EU utmanar svenska modellen

Nytt år, nya möjligheter, men också – nya utmaningar Någonting som faller under det sista är det vi kal-
lar den svenska modellen, d.v.s. att arbetsgivare och fack gemensamt tar ansvar för reglering av arbetsmarknaden, inklusive lönesättning.
Modellen utmanas i dag från flera håll och såväl nationellt som internationellt. Läs mer i detta nummer av Trä & Möbelforum.
Den kanske mest svårhanterade utmaningen kommer från EU som drabbats av en fullkomlig lagstiftningsinfarkt. Det brukar beskrivas som ”a Commission on a mission” och det finns snart inte ett område som inte översköljs av initiativ – från styrelsekvotering till kemikalielagstiftning och miljömärkning.
Angående den svenska modellen ligger utmaningen i att vårt system, där arbetsmarknadens parter tillmäts förtroende att reglera saker som i många andra länder regleras av staten, nu även ska detaljregleras från Bryssel.
Det gäller t.ex frågor om löneprinciper, processer, hur bolag ska ledas och styras, samt nu aktuella – minimilöner. EU har också helt plötsligt, med pandemin som förevändning, börjat ta upp lån på finansmarknaderna. Sverige blev medlem i EU 1995. Medlemskapet har varit bra för oss på de flesta plan. Det är fritt att leva, bo, arbeta och studera var som helst. Vi har blivit en tydligare del av det europiska kulturarvet och historien. För näringslivet har den inre marknaden givit enorma möjligheter som också utvecklat den svenska konkurrenskraften.
Men EU har förändrats – inte minst efter det brittiska utträdet. Vi har numera få, och inga stora, allierade när det gäller principer om marknadsekonomi och frihandel. När EU nu går i en riktning – som i vart fall jag tror kan vara skadlig – måste därför inte bara Sverige utan även organisationer som TMF och Svenskt Näringsliv höja tempot och närvaron i Bryssel för att tidigare och bättre kunna påverka aktiviteterna och processerna
och se beslut fattas där de bäst hör hemma.

David Johnsson
Vd, TMF