Branschens krav till politikerna: Vi måste få tydliga besked

Läget är akut. Stora delar av miljonprogrammet behöver renoveras omgående. Och branschen står redo. Men det råder politiskt
vakuum och oenighet om vilken väg som är rätt att gå.

Gör en politisk överenskommelse, kräver Torgny Hellberg,
vd på Modexa.

Att miljonprogrammen är mogna för renovering har stått klart i många år. Situationen har utretts av företag, myndigheter, organisationer och forskningsinstitutioner. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) beräknar i rapporten ”Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus” att tre av fyra svenska bostäder i flerbostadshus, drygt 1,8 miljoner bostäder, kommer att behöva renoveras före 2050.

Det innebär 50 000 bostäder om året de kommande 40 åren, till en årlig kostnad på mellan 25 och 50 miljarder kronor. I kostnaden ingår också de åtgärder för energieffektivisering som krävs för att Sverige ska klara EU-målet på en halvering av energianvändningen till 2050.

Gällande det akuta renoveringsbehovet finns flera samstämmiga beräkningar. De landar på siffror liknande Industrifaktas*, som säger att 300 000 lägenheter behöver renoveras de närmsta fem åren och uppemot 600 000 lägenheter de närmsta tio åren.

Behovet handlar alltså inte bara om att husen är slitna. EU och Sverige har tagit beslut om att energieffektiviteten ska öka. Och för detta finns det två mål: Fram till 2020 ska behovet av energi ha minskats med 20 procent. Fram till 2050 ska det ha halverats.

Trots detta har renoveringarna inte kommit igång på bred front. Anledningarna handlar bland annat om politik, där direktiv och propositioner har utformats så att energieffektivisering har kommit i tredje hand, efter krav på bland annat förnyelsebar energi och minskad användning av energi i transporter.

Ett annat viktigt skäl är den ekonomiska risk det innebär för fastighetsbolagen att ta sig an omfattande renoveringar. Att byta fasader och att tilläggsisolera beräknas löna sig på sikt. Men en investeringshorisont på uppemot 40 år kan vara svårsmält för många fastighetsbolag.

– Vi hoppas att det här kommer igång och att energifrågorna prioriteras så att man ser mer till livscykelperspektiv och inte bara kostnaden för produktion. Man behöver också fundera mer i termer av klimatnytta, vilket är väldigt starkt kopplat till energiförbrukningen. Nya fönster sparar väldigt mycket uppvärmningsenergi, eller kylenergi.

Det säger Patrik Johansson, miljöchef på Inwidoägda Elitfönster. Att en renoveringsvåg skulle innebära en kraftigt ökad efterfrågan för dem, råder det ingen tvekan om.

– Miljonprogrammet är väldigt omfattande. Kommer renoveringarna igång, skulle det påverka oss väldigt mycket, säger han.

Eftersom det varken finns beslut eller politisk samsyn om hur energieffektiveseringen ska genomföras, är det enligt Patrik Johansson branschen själva som i dag driver på utvecklingen mot energismartare lösningar. För Elitfönsters del har det inneburit att de tillsammans med några av sina kunder har utvecklat egna koncept.

– Bland annat har vi genomfört projektet Green window tillsammans med Skanska. Det är ett koncept med fönster monterade direkt i väggdelar, säger Patrik Johansson.

Modexa är ett annat företag som ökar chanserna till fler affärer tack vare renoveringarna.

– Men vi behöver veta vad som gäller så att vi kan utveckla nya idéer och metoder på marknadsmässiga villkor. Det ska vara en bred överenskommelse som inte ägs varken av alliansen eller de rödgröna, säger Torgny Hellberg, vd.

Enligt Torgny är nuvarande situation inte bra.

– Visst är det mycket som görs, men många går och väntar på besked om subventioner, så har det fungerat historiskt. Det har till exempel diskuterats om vi ska få avdragsrätt på ingående moms. En form av statlig subvention, alltså, och något som utretts i över fem år. Så länge det utreds, väntar företagen. Det är lite vakuum, säger han.

Hos näringsminister Anna-Karin Hatt (C) är det oklart hur energieffektiviseringen ska göras konkret. Hannes Carl Borg, politiska sakkunnig, menar att det inte finns någon enkel mall för hur det ska gå till.

– Variationen i bostadsbeståndet är för stor. Det pågår insatser, men de är svåra att koppla till tydliga åtgärder och resultat. Ett exempel är den kommunala rådgivningen om energieffektivisering, som regeringen satsar 60–70 miljoner kronor per år på, säger han.

– I andra änden finns villaägarna som är en målgrupp för förnybar energi. Där har regeringen precis beslutat om skatteminskningar för den som skapar egen el.

Enligt Hannes Carl Borg är det angeläget för Centerpartiet att renoveringarna kommer igång. Detsamma gäller för Miljöpartiet.

– Den första utmaningen finns i den politiska debatten. Vi måste enas om att effektivisering är något bra. Jag har hört svenska representanter säga att energieffektivisering kan hota konkurrenskraft och tillväxt. Debatten borde istället handla om att vi kan spara pengar och energi och göra en stor insats för konkurrenskraften och företag. Det måste ses som något positivt, säger Lise Nordin, Miljöpartiets energipolitiska talesperson.

En fråga som återkommer är vem som ska stå för kostnaderna. En farhåga är att de läggs på hyran, vilken i så fall riskerar att bli så hög att många tvingas flytta. Detta är något Socialdemokraternas energipolitiska talesperson, Veronica Palm, lyfter fram.

– Fastighetsägarna har intresse av att renovera, men saknar incitament för att göra så pass omfattande renoveringar som behövs. Om den som trots allt gör en tillräcklig renovering får ta hela det ekonomiska ansvaret, hamnar kostnaden i slutänden på hyresgästen. Det är inte rimligt – när det har hänt hittills, har folk fått flytta, säger Veronica Palm.

Både Lise Nordin (Mp) och Veronica Palm (S) vill se en förändring av reglerna för ROT-avdraget för att skapa incitament och möjligheter för renoveringar.

– Det är uppenbart att det behövs ett statligt ekonomiskt ansvar i detta. Vi behöver något liknande ROT också för hyresgäster. Vi vill att det ska gå till fastighetsägarna för att hyran inte ska bli för hög, säger Veronica Palm.

Miljöpartiet vill spetsa till ROT-avdraget och rikta det specifikt mot energieffektivisering.

– Vi har ett förslag om att rikta om dagens ROT-avdrag mot energiåtgärder och breddas till att också gälla flerbostadshus. I dag används rot för att byta köksinredning – det har vi inget emot, men det är inte effektiv användning av skattemedel,  säger Lise Nordin.

Modexa, som är specialiserade på just köksrenoveringar, har både ett eget koncept inom området, men också en egen syn på själva genomförandet.

– Vi försöker utmana det konventionella tänket att ”här kommer ett arbetslag och hyresgästen får finna sig i våra metoder”.

När de renoverar sker det bit för bit i stället för som ofta sker, allt på en gång.

– Vi börjar med en enkät – vad är hyresgästerna mest missnöjda med? Svaren matchas med fastighetsägarens syfte och mål och hyresgästernas betalningsförmåga. Därefter paketeras renoveringsreceptet, säger Torgny Hellberg, som hävdar att detta ger en ökad acceptans för hyreshöjningar.

Torgny Hellberg talar om ”ansvarsfull renovering”, vilket innebär att hyresgästerna är kraftigt involverade i projekten.

– Vi genomförde nyligen en intervjurunda på ledningsnivå med fastighetsbolag i hela Sverige där vi frågade efter deras behov de kommande tio åren. Efter den står det klart att intresset för att få med hyresgästerna på renoveringsplanerna har blivit ännu starkare. De måste involveras i hela processen, man måste lyssna på deras svordomar och ta reda på vilken betalningsförmåga de har, säger Torgny Hellberg.

Och i stället för att helt och hållet riva ut och bygga nytt, har de tagit fram ett koncept som innebär att de delvis rustar upp, delvis byter ut.

– Köksstommarna från 60- och 70-talet håller ohyggligt bra kvalitet. Med lite ommålning klarar de sig bra länge till, säger Torgny Hellberg.

Från regeringens sida finns i dagsläget inga förslag om lånegarantier eller liknande. För Centerpartiets del ligger fokus istället på ökad kunskap.

– Vi har satsat på information, bland annat genom de kommunala energirådgivarna och energikartläggningscheckar. Det är den typen av åtgärder som är aktuella framöver, säger Hannes Carl Borg.

Veronica Palm (S) vill inte se alltför höjda hyror.

– Vi vill använda gemensamma resurser för gemensamma åtaganden så att hyrorna inte blir för höga. Högern vill i stället låta marknaden styra – blir hyrorna för höga, ska bostadsbidragen öka, säger hon.

Torgny Hellberg på Modexa är tydlig i sina önskemål till politikerna:

– Sluta utreda och fatta beslut. Ge tydliga besked om att det är slut på subventioner. Gör istället en bostadspolitisk överenskommelse om att ”detta gör vi”.  Det ska vara enkla och tydliga regler, som gör det möjligt att få bygglov och bygga nytt.

Text: Per Torberger

Illustration: Kristin Lidström

*korta.nu/industrifakta

”Renoveringen måste ske nu”

”Den tekniska livslängden på miljonprogrammets hus är slut och renovering måste ske nu. Regeringen och politikerna som styr de kommunala bostadsbolagen måste visa ledarskap. Oavsett
vilken metod man använder sig av; ökade bostadsbidrag, statliga kreditgarantier, Rot-avdrag, lägre moms eller någon annan stimulans, måste ett initiativ tas nu. Miljonprogrammet förfaller.”

Latours vd Jan Svensson, Swegons vd Hannu Saastamoinen och Kabonas vd Kjell Carlberg  uppmärksammar tillsammans behovet av renoveringar i miljonprogrammen genom en debattartikel i tidningen Ny Teknik.