Vinnande väg till yrket

Snickarlaget i Sävsjö är ett av de företag som kommit  igång med Yrkesintroduktionsavtalet. Satsningen ger gymnasieelever möjlighet att varva utbildning med praktik och på så vis kan företagen hitta duktig personal. En win-win-situation enligt branschen.

– Mig passar det perfekt, säger Cajsa Ivarsson, 18, som i våras gick ut hantverksprogrammet. 

Cajsa Ivarsson är 18 år och gick ut hantverksprogrammet på gymnasiet i våras. Där pluggade hon finsnickeri. Nu har Snickarlaget anställt henne enligt Yrkesintroduktions-avtalet. Hon framhåller hur mycket mer det ger att vara en del av en arbetsplats med de krav om att jobba snabbt och effektivt som finns där.

– Det här är något helt annat än att lära sig samma sak i skolan. Du växer som människa av att få komma in i arbetslivet på plats. Mig passar det jättebra, säger Cajsa Ivarsson.

Yrkesintroduktionsavtalet är en överenskommelse  mellan TMF, GS-facket och Industriarbetsgivarna och riktar sig till ungdomar mellan 18 och 24 år som saknar relevant arbetslivserfarenhet. Det är ett slags lärlingssystem som kommit till dels därför att det finns behov hos företagen att rekrytera; dels för att göra övergången från skola till näringslivet lite mjukare för ungdomar.

Jan Björsell

Jan Björsell är platschef på Snickarlaget vars huvudsakliga produkt är trätrappor, främst till småhusindustrin, byggbolag och bygghandel. Han tycker att Yrkesintroduktionsavtalet fungerat utmärkt för deras del.

– Det ger oss möjlighet att ha en anställd under ett år där man varvar praktik och utbildning. Vi har ett bra samarbete med Träcentrum i Nässjö där de har gymnasieutbildning. Där kan vi hitta duktig personal, som Cajsa Ivarsson till exempel. Hon hade jobbat en påsk och haft sommarjobb hos oss och vi hade intrycket av att hon var duktig. Dessutom vill jag ha in lite fler tjejer över huvud taget. Arbetsplatsen är mansdominerad.

Cajsa Ivarsson har en handledare och 15 procent av hennes arbetstid utgörs av utbildning. Utbildningen är mestadels integrerad i arbetet och handledningen sker i omgångar. En vanlig dag jobbar Cajsa som vilken anställd som helst.

I just det här exemplet finns också en bidragsdel via arbetsförmedlingen, men det är egentligen inget som regleras i överenskommelsen mellan fack och arbetsgivarorganisation.

–  Jag tycker det här är win-win. Arbetstagaren får visa upp sig och jobba och arbetsgivaren får kompensation för utbildningsdelen, säger Jan Björsell.

Att Jan Björsell, som företräder ett företag baserat i mellersta Småland, nappat på Yrkesintroduktionsavtalet är ingen slump. Satsningen är väldigt relevant för de småländska företagen där den träbearbetande industrin har en stark ställning. En lång hantverkstradition kombineras i dag med en snabb högteknologisk utveckling och det skapar i sig ett utbildningsbehov. Behovet är också stort på grund av en kommande generationsväxling.

– Hela satsningen handlar om att förse växande företag med unga killar och tjejer som kan vara med och utveckla verksamheten, säger Niclas Svensson som är projektkoordinator för TMF:s, GS-fackets och Industriarbetsgivarnas YI-satsning.

Win-win! En anställer och en annan blir anställd. Snickarlagets platschef Jan Björsell och Cajsa Ivarsson tror på framtiden i trä- och möbelbranschen.

Ett företag som jobbar med yrkesintroduktion i större skala är Volvokoncernen, vars projekt Volvosteget är inne på andra året av en försöksperiod på tre år. Volvosteget riktar sig till arbetslösa ungdomar mellan 18 och 22 år och finns på tolv fabriker samt ett logistikcenter runt om i landet. Sammanlagt utbildas varje år 400 ungdomar i projektet. Den största mottagaren är Volvo Group Trucks Operations i Skövde som tar emot 70 ungdomar medan den minsta enheten har fyra ungdomar i yrkesintroduktionen.

