Recept för framtidens kontor
Gladare medarbetare, färre sjukdagar, högre produktivitet och lägre koldioxidutsläpp. Det är bara några av vinsterna med ett behovsanpassat kontor, säger Ulrike Rahe och Holger Wallbaum, ledare för forskningsprojektet Smart Sustainable Offices.
Text Henrik Blomgren
I Europa kan i genomsnitt 40 procent av koldioxidutsläppen härledas till byggnation och att ha byggnader i drift. Den största delen kommer från bostadshus men på andra plats kommer de kommersiella fastigheterna – och bland dem ligger kontoren högst.
– Utifrån ett enkelt perspektiv går det att spara väldigt mycket koldioxidutsläpp på det som inte är byggt. Nästa steg är att titta på det som redan är byggt och om det är utnyttjat på ett optimalt sätt, säger Ulrike Rahe, professor i industridesign på Chalmers och en av ledarna för forskningsprojektet Smart Sustainable Offices.
Smart Sustainable Offices är ett flaggskeppsprojekt inom EU med Chalmers som partner, där forskning i praktisk verklighet ska leda till bättre lösningar för både företag och medarbetare och samtidigt vända den negativa klimatspiralen.
– Utgångspunkten för samarbetet är kunskaps- och innovationsplattformen Climate-KIC som är den största EU-satsningen någonsin på hållbarhet och miljö, berättar Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande.
Forskning visar att inte mer än 30–50 procent av alla arbetsplatser är bemannade ute på kontoren. Det kan låta lite, men det är helt enkelt så det blir när folk springer på möten, rör på sig och samverkar i olika konstellationer.
En lösning på problemet har varit att övergå till så kallat aktivitetsbaserat arbete, det vill säga att det är arbetsuppgifterna som styr var man sitter och jobbar.
– Sedan 90-talet har man pratat om aktivitetsbaserat arbete, men det har inte funnits någon vetenskaplig grund för det. Vårt forskningsteam arbetar för att få en definition på vad aktivitetsbaserat arbete innebär, så att vi kan ge rekommendationer baserade på vetenskap i stället för intuition som tidigare, säger Ulrike.
SSO-modellen som Ulrike har utarbetat bygger på tre steg som tillsammans ska ge en heltäckande bild av kontoret. Metoden utgår ifrån komplex forskning inom psykologi, arbetsorganisation, beteendevetenskap och en rad andra områden.
Det första steget handlar om att samla in information om medarbetarnas insikter och upplevelser. Dels genom en elektronisk dagbok, dels genom djup-intervjuer och observationer. Nästa steg handlar om att ta vara på medarbetarnas önskemål, tankar och behov i en ”co-creation-workshop”.
Slutligen gör man en rad mätningar av arbetsmiljön; såsom temperatur, luftcirkulation, ljusvärden, decibeltal, antal soltimmar, taluppfattning och möjligheten att föra privata samtal.
De kvalitativa undersökningarna sker parallellt med de faktiska mätningarna under en bestämd tid. Resultatet sammanfattas i en rapport som kan användas för att förändra kontoret. Rekommendationerna omfattar allt från fönsterstorlek, inredningsförslag och färgsättning till särskilda zoner och arbetsflöden.
– Våra industriella samarbetspartners som European Furniture Group EFG och Tengbom Arkitekter kan i sin tur använda datan för att leverera möbler, inredning eller hela byggnader som matchar behoven, säger Ulrike.
Vad beträffar forsknings-resultatet tycker Ulrike inte att det har varit några större överraskningar. Däremot hade hon inte kunnat förutse det stora intresse som finns:
– Vi visste ju att marknaden kokade, men inte att branschen skulle vara så mottaglig för det vi har tagit fram. Vi går verkligen in på djupet och ser på kontoret holistiskt, och den kunskapen är unik.
Några av vinsterna med SSO
- En arbetsmiljö som påverkar användarnas hälsa och välmående positivt
- Bra arbetsförhållanden och positivt arbetsklimat, vilket ökar produktiviteten
- Uppmuntrar till ”gröna” attityder och värderingar
- Effektivare resursanvändning
- Energibesparing och lägre utsläpp av växthusgaser
- Kontor som speglar verkliga förhållanden och lätt kan anpassas när behoven förändras
Lämna en kommentar