DEN VETGIRIGE CHEFEKONOMEN

Vad är likheterna mellan meteorologen i tv-rutan och chefekonomen som ska berätta om morgondagens konjunktur?

”Båda ska ju säga något om en morgondag som vi inte vet något om.

Då är det enklast att säga att det blir ungefär som i dag. För det vet vi hur det är”, berättar Mats Kinnwall som är en av Sveriges mest erfarna ekonomiska prognosmakare. Men det är få som vet han tänkte sig just en karriär som meteorolog i sin ungdom.

MATS KINNWALL
ÅLDER: 63 år
BOR: Österskär, strax norr om Stockholm
FRITID: Sportfåne
som tittar mycket på tv, men även går på gym. Dessutom svampfreak som tillbringar mycket tid i skogen.

Mats Kinnwall är chefekonom på Teknikföretagen. Han är också en av de mest inflytelserika inom svensk lönesättning eftersom hans ekonomiska prognoser är viktiga för det så kallade Industriavtalet, som fortfarande utgör basen för svensk avtalsrörelse.

En karriär som ekonom var dock inte på tapeten under uppväxtåren i Borlänge.

– Min första tanke kring yrkesval var att bli upptäcktsresande. Men redan där på 70-talet stod det klart att de flesta länder redan var upptäckta, berättar Mats Kinnwall.

Där fanns dock den vetgirighet som sedan präglat Mats Kinnwall genom livet. Om man inte kunde ta reda på mer kring världens länder kunde man kanske utforska rymden tänkte den unge Mats.

– Astronomi var tidigt ett stort intresse som kanske också kunnat bli en yrkesbana. 1980 blev det ändå ekonomistudier på Stockholms universitet och han stannade kvar på universitet som doktorand och forskare. Så småningom, 1992, blev det även en doktorsavhandling i nationalekonomi.

– Därefter fick jag jobb på Riksbanken. Jag kom in just efter att Bengt Dennis höjt räntan till 500 procent. Det blev några spännande år där jag även hade Urban Bäckström som chef, berättar Mats Kinnwall.

Från mitten av 90-talet och fram till i dag har därefter jobben som chef för analysavdelningar inom banker eller andra stora organisationer avlöst varandra. Analyschef på Handelsbanken, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, styrelsemedlem på sjunde AP-fonden samt mängder av andra styrelseuppdrag där det behövts en analyserande och klok person med djupa ekonomikunskaper.

– Jag har ju alltid varit nyfiken och vetgirig. Dessutom gillar jag att analysera och argumentera. När du hamnar i dessa styrelser ska man inte vara rädd för att uttrycka sina åsikter. Det är väl därför de vill att jag sitter med, förklarar Mats Kinnwall.

Hemmet finns sedan många år i Österskär vid änden av Roslagsbanan.

– Jag har tillbringat många år på den järnvägen, jag åker in till kontoret varje dag. Att jobba med analys är en kreativ process där man behöver människor runt sig, konstaterar Mats Kinnwall.

Hela hösten har frågorna kring det ekonomiska läget präglat nästan varje nyhetssändning och ord som chockränta har blivit vardagsmat.

– Man måste ändå sätta den här krisen i sitt sammanhang. Jag var med om vår valutakollaps i början på 90-talet. Sedan dess har vi globalt haft olika kriser som satt avtryck i ekonomin, säger Mats Kinnwall.

Men det som är nytt i den här här krisen är enligt den erfarne ekonomen att vi har ett helt samhälle som vant sig vid att det är gratis att låna pengar.

– De som köpt sina bostäder under de senaste 10–15 åren har vant sig vid nollräntor och ständiga värdestegringar. Till och med mina egna ungdomar undrar vad det är som händer, säger Mats Kinnwall.

Och när man har en av Sveriges mest meriterade prognosmakare i luren måste man ju fråga hur det ska gå? Hur djup ska krisen bli?

– Nästa år kommer inte att bli så bra. Det blir tufft och vi kan få BNP-tal ner mot noll. Sverige är i praktiken en väldigt liten barkbåt på det stora världshavet när det gäller ekonomin.

Mats Kinnwall ger sig dock på en prognos om när vi kan komma att se en vändning.

– I mitten på nästa år är vi nere på botten av den här konjunkturen och kan se en vändning.

Vad som kommer att hända i den kommande avtalsrörelsen vill han dock inte förutspå.

Utifrån att meteorologi är ett av Mats Kinnwalls stora intressen har han en intressant jämförelse när det gäller hans eget jobb:

– Det är ändå lättare att vara meteorolog, då kan man bara titta ut genom fönstret och kolla dagens väder. Ekonomen känner inte dagens väder förrän om någon månad eller kanske längre framåt, när officiell statistik publiceras. Kanske inte ens då med tanke på ofta omfattande revideringar av statistiken. Man trodde att det hade regnat när det i själva verket var gassande solsken.

TEXT HÅKAN LÖVSTRÖM FOTO TEKNIKFÖRETAGEN