Riksten väntar på lov

2017-11-03

Behovet av nya bostäder är skriande i Sverige. Boverket har gjort beräkningar som visar att det behöver byggas 70 000 bostäder per år fram till 2025.

Men för att lyckas med den snabba utbyggnaden behöver behandlingen av bygglov bli snabbare

– Vi har tyvärr ärenden där processen tagit två år och där det ändå funnits oklarheter kring hur detaljplanen ska tolkas, säger projektutvecklaren Kent Björvang på Götenehus, för tillfället engagerad i ett projekt i Riksten.

Att köra in i det nya bostadsområdet Riksten, några mil söder om Stockholm, känns lite som att komma in i en idyllisk liten småstad. En glänsande ny ICA-butik vid infarten och längre in bland husen hittar vi en rymlig och nybyggd skola.

Vi har stämt träff med Kent Björvang, som är projektutvecklare på Götenehus. Han lotsar oss sakta genom villagatorna, som bär namn som Gösta Frohms väg och Skogsmulles väg. Det är nog ingen slump att man låter den välkända skogsmullerörelsens skapare ge namn åt gator i området. Den gamla flygplatsen håller nämligen på att omvandlas till vad man vill kalla för en friluftsstad. Ett bostadsområde där närheten till friluftsliv är självklar och viktig.

Några gator in i området hittar vi byggarbetsplatser där det råder febril aktivitet. Här byggs det småhus och radhus av skiftande storlek och med olika yttre.

– Just den här variationen i byggandet är mycket positivt med Riksten som område, säger Kent Björvang när han tittar ut över den lilla parken som omringas av både radhus och villor.

– Det finns något för alla skeden i livet. Man kanske flyttar in i området via en hyreslägenhet och flyttar vidare till ett radhus eller villa när man bildar familj. Sedan finns det också vanliga bostadsrätter. Blandningen gör att det blir en bra mix av människor i området.

Vid den yttre randen av småhus och villatomter ser vi delar av den gamla landningsbanan sträcka ut sig som en gigantisk gångväg för de joggare och hundägare som är på väg ut på slingorna in i skogen. Fram till 1995 var området där småhus nu växer upp Tullinge flygflottilj och en del av flygvapnet.

Ett utökat samråd mellan kommunenoch byggherrarna kring detaljplanerna
skulle göra bygglovsprocessen smidigare,
säger Kent Björvang från Götenehus.

Kent Björvang har varit med ute i Riksten sedan 2008 och Götenehus har under dessa knappa tio år byggt ett 50-tal hus i området. I de allra flesta fall har han ett mycket bra samarbete med Botkyrka kommun som står för detaljplaner och bygglov i området. Kent berömmer exempelvis kommunen för att de satsat på att bygga en stor skola och flera förskolor i området på ett tidigt stadium.

Men det uppstår också problem när ett nytt område med tusentals nya bostäder ska planeras.

– Vi har problematiken med att detaljplaner tar väldigt lång tid att ta fram. Det är mycket överklaganden av dem för det första Det är ganska generellt i alla kommuner runt Stockholm i dag. och politikerna vet ju om det här problemet. Där har man en stor utmaning att få fram de här detaljplanerna lite snabbare, säger Kent Björvang.

Han inser att problematiken med överklaganden inte är så lätt för kommunerna att åtgärda. Men det finns även andra saker det kan stupa på.

– Det andra är ju att i detaljplaner kan det finnas mycket utrymme för tolkningar, vilket är olyckligt. Det betyder att man kan få bakslag på ett bygglov därför att kommunen och byggherren inte har samma uppfattning om hur planen ska tolkas. Man borde tänka sig för när man gör detaljplanerna och titta igenom dem lite bättre så att det inte ges det utrymme för tolkning som är fallet i dag.

Kent Björvang fick problem under den senaste delen av Götenehus byggen i Riksten. Det fanns olika tolkningar av den detaljplan som var framtagen.

– Här i Tullinge har tolkningarna av detaljplanerna påverkat oss. Vi har tolkat planen på ett sätt och kommunen, som har haft tolkningsföreträde, har tolkat planen på ett annat sätt. Detta har gjort att vi har drabbats av förseningar i produktionen. Vi har inte kommit fram alls så fort som vi tänkt oss från början.

Kent Björvang från Götenehus beskriver hur olika tolkningar av detaljplanen gjorde att en del av deras byggen i Riksten försenades.

Kent tar oss med till en gata där små prydliga souterränghus står på rad. Husen ser ut att vara fristående, men är sammanbyggda vid förråden.

– I den sista delen i bygglovet vi ansökt om härute så stötte vi på patrull. Vi tolkade planen annorlunda än vad kommunen sedan gjorde. Vi hade en grupphusbebyggelse på tio hus där vi hade ritat in fristående hus. Vår tolkning var alltså att vi kunde bygga fristående gruppbyggda småhus, berättar Kent Björvang.

Kommunen hade dock en annan tolkning av den här detaljplanen.

– Man tyckte att gruppbyggda småhus skulle vara sammanhängande på något sätt. Det där skapade problem för oss. Vi blev fördröjda och fick göra om hela området. Det här är en problematik som vi stöter på ibland att planer kan tolkas olika och att kommunen har tolkningsföreträde i dessa fall.

I det läge vi har i dag säger alla prognoser att det behövs tusentals nya bostäder varje år. Hur påverkar den här problematiken bostadsbyggandet?

– Att tolkningsutrymmet är för stort är inte till gagn för någon. Varken för oss byggherrar eller för kommunerna. Det skapar väldigt mycket arbete för många att dra de här ärendena framåt. Ju klarare man kan göra detaljplanerna, desto bättre, så är det.

Lär man sig något av dessa situationer?

– Ja, man kan ju hoppas att man gör det. För att undvika dessa problem krävs att fler granskar det tänkta detaljplanerna innan de går ut på samråd. Man måste kunna se det ur olika vinklar och kanske även ur byggherrens synvinkel. Där saknas det kanske lite kunskap och tid.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tycker att det redan i dag finns tillräckliga möjligheter att påverka utformningen av detaljplaner.

– Det finns ett lagreglerat samråd där alla parter bjuds in. Där ska byggherrarnas aspekter tas in, förklarar Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på SKL.

Men problemen med det senaste projektet avskräcker absolut inte Kent Björvang från att fortsätta satsa i Riksten.

– Det är ett jättefint område, en gammal flygplats som man utvecklar till något bra. Kommunen har väldigt duktiga på att bygga skolor och förskolor, vilket lockar barnfamiljer, det finns bra kommunikationer in mot Stockholm – det här är ett bra område att fortsätta växa i. Vi ser definitivt stort intresse i att vara med här ute i framtiden.