Maskinerna är våra vänner

Automatisering, digitalisering och en allt snabbare marknad. Frågorna står högt upp på agendan i nästan varje trä- och möbelindustri. Men hur kan du säkra att en automation av ett företag blir lyckad för både ägare och anställda?Vi åkte till Edsbyverken för att höra om deras erfarenheter.

Edsbyverken

Den jättelika pinnstolen och längdskidan som står uppställda utanför Edsbyverkens fabriksbyggnad visar på en del av historien i detta snart 120-åriga företag. Bakgrunden till pinnstolen och skidan är att företaget fram till plastskidans intåg på 1980-talet var världens största skidfabrikant. Pinnstolarna blev en mycket stor produkt efter att spillvirket från framställningen av skidorna kunde användas till stolarna.

I dag är Edsbyverken en mycket stor tillverkare av kontorsmöbler och inredningar med cirka 170 anställda i produktionen. Tankar om effektiv produktion nådde Edsbyn redan på 1930-talet då grundarens son Ivar Pettersson studerade Henry Fords löpande band. På den tiden handlade det om att kunna göra stora serier av produkten så snabbt och så billigt som möjligt.

Dagens utmaningar kring automation handlar i stället om att nästan varje möbel som påbörjas i fabriken redan har blivit beställd av slutkunden med dennes speciella mått och specifikationer.

– Här har vi skåp där handtagen och låsen är placerade exakt efter kundens önskemål. Alla dessa specifikationer är inmatade i vårt produktionssystem, säger Edsbyverkens tekniske chef Daniel Hanning medan han pekar på datorskärmen som står bredvid monteringsbandet.

Att komma in på fabriksgolvet i Edsbyn utmanar bilden av en slamrande och stressig miljö där ingen hinner prata med någon annan. I stället ser vi hur medarbetare lugnt lägger fram färdigvikta emballage till maskinen som lyfter det färdiga kontorsskåpet på plats.

HELT AUTOMATISKT En robot sätter limduttarna på
rätt ställe på varje kontorsskåp, ser till att produktionen
löper på smidigt, samtidigt som den tar bort
monotona och ergonomiskt svåra arbetsuppgifter

Stina Emman

EFFEKTIVITET Edsbyns produktion har gått från att vara stora serier av en produkt som sedan lagerhålls till att varje kontorsskåp som nu sätts ihop har en köpare med sina specifika krav.

SKÄRMTID Oskar Brandin (tv) och Daniel Hanning (th) följer flödet i fabriken via en datorskärm.

SAMARBETE Stina Emman är operatör och teamledare på Edsbyverken. Hon har jobbat här sedan 2011 och är nöjd med att operatörerna har fått ha inflytande över
de automatiseringsprojekt som genomförts i fabriken.

Edsbyverken har jobbat med automatisering av sin produktion i många år och ingenjörsfirman Evert Johansson AB har varit ett stöd i den processen under de senaste tio åren.

– Här har vi varit med om att bland annat bygga upp två nya monteringslinjer. Samarbetet fungerar mycket bra eftersom vi kommer in på ett tidigt planeringsstadium och det finns förståelse för att lösningarna måste testas innan de ska ut i produktion, förklarar Oskar Brandin, som är vd på Evert Johansson.

Både Oskar Brandin och Daniel Hanning är överens om att förarbetet är allra viktigast för en lyckad automatisering. När vi sitter i ett mötesrum på Edsbyverken ger sig också fabrikschefen Mattias Ringström in i diskussionen.

– Det är centralt att skaffa sig ett helikopterperspektiv över flödet i produktionen. Om du tar bort flaskhalsarna på ett ställe i produktionen kanske det blir nya problem på andra ställen. Det gäller att se var investeringarna gör störst nytta, konstaterar Mattias Ringström.

Trots sin ingenjörsbakgrund och att han säljer tekniska lösningar till företag varnar Oskar Brandin för att fascineras av tekniken.

