Susanne Sweet: CSR är en måstefråga för stora företag

Susanne Sweet, docent på Handelshögskolan, ägnar sin forskning åt CSR, Corporate Social Responsibility. Hon vill ge studenterna ett hållbarhetsperspektiv som en integrerad del av ekonomistudierna.

Dagens företagare vill och förväntas vara en del av det omgivande samhället, och inom industrin har hållbarhetsfrågor länge stigit i betydelse. Nu klättrar också de sociala frågorna på dagordningen. Susanne Sweet, docent på Handelshögskolan, leder forskargruppen Sustainability Research Group. Hon var först bland företagsekonomerna på Handelshögskolan att ägna sig åt Corporate Social Responsibility, och har både forskat och fört fram perspektiven inom grundutbildningen. Hållbarhetsfrågor är nu en självklar del när framtidens företagare utbildas.

Var står CSR i Sverige i dag? Hur är mottagandet och acceptansen bland företagare?
– För de stora börsnoterade bolagen är det här en måstefråga. Sen finns det variationer i hur djupt och brett man gått. Men det är på något sätt ett krav, även om det inte är lagkrav. Företagare måste redovisa vad de gör för miljö och social hållbarhet.

Vad är ett seriöst hållbarhetsarbete, hur ser det ut?
– Där har man det integrerat i verksamheten och följer upp och samlar in data om vilken påverkan man har. Man väljer inte bara själv variabler, utan det omgivande samhället och intressenter är med och tar fram dem. Man har också strategier för att förbättra. Sen går en del längre, och säger: Vi ska göra det här så hållbart det går, vi driver forskning och utveckling för detta, och löser hållbarhetsproblem. Det kan handla om klimatfrågan, eller om löner som inte går att leva på, barnarbete eller dålig infrastruktur.

Det sägs ibland att svenska bolag ligger efter i just sociala frågor. Vad säger du?
– Vi i Sverige har ju en bra och lång historia när det gäller miljöteknik. Fokus på de sociala frågorna har vuxit fram senare. Vi har fått en globaliserad ekonomi, med länder vi inte hade access till tidigare. En del hävdar med emfas att Sverige ligger efter, ja. Jag kan säga: ja och nej. Vissa andra har starkt fokus, som BRIC-länderna själva. Brasilien ligger till exempel långt framme med ”whistle blowing”. Det är en produkt av att de lever nära de sociala problemen. Det finns extrem fattigdom, korruption, arbeten långt under levnadslön. Andra länder som Storbritannien är lika oss, men har en historia av att ha annekterat andra länder, och andra har haft våldsamma och förtryckande regimer. Det gör att de självreflekterande behöver jobba med de här sakerna, och man forskar mycket på det sociala i England. Det finns ändå hopp i Sverige. Företagen här blir ju granskade. Och får befolkningen emot sig. Man är villig att se.

Fakta/Susanne Sweet

• Bor: Nacka, i ett radhus
• Familj: Man och två barn, 11 och 6 år.
• Fritidsintressen: Att hänga med barnen. Båda håller på med gymnastik, den yngsta har jag blivit ledare för. Jobba i trädgården så här års. Gillar verkligen djur och natur. Har ridit.
• Drivkrafter: Att öppna ögon, ge perspektiv, åt mina studenter. Visa att man kan ­jobba med ekonomi och ta hand om och vårda människor och natur, att det finns som en integrerad del av ekonomin. När någon student säger ”åh, den kursen var så bra”: Bara det ger mig en jättekick. Jag är ju lärare också, inte bara forskare.

Text: Gabriel stille