Utbildning förebygger psykisk ohälsa

Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar snabbt och nu vill Arbetsmiljöverket höja kraven på arbetsgivarna och arbetsmiljön.
Trä- och Möbelföretagen och Svenskt Näringsliv tror dock inte att nya föreskrifter löser några problem. De tror i stället på utbildning. 

Sjukskrivningarna till följd av psykosocial ohälsa ökar och är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivningar bland både kvinnor och män. Psykisk ohälsa ligger bakom hela 40 procent av sjukskrivningarna, enligt Försäkringskassan.Utvecklingen har gett eko i samhällsdebatten där hälsa och träning diskuteras allt flitigare. Men inte alltid på ett balanserat sätt, hävdar Svenskt Näringsliv. Organisationen har länge reagerat på en allt för mörk bild av svensk arbetsmiljö och hälsan på arbetsplatser generellt, och specifikt på kraven på arbetsgivaransvar när det kommer till psykisk ohälsa.

– Sedan ett par år tillbaka har Svenskt Näringsliv arbetat för att vara mer proaktiva när det gäller arbetsmiljö och tala om hur vi och våra medlemmar ser på dessa frågor, berättar Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Ett led i arbetet är rapporten ”Förändring – för en ännu bättre arbetsmiljö” som Svenskt Näringsliv publicerade våren 2014. I rapporten beskrivs hur hälsan på Sveriges arbetsplatser stadigt förbättrats under flera decennier och att den sett ur ett internationellt perspektiv är väldigt bra. Anna Bergsten har också deltagit i arbetet med den mindre omfattande men mer fördjupande rapport om psykisk ohälsa som Svenskt Näringsliv presenterade i mitten av maj i år.

– Denna rapport ska vara ett bidrag till en diskussion som vi menar håller på att kantra. Vi känner ett behov av att delta i debatten och ge vårt, den privata sektorns, perspektiv på frågan, säger hon. Vad som inte diskuteras i rapporten är huruvida sjukskrivningarna ökar: det är ett faktum, menar Anna Bergsten.

I trä- och möbelbranscherna är det fortfarande den fysiska arbetsmiljön som står i fokus, men en förändring kan skönjas enligt Martina Hallgren,rådgivare inom arbetsmiljö och hälsa på TMF.

– De psykosociala frågorna börjar bli allt vanligare, säger hon. Hon ser många möjliga förklaringar till detta skifte: samhällsförändringen som helhet, ökad öppenhet och diskussion kring dessa frågor och att arbetet mot fysiska skador faktiskt ger effekt, vilket lämnar utrymme för de psykosociala frågorna, till exempel.

– Jag tror också att det finns en dold problematik.Tittar du bara på Arbetsmiljöverkets offentliga statistik förleds du att tro att det inte finns några problem, men jag pratar med människor i branschen och vet att det inte är verkligheten, säger Martina Hallgren. En aspekt av psykisk ohälsa som nämns i Svenskt Näringslivs rapport är att det sällan är arbetet isolerat som är orsaken till ohälsan. I stället handlar det om helheten, om läget i privatlivet och arbetslivet i kombination. Kopplingen kan också anas i Försäkringskassans statistik, som visar att föräldraskap och civilstånd påverkar risken för att drabbas av psykosociala problem.

Luddigheten kring orsakerna till ohälsan är ett av skälen till att Svenskt Näringsliv är kritiska till de nya arbetsmiljöföreskrifter som Arbetsmiljöverket vill införa.

– Arbetsplatserna är jätteviktiga i detta arbete, men de är inte ensamma. Mitt privatliv påverkar också min psykiska hälsa, men där kan inte arbetsgivaren ge sig in och lägga sig i. Så vi har även ett eget ansvar för hur vi mår, vi behöver själva sätta gränser för hur vi har det både på jobbet och hemma, säger Anna Bergsten, som pekar på att bland dem som sjukskrivs finns också ungdomar som inte hunnit in på arbetsmarknaden och arbetslösa.
Även TMF reagerar på att Arbetsmiljöverket pekar ut arbetsplatsen som den viktigaste orsaken till ohälsan.

– Det är så mycket i livet idag som påverkar den psykiska hälsan. Arbetsmiljöverket säger att det till största delen är arbetsmiljörelaterat, men det är helt enkelt inte sant, säger Martina Hallgren.

– De regler verket jobbar med nu är väldigt detaljreglerande. Man försöker reglera också sådant som arbetsgivaren styr över, som till exempel arbetstid. Det tycker vi inte är bra.

