”Biobaserade byggnader är första steget”

Charlotte Bengtsson är bonddottern som gick på Chalmers i början av 90-talet för att bli ingenjör inom väg och vatten. Nu har hon valts in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Den nyblivna IVA-ledamoten berättar:

– Min handledare för doktorandstudierna på Chalmers talade om att de ville ha någon med båda fötterna på jorden. Jag är bond­dotter från Sölvesborg i Blekinge, och uppfyllde tydligen det kravet. Något väcktes inom mig.

Charlotte Bengtsson hade studerat väg- och vattenbyggnadslinjen vid Chalmers i Göteborg och tagit civilingenjörsexamen. När möjligheten att söka doktorandtjänst med träbyggnadsinriktning kom nappade hon – och påbörjade den resa som gjort att hon nu blivit invald i Kungliga Ingenjörs­vetenskapsakademien, IVA.

Akademien, som funnits sedan 1919, är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi och ett nätverk bestående framstående tekniker och ekonomer från näringsliv, högskolor och förvaltning. Man har nära 1 000 svenska och utländska invalda ledamöter som är uppdelade i tolv avdelningar med regelbundna möten och egen programverksamhet.

Det är inte som doktor inom träbyggnadsteknik som Charlotte Bengtsson blivit invald i akademien. 1999 anställdes hon som forskare på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och sedan 2008 är hon chef för SP Trä som till största del utgörs av forskningsinstitutet AB Trätek. 2008 blev hon även adjungerad professor i träbyggnads­teknik vid Linné­universitet i Växjö.

– Trä som konstruktionsmaterial blir mer och mer intressant och tar marknadsandelar, även om utvecklingen går ganska långsamt. Ungefär 15 procent av de flervåningshus som byggs i dag har trästomme. Jag tror vi kommer att få se mycket mer av biobaserade byggnader, det vill säga byggnader som förutom trästomme består av biobaserade material med rätt egenskaper. Behovet av bostäder till ett pris som folk kan betala är väldigt stort och träbyggandet har visat sig vara kostnadseffektivt och här finns outnyttjade möjligheter, säger hon.

Men hon tror inte det ökande intresset för träkonstruktion som gjort att hon blivit invald i IVA just nu. Fast hon talar gärna om framtiden för trä, eller som hon gärna uttrycker det; biobaserade produkter, och om sin kommande roll.

– Det känns roligt och givande på många sätt att bli invald i akademien. Dels för att driva egna frågor, dels för att få ny kunskap och för att sätta möjligheterna med trä i nya sammanhang. Ska man förändra något gör man det i samverkan med andra, här tror jag IVA-nätverket har en viktig funktion att fylla. Jag kommer förhoppningsvis att bli en bättre ledare för min avdelning SP Trä, tack vare nya insikter som detta nätverk kommer att ge.

När det gäller träets framtid är hon optimistisk. Charlotte pekar på den utveckling som skett sedan man 1994 förändrade byggnormen i Sverige och tillät byggande av höga hus i trä.

– Jag tycker att vi kan använda vår svenska skogsråvara till mycket mer värdefullt än vad vi gör i dag. Men det är också en kompetensfråga. Vi har en stark tradition av att bygga med trä i Sverige, men när normen ändrades hade vi inte byggt höga hus i trä på 100 år. Sedan dess har fler och fler skaffat sig kunskaper. Och skulle vi i större utsträckning kalkylera med miljö­faktorer så skulle träbyggande vara större redan nu. Vi kommer också att få se mer av andra nya material som är biobaserade att därmed förnybara. Bio­baserade byggnader är första steget mot bio­baserade städer.

FAKTA Charlotte Bengtsson

Aktuell: Just invald i Kungliga Ingenjörsetenskapsakademien som en av 15 personer. Andra ledamöter är bland andra en nobelpristagaren i kemi, Dan Shechtman, och koncernchefen för Volvo AB, Olof Persson.

Ålder: 42 år

Bor: I Hindås mellan Göteborg och ­Borås, fritidshus utanför ­Sölvesborg

Uppväxt: Utanför Sölvesborg i Blekinge

Yrke: Enhetschef för SP Trä, adjungerad professor vid Linné­universitet i Växjö

Fritidsintresse: Friluftsliv. ­”Jobbar jätte­mycket. Den ­lilla ­fritid jag har vill jag vara ute och röra på mig till­sammans med min man. Vi reser ganska mycket och vandrar – både med och utan ryggsäck”.

Text: Magnus Hagström