Familjeföretagen – en svensk framgångsfaktor

Fler försörjs av familjeföretag än av den offentliga sektorn. Forskaren Hans Sjögren menar att det också är där – och utanför storstadsregionerna – som framtidens tillväxt kommer att ske.

Familjeföretagen har spelat en stor roll för svensk ekonomi genom tiderna. Enligt SCB är i dag 35 procent av alla företag i Sverige ett familjeföretag och tillsammans försörjer de en tredjedel av befolkningen. De flesta är små, men några av dem har utvecklats till riktiga dynastier.

Hans Sjögren

Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia och institutionell ekonomi vid Linköpings universitet och adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat på nordiska familjeföretag och gav 2017 ut boken Familjedynastier – Så blev Sverige rikt. I den konstaterar han att Norden, och främst Sverige och Danmark, har varit extra duktiga på att få fram stora familjeföretag.

– Bland världens 500 största bolag är 15 nordiska, det är fler än vad man kan förvänta sig utifrån befolkningsstorlek och BNP, säger Hans Sjögren.

I sina studier har han hittat flera olika anledningar till att både stora och mindre familjeföretag lyckas i Norden. En är att de nordiska länderna hade en väldigt liberal marknadsekonomi fram till första världskriget, något som möjliggjorde för privata kapitalister att bygga upp framgångsrika bolag som finns kvar än i dag.

Familjerna Bonnier och Wallenberg startade båda sina företag redan under 1800-talet.

Hans Sjögrens bok – Familjedynastier

– I Sverige mattades det här av från och med 1930-talet fram till 1970 genom en rad ekonomiska regleringar som hindrade riskkapital och entreprenörskap att mötas. I dag ser vi en renässans för nya familjeföretag, mycket på grund av att förmögenhetsskatt och arvsskatt har avskaffats, vilket har underlättat för familjeföretagen att skifta från en generation till nästa, säger Hans Sjögren.

Annat som kommit fram i Hans Sjögrens studier är att nio av tio nordiska familjedynastier bildades utanför storstäderna, under såväl hög- som lågkonjunktur. Att landsbygden är så välrepresenterad kan ha sin enkla förklaring i att det är där råvaror som skog och mineraler finns, men även att det är där entreprenörer upptäcker att nya behov uppstår.

– Jag har sett att många av företagen har startat som ett svar på omställningar i samhället. Två exempel på det finns i Danmark i storföretagen Danfoss och Grundfos, båda verksamma i branschen för värmepumpar. De bildades på den danska landsbygden under jordbrukets omställning på 1930- och 1940-talen då hushållen skulle moderniseras med centralvärme och rinnande vatten i stället för eldning med ved, kol och koks. Grundarna identifierade något som en bred allmänhet var i behov av och bröt hela branschlogiken. En annan som kom med något helt nytt i sin bransch var Ingvar Kamprad.

Andra fördelar för företag utanför storstadsregionerna är lägre kostnader för  byggnader, lokaler och personal. Mindre konkurrens från andra arbetsgivare bidrar också till en lojal arbetsstyrka, likaså att det är ”bygdens egna” som driver bolaget. Ett lönsamt och internfinansierat bolag behöver heller inte närheten till den finansmarknad som finns i storstäderna.

– Jag tror inte att man behöver ligga i närheten av en högskola för att få de bästa civilingenjörerna, i stället är det viktigare att säkra kompetensförsörjning i den mer lågtekniska verksamheten genom yrkestekniska skolor på gymnasienivå, säger Hans Sjögren.

– Jag ser också att många familjeentreprenörer söker distans till etablissemanget, de vill agera självständigt och inte känna påverkan från andra. Warren Buffett, amerikansk kapitalist och investerare, valde till exempel att inte etablera sig på Wall Street i New York utan byggde upp sin förmögenhet från Nebraska.

Däremot bildas ofta branschkluster, som i trakterna av Gnosjö och Möbelriket i Lammhult, där företag kan dra nytta av infrastruktur och andra förutsättningar som skapats.

– Under en lång period har Gnosjö anställt fler än vad högteknologiska Kista har gjort, säger Hans Sjögren.

– Och tittar på man på Lego i lilla Billund i Danmark ser man hur hela trakten blomstrar tack vare ett familjeföretag. En snickare hade dåligt med jobb under lågkonjunkturen på 1930-talet och började göra träleksaker som hans barn sålde, efter kriget köpte de en plastgjutningsmaskin. En verksamhet som skulle försörja en familj växte och blev lönsam och med det byggdes infrastrukturen ut, bland annat med Jyllands största flygplats.

Hans Sjögren slår fast att familjeföretag har tydliga värderingar med sig ända från grundandet och att det även råder tydlighet kring vad företaget ska syssla med. Han kallar det att företaget har ett historiskt ankare som håller det på plats även i tuffare tider. Men ankaret kan också bli en rejäl börda.

– Ankaret skapar tydlighet i varumärket och håller samman organisationen, men när det kommer kriser eller omställningar kan det vara en black om foten. I sådana lägen måste man vara medveten om när det är dags att dra upp ankaret och låta båten gå fritt ett tag för att ställa om så att företaget inte går omkull, säger Hans Sjögren.

Två exempel på det hämtar han från just sjöfarten: rederierna Salén och Broströms – två svenska storföretag som var kända över hela världen, men som inte finns i dag. Salén gick i konkurs 1984 och ett decimerat Broströms såldes till Maersk 2008.

– Är man inte på sin vakt kommer uppstickare som drar nytta av ny teknologi och springer förbi väldigt snabbt. Inom Stenbecksfären lyckades man bättre med att ställa om och även gå in i helt nya branscher.

Sverige, och hela Norden, hade varit en fattigare plats utan familjeföretag, konstaterar Hans Sjögren. Därför tycker han att det är viktigt att det politiska systemet skyddar familjeföretagen.

– Det är sannolikt på landsbygden, eller åtminstone utanför storstäderna, som framtidens tillväxtskapande företag kommer att startas, precis som tidigare. Därför är det viktigt att det drivs en politik som ger framtidens entreprenörer de förutsättningar de behöver.

TEXT PEDER EDVINSSON FOTO JONAS ENG