Världens chans – Agenda 2030

TMF har med Agenda 2030 som bas formulerat mål för trä- och möbelindustrins långsiktiga hållbarhetsarbete, och man är långt framme jämfört med andra branschorganisationer. Glädjande nog är också företagen måna om att haka på satsningen.

År 2015 antog FN:s generalförsamling resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innebär att alla 193 medlemsländer i FN förbinder sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agendan innehåller 17 mål och 169 delmål, tillsammans ska de hjälpa till att uppfylla de övergripande målen: att avskaffa extremfattigdom, minska världens ojämlikheter och orättvisor, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen.

Regeringen har ett övergripande ansvar för att målen uppfylls, men på vägen dit är alla ansvariga – från organisationer, näringsliv, offentlig sektor och forskare till enskilda individer. 2016 bildades Agenda 2030-delegationen som fick regeringens uppdrag att ta fram en övergripande handlingsplan, sprida information och kunskap kring agendan och att förankra den i samhället. Delegationen består av tolv ledamöter med en bred kompetens och erfarenhet av arbete med frågor som rör bland annat mänskliga rättigheter, klimat och miljö, kommuner, myndigheter, näringsliv, civilsamhälle och forskning. Ett av de mer kända namnen är Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre, men här finns också representanter från såväl Scania, genom deras vd Henrik Henriksson, och Swedbank Robur Fonder, genom vd:n Liza Jonson.

Ingrid Petersson, till vardags generaldirektör på statliga forskningsrådet Formas, är delegationens ordförande. I mars 2019 presenterar hon delegationens slutbetänkande för regeringen, där finns förslag på hur arbetet ska fortsätta fram till 2030.

– I och med det kan vårt arbete vara slut, eller så får vi ett tilläggsdirektiv och fortsätter. Men poängen är att det inte är Agenda 2030-delegationen som ska lösa det, nu handlar det i stället om att till exempel företag jobbar med frågorna i sin egen verksamhet, säger Ingrid Petersson, som under tiden i delegationen sett att intresset för Agenda 2030:s innehåll varierar:

– Vissa kommuner och branscher har kommit långt, medan andra knappt har börjat.

Man skulle kunna beskriva Agenda 2030 som ett stort pussel, och att FN, världens regeringar och motsvarigheterna till Agenda 2030-delegationen runtom i medlemsländerna bidrar med pusslets kantbitar. Resten av pusslet ska läggas av hela samhället. Bland dem som sitter med flest bitar är näringslivet. Givetvis en stor utmaning, men inget som man verkar rygga för. Svenskt näringslivs förra vd Carola Lemne beskrev Agenda 2030 som ”en lång beställningslista till näringslivet” och att man generellt är mycket positivt inställd till sin roll i arbetet med de globala målen.

– Det är positivt att företagen är villiga att delta, där tror jag att en avgörande del är att det finns långsiktiga spelregler vad gäller energipriser, skatter, kemikalieanvändning och annat, säger Ingrid Petersson, som också tror att det behövs tid för omställning:

– Det är uppenbart att det krävs helt nya affärsmodeller och det är svårt att bara ställa om. Ingen kunde tro att Uber eller Airbnb skulle vara störst i sina respektive branscher trots att de inte äger bilar eller rum.

Robin Ljungar, Trä- och Möbelföretagens hållbarhetschef, kan också vittna om ett skifte i företagsvärlden när det gäller hur man förhåller sig till de mål som Agenda 2030 tar upp. På ett seminarium om agendan i december med en rad näringslivsrepresentanter upplevde han att det nästan var en tävling mellan företagen att vara mest hållbar och mest proaktiv:

Robin Ljungar, hållbarhetschef, TMF

– Där var vi inte för fem–tio år sedan. Jag tror att det arbete vi redan lagt ner på de här frågorna genom åren, till exempel genom Möbelfakta, har gett resultat. Attityderna har förändrats, man inser att hållbara lösningar är en konkurrensfördel.

En anledning till att trä- och möbelbranschen vaknat och blivit mer proaktiv tror Robin Ljungar är för att man haft hållbarhet som en naturlig del i sitt arbete under lång tid. Dels arbetar många med trä, en förnybar och klimatsmart råvara, dels har branschens kunder – inte minst inom möbelområdet – varit pådrivande i att ställa tuffa miljökrav. Inom byggbranschen finns dessutom både behov och intresse av att anamma hållbara lösningar vad gäller energiförbrukning, både vid tillverkning av byggmaterial och under driftsfasen, något som inte bara berör trähusproducenter utan även dem som levererar dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och andra byggmaterial.

Som organisation är TMF också tidigt ur startblocken när det gäller att ta fram material för att hjälpa medlemmarna i arbetet med agendan. Man kommer dels att arrangera utbildningar som är skräddarsydda för branschen, dels ge rådgivning till både branschgrupper och enskilda företag. En guide, både i tryckt form och nedladdningsbar på TMF:s medlemssidor, har också tagits fram. Robin Ljungar:

– Vi vill underlätta för medlemmarna att ta sig an målen. Bland annat guiden ska göra det enkelt att identifiera vilka mål som är viktigast för just den egna verksamheten, den ska ge argument för varför man ska jobba med hållbarhetsmålen och hjälpa till med att ta fram en kommunikationsplan för att berätta för intressenter utanför företaget vad man gör.

