Bland löv, fåglar, kvistar och blad
Bastas VD Sussi Wetterlin
Tanken med miljömärkningar och certifieringar är att det ska bli lätt för kunden, men ju fler märkningarna blir, desto svårare är det att sätta sig in i vad som gäller.
Text Henrik Blomgren
Oavsett om du är inredningsarkitekt, inköpschef på ett företag eller offentlig upphandlare på kommun eller landsting kommer du förr eller senare att behöva sätta dig in i alla de certifieringar och miljömärkningar som finns i branschen. Men att hitta rätt i denna djungel av löv, grodor, kvistar och blad är inte helt lätt.
– Tittar man internationellt finns det hundratals märkningar och certifieringar. Jag gjorde en internetsökning på ordet eco-labels och fick nästan sju miljoner träffar. Det säger ganska mycket, säger Robin Ljungar, miljö- och hållbarhetschef på Trä- och Möbelföretagen (TMF).
För att göra det mer överskådligt har Robin valt ut 17 märkningar som man bör känna till om man jobbar i branschen. Märkningarna är uppdelade i fem kategorier: byggvaror, byggnader, träråvara, textilier och inredning.
– Det man ska eftersträva är att ha seriösa aktörer som ställer upp med transparenta krav och att det finns en extern part som säkerställer att kraven är uppfyllda, säger Robin.
Robin Ljungar, TMF.
En av organisationerna som arbetar med miljöbedömning är Basta, som jobbar för att fasa ut användningen av särskilt farliga kemiska ämnen från produkter och byggvaror. Basta är ett självregistreringssystem, vilket innebär att
leverantörer och tillverkare själva registrerar sina produkter. Systemet kvalitetssäkras genom regelbundna revisioner av leverantörerna.
Bastas vd heter Sussi Wetterlin. Att det finns så många märkningar tror hon kan ha flera orsaker.
– Tanken har varit att göra det lätt för konsumenterna, men jag vet inte om det verkligen underlättar egentligen. Sedan tror jag att det finns ett kommersiellt intresse bakom en del av märkningarna, och det ska man nog inte underskatta.
Sussi Wetterlin tycker att de frivilliga systemen fyller en viktig funktion:
– Lagstiftningen är oerhört viktig som bas men de frivilliga systemen gör att man kan driva det ännu längre. På miljösidan är det ett sätt att formalisera initiativen och gå före, säger hon.
Märkningarna har inget egenvärde i sig – de har en uppgift. För TMF:s medlemmar handlar det om att kunna arbeta med korrekta och relevanta krav.
När det kommer till enskilda märkningar inom specifika produktgrupper tycker Robin Ljungar att de professionella användarna har bra kunskaper. Däremot tror han att många har en dålig överblick.
– Om du sitter som beställare eller inredningsarkitekt och ska upphandla möbler kan du behöva ställa krav som rör annat än just möbler. Ibland stöter man på kravet att allting ska uppfylla märkningen Möbelfakta. Men du kan inte få gardiner, mattor eller papperskorgar Möbelfakta-märkta. Då är det andra krav som ska ställas. Kanske ska de vara Svanen-eller ÖKO-Tex-märkta i stället.
Det är inte heller alla som förstår hur de olika märkningarna och certifieringarna samspelar med varandra.
– BVD:n eller Byggvarudeklarationen utgör ett viktigt underlag för de organisationer som bedömer byggvaror – till exempel Basta eller Byggvarubedömningen, säger Robin Ljungar. I BVD:n hittar man information om bland annat ingående kemikalier och hur produkten ska hanteras.
Sussi Wetterlin på Basta delar Robins uppfattning att det är svårt att få en ordentlig överblick. Samtidigt tycker hon att det är viktigt att man tar sig tid och läser på.
– Det är viktigt att förstå vad märket faktiskt står för och vad som ligger bakom, och inte bara ta för givet att någonting är bra bara för att det sitter ett märke på.
17 väsentliga märkningar att förhålla sig till
Träråvara
1. FSC – Forest Stewardship Council
FSC är en oberoende internationell medlemsorganisation. FSC uppmuntrar till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar genom sitt certifieringssystem. Systemet omfattar trä och andra skogsprodukter för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogsbruk.
2. PEFC – Programme for the Endorsement of Forest Certification
PEFC är en global och fristående organisation som tillhandahåller ett system för certifiering av miljövänligt och resurshushållande skogsbruk. Svenska PEFC:s skogsstandard omfattar skogsskötselstandard, social standard och miljöstandard.