I Volvosteget har man valt att anlita en extern kraft för den teoretiska utbildningen, den sköts av Göteborgs Tekniska College och omfattar tolv veckor under ett år. Efter en introducerande del är teoriveckorna indelade i fem block: lagarbete, produktionsprocessen, kvalitet, underhåll samt människa-industri-samhälle och undervisningen sker i en skola eller annan lokal separerad från fabriken. Man har alltså valt en modell där man tydligt skiljer mellan den praktiska och teoretiska utbildningen.

– Vi har ett upplägg med en veckas teori och därefter två veckors praktik. När de tolv teoriveckorna är avklarade handlar det om praktik resten av året, säger Henrik Sjögren som är projektledare för Volvosteget.

I likhet med träindustrin har man inom Volvokoncernen kunnat konstatera att det kommer att behövas ungdomsrekrytering för att täcka framtida behov.

– Vi ser också att intresset för arbete inom industrin sjunker. Ett av syftena är strategisk marknadsföring av industriyrkena, säger Henrik Sjögren.

De flesta företag i träindustrin går inte att jämföra med ett storföretag som Volvokoncernen,  men en del beröringspunkter finns ändå. Gemensamt är att det finns ett behov av rekrytering och att man vill höja statusen över huvud taget för arbete inom industrin. Och oavsett företagsstorlek är det angeläget att ha ett bra samarbete med skolor där utbildningen kan äga rum. Jan Björsell prisar till exempel Träcentrum i Nässjö som Snickarlaget jobbat med även innan Yrkesintroduktionsavtalet.

– När vi förklarat vad vi vill ha för slags person kan Marie Palm, som är projektledare i utbildningsfrågor på Träcentrum, ringa upp och säga: ”Jan, det här en person som passar dig perfekt”. Och i allmänhet har det blivit bra. Cajsa Ivarsson som nu går på yrkesintroduktion sökte sig till oss spontant, men Träcentrum kände också mycket väl till henne. Ett annat exempel är en kille som kom till oss på praktik sedan Marie tyckt att han skulle passa oss som hand i handsken. Han är nu anställd hos oss.

Hallå där Niclas Svensson,

projektkoordinator som TMF, GS-facket och Industriarbetsgivarna anlitat för att nå utmed det nya Yrkes-introduktionsavtalet.

Hur jobbar du för att nå ut med YI-avtalet?

– Vi har valt en metod som går ut på att jag gör massor av företagsbesök, ofta två om dagen och jag försöker även dyka in hos småföretagen. Min huvuduppgift är att få i gång en diskussion i företagen om rekrytering och kompetensförsörjning och givetvis om YI kan funka, men i och med att det är något nytt får vi acceptera att det kan ta lite tid.

Vad syftar avtalet till?

– Man kan säga att det är ett svenskt lärlingssystem som vi försöker införa. Det handlar om att säkra kompetensförsörjningen till svensk industri och att öka möjligheten för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Det blir ett sätt göra övergången från skola till arbetsliv mjukare.

Och vilken bakgrund ska man ha för att få jobb enligt YI-avtalet?

– Man ska vara 18 till 24 år. Det gäller ju också att företaget känner till att du som söker jobb är intresserad.

Är det lätt att entusiasmera företag och få dem att tycka detta är bra?

– Entusiasmera är inga problem, tröskeln kan vara att över huvud taget komma in på företagen beroende på i vilket konjunkturläge de befinner sig i. Har de mycket att göra har de inte riktigt tid och är de i nedgångsperiod är det förstås inte aktuellt att anställa. Jag vill dock framhålla att avtalet är enkelt att tillämpa.

FAKTA: Detta krävs för att ingå Yrkesintroduktionsavtalet

Företaget ska ha en handledare för de ungdomar som anställs och ställa upp en handlingsplan med vissa mål som ska uppnås. En del av tiden ska avsättas till konkret utbildning.

Företaget måste träffa en lokal överenskommelse mellan arbetsgivare och facket på företaget.

Den som anställs får minst 75 procent av lägstalönen med syfte att anställningen efter 12 månader ska övergå i en vanlig tillsvidareanställning.

Det kan finnas stöd via arbetsförmedlingen som gör att det blir än mer attraktivt att anställa ungdomar i enlighet med Yrkesintroduktionsavtalet.

Text: Magnus Hagström
Foto: Lina Alriksson