Agenda 2030, de 17 målen som ska de hjälpa till att uppfylla de övergripande målen: att avskaffa
extremfattigdom, minska världens ojämlikheter och orättvisor, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen.

Av agendans 17 mål har TMF identifierat elva som är särskilt angelägna för branschen. Ovanstående arbete tillhör mål 17 – Genomförande och partnerskap – och får sägas ligga mer på större organisationer. Bland de andra målen finns det sådana som passar både stora och små företag att ta sig an. Robin Ljungar förstår att målen kan uppfattas som abstrakta och oöverstigliga för de många småföretagen inom TMF:

– Ambitionsnivå och kapacitet är förstås avgörande, men som branschorganisation ser vi det som viktigt att ändå komma i gång med arbetet. Vi vill visa hur man kan bryta ner målen och identifiera vilka som är centrala eller betydande för det enskilda företaget och där man kan bidra mest.

– Mål 12 – Hållbar produktion och konsumtion – handlar om cirkulära affärsmodeller, mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna – kan till exempel innebära att man aktivt väljer klimatsmarta råvaror och komponenter, optimerar sin produktion, ställer krav på transporter eller erbjuder laddstolpar för elbilar, mål 5 – Jämställdhet – kan i en bransch som är ganska mansdominerad handla om att anställa fler kvinnor.

Designprocessen är en viktig fas för att tillverka hållbara produkter. Där kan man se till att välja material som har tagits fram på ett hållbart sätt, men även planera för hur olika beståndsdelar ska hanteras när de ska återvinnas eller återbrukas. Andreas Mattisson, sortiments- och produktutvecklingschef på Lammhults Möbel, berättar att företaget sedan flera år tänker i de banorna:

– Det svåra är egentligen inte att designa och konstruera utifrån ett cirkulärt tänk. Och jag är heller inte emot något material i sig, bara man har rätt material på rätt plats. Det svåra är att vända på systemet, att hitta en lösning på logistiken när till exempel våra möbler ska tillbaka från kunderna till vår fabrik.

Andreas Mattisson säger att både medarbetare och kunder lett Lammhults in på helhetstänket kring hållbarhet. Agenda 2030 som term har inte blivit aktuell förrän på senare tid, men innebörden i agendans mål är ändå vad de har jobbat efter. Där vill han framhålla det faktum att ett så stort företag som Ikea ligger i framkant, möbeljätten har ett uttalat mål att vara klimatpositiv och att alla deras produkter ska vara cirkulära år 2030.

Att få med sig alla medarbetare är viktigt. På Lammhults ses personalen varje vecka och pratar om allt från hur man bokar massage till hur det går för företaget, ofta passar man också på att ha workshops om en viss produkt där man går igenom varför den produceras som den gör för att sprida kunskap och förståelse om hållbarhetsfrågor i alla led. Hos köksproducenten Nobia (Marbodal med flera varumärken) är medarbetarnas förståelse för hur de globala utmaningarna relaterar till deras verksamhet också viktig. Amanda Jackson är koncernens hållbarhetschef:

– Under 2017 arbetade vi fram och antog en koncernövergripande hållbarhetsstrategi som ska vara vår färdplan på lång och medellång sikt. Den kopplar samman vår kärnverksamhet med våra ambitioner att bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Vi har genomfört ett flertal interna hållbarhetsutbildningar och utsett några medarbetare till hållbarhetsambassadörer.

Hos Nobia har man identifierat ett antal av agendans mål som de ska arbeta aktivt med, bland annat mål 8, 12, 13 och 15.

– Som en stor aktör kan vi genom våra materialval, leverantörsrelationer och produktutveckling bidra till att främja ett mer hållbart skogsbruk, respekt för människa och miljö samt en mer hållbar användning av resurser – inte bara på våra egna marknader utan också i leverantörsledet. Samtidigt har vi möjlighet att inspirera tusentals människor att leva mer hållbart i köket, varje dag.

Amanda Jackson ser arbetet med de globala målen som en utmaning, men också som en möjlighet och en nödvändighet:

– Det skulle medföra affärsrelaterade risker för oss att inte arbeta för att möta befintliga och förväntade kundkrav. Sedan tror jag inte att de globala målen ska värdesättas utifrån huruvida det bidrar till affärsmöjligheter eller inte. Vi alla måste bidra till målen oavsett.

Vid årets Stockholm Furniture & Light Fair kommer TMF:s monter att genomsyras av Agenda 2030 och säkert kommer många andra utställare också att ta upp hållbarhetsfrågor. Men Lammhults Andreas Mattisson spår att en koppling till de globala målen kommer att vara standard på mässan redan till nästa upplaga:

– I år kommer det fortfarande att vara okej om man inte har en cirkulär lösning för sina produkter, men redan 2020 tror jag att det skulle vara som att säga att den möbel man säljer visserligen är skön, men lite radioaktiv.

TEXT PEDER EDVINSSON