Allvarligt läge för företagen: ”Men det finns en god grund att stå på”
Trä- och Möbelföretagens vd, David Johnsson, menar att läget ser allvarligt ut för trä- och möbelindustrin framöver. Det som framför allt drabbar medlemsföretagen är den ökande inflationen, stigande räntor samt de höga energipriserna. David Johnsson befarar varsel bland medlemmarna, men han är också övertygad om att företagen är väl rustade för att komma tillbaka när konjunkturen vänder upp.
Trä- och Möbelforum har talat med David om några av höstens mest aktuella och angelägna frågor.
1. Konjunkturen
– Jag är ganska pessimistisk och jag tror det blir en rejäl sättning i byggandet. Det anser egentligen alla bedömare redan nu. När jag pratar med de byggande företagen säger de att de får in väldigt få ordrar för närvarande. De har mycket att göra men de betar fortfarande av en gammal orderstock. Framåt årsskiftet kommer det inte att finnas något att göra för många bolag och vi får nog räkna med konsekvenser som varsel och neddragningar, tyvärr.
– Vi ser redan i dag att det varslas i branscherna. Om människors konsumtionsutrymme minskar ordentligt, då drar man sig för att göra sitt livs största affär – att köpa sin bostad. Det här är en affär som redan nu är ganska svår eftersom bankerna genom Finansinspektionen krav ställer hårda krav på köparna. Det gäller amortering, kontantinsatser och skuldkvotstak bland annat. Redan där exkluderas en ganska stor grupp normalinkomsttagare.
– I kombination med att allt nu blir dyrare så försvåras köpet av bostad för människor. Nu sitter Finansinspektionen och tittar på reglerna kring amorteringskrav vilket vi gillar. Men vi är samtidigt inte lika förtjusta över att det är Finansinspektionen som infört reglerna som ska utreda sig själva.
2. Byggandet
– Det är en mycket märklig situation. Det finns en övertro inom politiken att det ska gå att bygga billiga hyresrätter och att människor ska bo billigt den vägen. Men det gör man inte av flera anledningar. Dels går det inte att bygga den typen av produkter billigt i Sverige. Dels är det så att 7 av 10 vill bo i eget hus. Det visar alla undersökningar över tid. Det är oftast även billigare eftersom månadskostnaden blir lägre när man kommit över kontantinsatsen. En annan ekonomisk fördel blir att husägaren får möjlighet att bygga upp sin egen förmögenhet då man amorterar och sparar till sig själv. Man skapar ett värde tills man flyttar, vilket man inte får i hyreslägenheten. Från TMF:s håll har vi givetvis inget emot att man bygger hyresbostäder. Men det är konstigt att man från politikens sida så ensidigt rekommenderar det boendealternativet.
– Jag tror även att man behöver titta på att gynna bosparande. Underlätta och stimulera unga människors sparande samtidigt som man underlättar deras inträdande på bostadsmarknaden.
– Vårt problem i Sverige är att vi byggt för lite över tid och utifrån utbud och efterfrågan blir då bostadspriserna för höga. Genom att öka utbudet av bostäder, gärna de som människor vill ha, så kommer priset att sjunka.
Ska man öka utbudet av småhus så handlar det också om att kommunerna måste bli mycket bättre på att förmedla byggbar mark. I Stockholm, som jag tror är den mest bebyggda staden i landet, är det ändå bara en procent som är utbyggd. Det är nästan ingenting. Det enklaste är att öka utbudet av tillgänglig mark. Det är en kran som kommunalpolitikerna sitter på och kan öppna.
– Däremot tror jag inte på subventioner. Att ösa pengar över vissa sektorer leder oftast till marknadsmisslyckanden.
3. Inflationen
– Vi är en arbetsgivarorganisation och vi förhandlar kollektivavtal. Det system som vi har sedan 1997 innebär att det är industrin som sätter det så kallade kostnadsmärket. Konsekvensen av det har över tid blivit en mycket lägre inflation, i kombination med reallöneökningar på en nivå som världen inte skådat – vare sig före eller efter. Ingen glömmer väl hur det var på 1980-talet – med löneökningar på 10 procent från ett år till ett annat och inflationen lika hög. Nu har Industriavtalet, där TMF är en viktig del, lyckats bryta den spiralen. Och det systemet ligger kvar.
– Det är med dessa förutsättningar vi kommer att förhandla nya kollektivavtal till våren. Vårt ansvar är att skapa konkurrenskraftiga företag och vi ska säkerställa att medarbetarna får en bra och stabil löneutveckling.
Sedan kommer inflationen att slå hårt mot våra företag, inte minst de som jobbar mot konsumentmarknaden. En hel del av våra företag kommer att klämmas från två håll nu. De stora byggprojekten kommer att avta. Och det som man tjänat mycket pengar på under coronapandemin, den så kallade hemmafixar-marknaden, lär också minska.
4. Avtalsrörelsen
– Det vi kan göra är att se till att vi inte jagar på inflationen. Vi ska hålla kostnadsökningarna på en nivå som inte förstör företagens konkurrenskraft.
– Annars vill jag inte säga alltför mycket om den kommande avtalsrörelsen. Den ligger några månader bort och då kan världen se helt annorlunda ut. Fundamentet hos våra företag är dock väldigt positiv – det är välskötta bolag som oftast ligger långt framme när det gäller till exempel hållbarhet och omställning.
5. Elkrisen
– 84 procent av våra medlemmar befinner sig i elprisområde 3 eller 4. Det innebär att det är jättetufft för tillfället. De har inga stora marginaler eller kassakistor. El- och energifrågan har seglat upp som en akut överlevnadsaspekt för flera företag. Jag vet flera medlemmar som har varslat personal redan i dag av den här anledningen. Här behövs både kortsiktiga och långsiktiga lösningar på plats från regeringen. Man kan öka effektuttaget på kärnkraften som finns kvar och se över de lokala värmeverken och se hur de kan bidra.
– Vissa företag har också varit föredömligt tidiga med att investera i egen kraftproduktion.
6. Materialbrist
– Priserna på trä rusade tidigare i år och det rådde en stor efterfrågan. De globala fraktkedjorna har ännu inte återhämtat sig och containers befinner sig på fel ställe. Vi ser till exempel hur småhusföretagen har svårt att få fram alla delar för att kunna leverera kompletta värmepumpar. konsekvensen blir att man sätter in värmepumpar med elpatron för att de överhuvudtaget ska fungera.
7. EU:s tuffa branschkrav
– Vi har för närvarande en mycket aktiv europisk kommission som trycker ut lagstiftning i expressfart. Det gör de inom områden som traditionellt hanterats av medlemsstaterna själva, till exempel minimilöner. Man är lika intresserad av hållbarhetsfrågan. TMF ligger också långt framme när det gäller detta och tycker det är positivt med hållbarhetskrav i exempelvis offentlig upphandling. Men de krav som ställs måste vara förståeliga och tillämpbara även för små och medelstora företag. Vår medianmedlem har tio anställda. De har ingen möjlighet att ha en speciell hållbarhetsansvarig anställd. Det som i grunden är en positiv utveckling blir därmed väldigt komplicerad för våra medlemmar..
– