Märkta för livet

Joakim Prytz och Ingrid Månsson håller koll på miljökraven på Nobia.

Hållbarhetsmärkningar och miljöcertifieringar ses i dag som hygienfaktorer. Både köksspecialisten Nobia och trapptillverkaren Drömtrappor i Norsjö är övertygade om vikten av märkningar för att hävda sig på marknaden.

Text Magnus Hagström  Foto Simon Johansson, Marbodal, Drömtrappor

Den nordiska miljömärkningen Svanen har funnits sedan 1989 och är väl känd för de flesta konsumenter. För Marbodal, vars produkter haft Svanen-certifiering sedan 1996, är dess genomslag en stor tillgång. I sin kommunikation framhåller man konsekvent märkningen.

– Alla vet vad Svanen står för. Svanen ställer krav på produkten genom hela värdekedjan, från produktutveckling till användning. En stor fördel är att det är tredje part som granskar ingående material i en produkt, säger Joakim Prytz, som arbetar med Svanen-märkta produkter och hållbarhetsredovisning på Nobia.

Joakims kollega Ingrid Månsson är miljö- och kvalitetskoordinator för Marbodal. Hon framhåller att företaget vill vara proaktivt och samverkar med avtalskunder när det gäller miljö och hållbarhetsfrågor.

– Miljömärkning och att ha leverantörskedjan säkerställd är i dag är ofta ett krav när det gäller business-to-business, säger Ingrid Månsson.

En sak som gör Svanen särskilt intressant är att det statliga bolaget bakom märkningen, Miljömärkning Sverige AB, vill vara ledande inom hållbarhetscertifieringen. Märkningen lever på att ständigt vara vassare än miljölagstiftningen och skärper
därför kraven vartefter.

Samtidigt finns produktområden där Svanen inte är tillämplig. Drömtrappor i Norsjö tillverkar trätrappor och inom denna produktkategori finns ingen vedertagen standard. Det går helt enkelt inte att Svanen-märka en trappa.

Madeleine Alm, marknadsansvarig på Drömtrappor

– Vi uppfyller många av Svanens kriterier när det gäller ytbehandling, tillverkning och råmaterial, men kan alltså inte certifiera med Svanen, säger Madeleine Alm, som är marknadsansvarig hos Drömtrappor.

Norsjöföretaget med 120 anställda använder i  stället flera andra hållbarhetsmärkningar som är väletablerade i branschen. När det gäller byggmaterial jobbar man liksom Nobia med märkningarna Basta, Byggvarubedömningen och SundaHus. Och för själva råvaran är det FSC eller PEFC som gäller, beroende på vilken av märkningarna leverantören valt att ansluta sig till. Drömtrappor är också medlem i FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som tillhandahåller märkningen Gröna punkten för dem som uppfyller dess krav.

Kan det bli för många små märken på en produkt – så att de tar ut varandra?

– Så kan det vara. Om det finns många certifieringar med i sig bra kriterier blir det svårare för kunden att greppa innebörden. Samtidigt är det få i vår bransch som märker själva produkten. Både Basta och Byggvarubedömningen är snarare verktyg för webben, alltså något som man framhåller på hemsidan.

Madeleine Alm menar att det inför kunderna är ett måste att själva virket är godkänt ur hållbarhetsperspektiv.

– Vi jobbar i en träindustri och det är viktigt för alla med ett hållbart skogsbruk. De större byggföretagen kräver ett kvalitets- och miljötänk av oss som leverantör. Det är en förutsättning för att skriva ramavtal. Däremot tror jag sällan slutkunden, den enskilda individen, begär att få syna underlagen till certifieringen.

Att Madeleine Alm ändå nämner Svanen, trots att Drömtrappor inte kan använda märkningen, är intressant och visar att just den symbolen lyckats nå ut på ett väldigt bra sätt i konsumentledet.

Är det kostsamt att leva upp till hållbarhetskraven?

– Vi är ett ansvarstagande företag och hållbarhet är viktigt. Men visst är det en kostsam administration kring hållbarhetsfrågor, som har potential att förenklas så att man i stället kan lägga resurser på en hållbar produkt, tillverkningsprocessen från innovation via användandet till avfallsfasen – produktens livscykel, säger Ingrid Månsson på Marbodal.

Joakim Prytz betonar också att det handlar om en helhet, samverkan mellan de olika momenten. Produktutvecklaren behöver fundera på materialval och de som arbetar i ytbehandlingen ska fokusera på ytbehandlingsprocessen.

För att säkra att Nobias leverantörer lever upp till de krav som företaget ställer har man ett kvalitetsteam i den centrala inköpsorganisationen. Teamet gör 40–50 leverantörsgranskningar per år. Deras intervjuformulär innehåller såväl miljöansvar som socialt ansvar och etik. Leverantörerna måste också uppfylla principerna i Nobias uppförandekod.

Ett mindre företag som Drömtrappor kan inte hålla sig med lika stor kontrollapparat och gör ju också färre affärer. De anlitar i stället konsulter för att säkerställa att leverantörerna uppfyller de krav som ställts vid upphandlingar.

– Vi har en i grunden tacksam produkt när det gäller miljöaspekter. Det är ganska rena ämnen i våra produkter med väldigt lite kemikalier. Och de som arbetar med lim- och ytbehandling är vår mest utbildade personal, säger Madeleine Alm.

Och hållbarhetstänket måste förstås finnas i försäljningsprocessen. Marbodals interna webbaserade utbildning, Marbodal Akademin för återförsäljare, franchisetagare, butiker och interna medarbetare, innehåller givetvis miljö och kvalitet.

– När säljarna möter kunderna är det viktigt att de kan berätta om Svanen-märkning. Kunskap är en trygghet och ett verktyg för försäljning säger Ingrid Månsson.

Än så länge är det proffskunderna som kräver miljömärkning medan det för vanliga konsumenter oftast inte är avgörande när de gör sitt val. Men på både Nobia och Drömtrappor tror man att hållbarhetstänkandet håller på att slå igenom i alla led.

– För slutkunden kommer det här också att bli en hygienfråga, jag tror det blir viktigare och viktigare, säger Madeleine Alm.

Joakim Prytz:

– Kundernas kännedom om miljömärkning av kök varierar på Nobias olika marknader. Men helt klart växer intresset för hållbarhetsfrågor i hela världen.

/Fakta/

ISO 14001

Nobiakoncernens produkter tillverkas i 13 fabriker i sju länder och samtliga anläggningar uppfyller de miljökrav som fastställs i varje land. Alla produktionsanläggningar, utom en fabrik i Norge, är certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Denna certifiering innebär en årlig översyn av miljöpåverkan, etablering av nya mål och framtagning av speciella handlingsplaner.

Socialt engagemang i Norsjö

Hållbarhetstänk i ett större perspektiv innehåller ofta en social del. Drömtrappor i Norsjö har valt att stötta den egna bygden i Västerbottens inland via en stipendiefond. 2015 delade man ut stipendier till flera lokala organisationer och personer: Norsjö Hockey Club, Norsjö Volleybollklubb, Norsjö Musik och teaterförening (för deras barn- och ungdomsverksamhet), Nordsjöbygdens Berättare (för att de för den lokala dialekten vidare till nya generationer), Norsjö Gymnasium, Industritekniska programmet (för sitt stora engagemang och för att de skapar en bas för ortens framtida arbetskraft på industrisidan) och P-O Lööv (en eldsjäl i kommunens ideella föreningsliv).