Byggvaror
3. Basta
Basta jobbar för att fasa ut användningen av särskilt farliga kemiska ämnen och tillhandahåller en databas med anläggningsprodukter som klarar organisationens krav. Informationen i sy-stemet kvalitetssäkras genom regelbundna revisioner av leverantörerna. Basta är ett icke-vinstdrivande bolag och ägs av IVL, Svenska Miljöinstitutet och branschorganisationen Sveriges Byggindustrier.
4. Byggvarubedömningen
Byggvarubedömningen är en ekonomisk förening som utvecklar och äger ett system för miljöbedömning av bygg-varor. Deras webbaserade verktyg ska underlätta val av bygg- och förvaltningsmaterial som är bra för miljön.
5. Sunda Hus
Sunda Hus arbetar för att fasa ut farliga ämnen i byggnadens hela livscykel och tillhandahåller både rådgivning och ett webbaserat system. Till skillnad från Basta och Byggvarubedömningen är Sunda Hus ett vinstdrivande företag.
Certifiering av byggnader
6. Miljöbyggnad
Miljöbyggnad är ett svenskt certifieringssystem som baseras på svenska bygg- och myndighetsregler och på svensk byggpraxis. Miljöbyggnad ger ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material.
7. Green Building
Sweden Green Building Council är en ideell förening som ägs av medlemmarna och är öppen för alla företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn. Deras certifieringssystem handlar enbart om energieffektivisering i byggnader.
8. Breeam
Breeam är ett miljöklassningssystem från Storbritannien. Med över 250 000 certifierade byggnader är Breeam det mest använda certifieringssystemet i världen. Sweden Green Building Council har anpassat det till svenska förhållanden.
9. LEED
Certifieringen riktar in sig på minskad användning av resurser – som mark, vatten, energi och byggnadsmaterial. Utvecklat och administrerat av icke vinstdrivande US Green Building Council.
Möbler & inredning
10. Möbelfakta
Möbelfakta är ett märkningssystem för möbler anpassat till fastställda Europastandarder. Utöver omfattande miljö-krav innefattar Möbelfakta även krav på kvalitet och socialt ansvarstagande. Möbelfakta är det enda märkningssystem som har alla dessa tre delar. Ägs och administreras av Trä- och Möbelföretagen (TMF).
11. EU Ecolabel
Under sommaren 2016 kommer en reviderad version av EU Ecolabel för möbler att publiceras. Tidigare fanns en version som bara gällde trämöbler men nu har man en betydligt bredare ansats där en rad olika typer av möbler för såväl offentlig bruk som hemmiljö kan märkas. Denna märkning blir den första egentliga miljömärkningen för möbler som är gemensam för hela EU.
12. Svanen
Svanen-märket för möbler och inredning säkrar bland annat trä från uthålligt skogsbruk i tillverkningen, minimal påverkan från miljö- och hälsofarliga ämnen och minskad klimat- och energipåverkan. Svanen är en nordisk märkning och ägs av bolaget Miljösverige AB, som i sin tur ägs till 100 % av staten.
Textil
13. EU Ecolabel (EU-blomman)
EU Ecolabel är en gemensam miljömärkning för EU-länderna. För att få använda märket måste tillverkaren visa att produkterna klarar de krav på miljö, hälsa och funktion som ställs genom olika typer av tester och dokumentation.
14. Svanen
Svanen-märkta textilier innebär att ta ett helhetsgrepp för miljö-påverkan under produktens livscykel, från odling av bomull till färdiga kläder och textilier. Svanen ställer krav på ekologisk odling, krav på kemikalier i beredningen till färdiga produkter (blekning, färgning, efterbehandling etc) samt krav på rening av utsläpp.
15. ÖKO-Tex
ÖKO-Tex standard 100 är en av de mest kända märkningarna för textilier, läder, tillbehör och producenter som prövats för hälsofarliga ämnen. I Sverige sköts certifieringen av Swerea.
16. Bra Miljöval
Bra Miljöval är Naturskydds-föreningens egen miljömärkning. Bra Miljöval är en tredjepartscertifiering, det vill säga en oberoende märkning som inte är kopplad till säljaren eller köparen. Märkningen är den enda i Sverige som drivs av en miljöorganisation.
naturskyddsforeningen.se/bra-miljoval
17. GOTS – Global Organic Textile Standard
GOTS är en internationell miljömärkning för naturfiber och reglerar begränsningen av skadliga ämnen och utsläpp i hela produktionskedjan. Kriterierna omfattar även sociala krav.
Lämna en kommentar