Men om det inte är föreskrifter som behövs, vad vill Svenskt Näringsliv se i stället?

– Vi tror mer på utbildning och information än på nya regler. Många arbetsgivare efterfrågar hjälp och stöd i dessa frågor. Det vore fullt möjligt att föra in de här frågorna tydligare i den befintliga föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) där de redan finns, i stället för att skapa nya och specifika föreskrifter som blir svåra att följa, säger Anna Bergsten.Detta står också TMF bakom.

– Ja, vi tror absolut mer på utbildning än föreskrifter. Många av de medlemsföretag jag har kontakt med söker just efter verktyg för hur man kan jobba med psykosociala frågor, säger Martina Hallgren. Utöver utbildning måste också medarbetarens eget ansvar förtydligas.

– I rapporten lyfter vi medarbetarens eget ansvar för dessa frågor, säger Anna Bergsten.

– Dessutom tar vi upp att mycket redan görs, både ute på enskilda företag och inom de olika arbetsgivarorganisationerna. Men det går alltid att göra mer.

Text: Per Torberger
Illustration: Malin Koort / Nu Agency

Psykisk ohälsa och arbetsmiljö

Några slutsatser hämtade ur Svenskt Näringslivs rapport Förändring – för en ännu bättre arbetsmiljö:
• Arbetsmiljöfrågor har hög prioritet i svenska företag, oavsett storlek och bransch.
• Företagen efterfrågar ett enklare regelverk kring arbetsmiljö och större förståelse för företagens vardag från myndigheters och beslutsfattares sida. Regelverket behöver moderniseras och göras flexiblare för att passa företag av alla storlekar.
• God arbetsmiljö kan bli en konkurrensfördel för svenska företag.

På gång – kurser och föreskrifter

• Arbetsmiljöverket arbetar nu med att ta fram nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Föreskrifterna har varit på remiss hos olika instanser. Generellt är fackförbunden positiva och arbetsgivarorganisationerna negativa. I höst ska ett beslut fattas som väntas börja gälla i februari 2016.
• TMF hörsammar efterfrågan på utbildning i psykosociala frågor. Framöver kommer medlemsföretagen att ha möjlighet att delta i kurser och öka sin kunskap på området.

Psykisk ohälsa – viktigt men känsligt

Trä & Möbelforum har varit i kontakt med personalchefer hos ett antal medlemsföretag i TMF. Flera av dem intygar att frågor kring psykosocial hälsa har hög prioritet och att det är något de arbetar med på olika sätt just nu. Däremot är det inget de vill tala öppet om i tidningen. När vi slutligen får tag på en som anonymt kan tänka sig att svara på våra frågor, bekräftar hen den samlade bild vi fått. Ja, fler sjukskrivs av psykosociala skäl, precis som i andra branscher, en utveckling som är relativt ny på företaget. Det finns ett förebyggande arbete, men mer information och fler verktyg är önskvärt.
På ett generellt plan, hur stora är problemen med psykisk ohälsa jämfört med fysisk ohälsa?
– För några år sedan pratades det mycket lite om detta – nästan ingen sjukskrevs på grund av psykisk ohälsa. I dag sjukskrivs allt fler av dessa orsaker. Framför allt har det blivit tydligt det senaste året.
– Men det kan nog vara så att medarbetare sjukskrevs på andra grunder tidigare, trots att det egentligen var psykiska problem de hade. Psykisk ohälsa har allt för länge varit tabubelagt – det är inget människor söker hjälp för i samma omfattning som man gör med fysisk ohälsa.
Hur arbetar ni för att förebygga psykisk ohälsa?  
– Psykisk ohälsa kan vara svår att se i förväg. Den kan utvecklas under lång tid och när den väl blir synlig kan det vara akut.
– Men det går att se tecken i tid och det går att arbeta förebyggande. Vi kan till exempel ha ett hälsosamtal med medarbetare som vi tror kan ha det jobbigt psykiskt och behöver stöttning. Psykisk ohälsa är som annan ohälsa, det behöver inte vara arbetet som påverkar hälsan, livet är en helhet.
Vad skulle kunna underlätta ert arbete mot psykisk ohälsa?
– Utbildning, gärna från TMF som inte har någon i dag. Nya föreskrifter kan också vara bra. Det kan leda till att man ökar sin informationsinhämtning, det blir en knuff i rätt riktning.

Text: Per Torberger