– Det händer ganska ofta att företag är på en mässa och ser en speciell robot som utför olika arbetsmoment. Det är lätt att tycka att en sån maskin är häftig och att ”den ska vi ha till vår fabrik”. Tyvärr är då risken stor man inte tänkt igenom hela flödet och löser ett problem men skapar andra, säger han.

I och med att trä- och möbelbranschen utvecklas i allt snabbare takt har behovet av en strategisk investeringsplan gällande produktionen blivit tydlig.

– Varje investering behöver tid. Vi räknar alltid med att det behövs cirka fem kvartal innan en investering i form av automation är i full produktion och levererar enligt plan.

En viktig del i planeringen är att köparen ställer tydliga krav på vad som ska lösas med automatiseringen.

– Att det finns avtal på priser och leveranstid kan man tycka är självklart. Men det är inte alltid som man specificerar exakt vad maskinerna ska klara av. Om en fabrik har flera tusen produkter som maskinen ska klara av måste det vara avtalat, förklarar Oskar Brandin.

– Vi skriver också alltid in att de maskiner vi bygger ska provköras i vår verkstad i Tibro på kundens produkter före leverans. Då vet också båda parter att det här kommer att fungera innan vi avbryter ordinarie produktion.

– I Edsbyverkens fall var det tolv exempelprodukter som provkördes hos oss innan vi kunde vara säkra på att allt skulle fungera, säger Oskar Brandin.

Daniel Hanning framhåller också en annan del av planeringen kring automatisering av produktionen i en fabrik:

– Glöm inte bort personalen. Det är väldigt lätt att förstöra relationerna, men desto svårare att bygga upp dem.

– Vi har lärt oss att involvera personalen i ett tidigt skede och hålla dem informerade. När vi flyttade monteringslinje 1 hade vi träffar med personalen en gång i veckan för att de skulle vara uppdaterade, berättar Daniel Hanning.

Förutom information fick ledningen också feedback på hur olika detaljer fungerade.

– Det slutade faktiskt med att vi gjorde om en del av slutet på monteringslinjen utifrån personalens förslag. Det blev en dyrare lösning, men operatörerna känner att arbetet blir lättare med den ändringen.

TEXT HÅKAN LÖVSTRÖM FOTO STINA STJERNKVIST

Daniel Hanning, teknisk chef för bearbetning och produktionschef på Edsbyberken, om vilka erfarenheter han gjort gällande personal och automation:
● I samband med att man upphandlar en utrustning är det jätteviktigt att även personalen är med i upphandlingen för att kunna påverka det som köps in. Då undviker man att en vacker dag stå med en utrustning i huset som operatörerna inte vet varför den finns där.

Oskar Brandin, vd på ingenjörsfirman Evert Johansson, om vad man ska tänka på när man funderar på automation:
● Börja med att fundera på var din investering kan göra störst nytta. Ta ett steg tillbaka och titta på var du får mest tillbaka av en investering. Titta då också på vilka produkter som är mest kompatibla för automatisering. Man måste troligtvis välja bort de lite mer krångliga produkterna eller de med små serier.
● Automation innebär att man standardiserar sin process. Det är i grunden positivt att man gör alla sakerna på ett och samma sätt i stället för att vara beroende av att olika operatörer gör saker på olika sätt. Det här ställer krav på att man har koll på sina flöden i fabriken och har bra kvalitet på ingående material. Annars får man störningar i processen. Det kan upplevas som tungt att lägga ned jobb på att standardisera i början men långsiktigt har man igen det.
● Vi får oftast frågor kring hur man kan skapa bättre ergonomi och ta bort enformiga arbetsmoment. Man vill höja produktiviteten och
jobba både fortare och smartare. Förutom att automatisera processen passar man ju också på att renodla. Många tror att man producerar bäst om man kör väldigt fort. Men sanningen är ju att det är viktigt att ha ett jämnt tempo med hög drifttid på hela anläggningen. Att få en jämn produktion utan störningar är också en av fördelarna med automatisering.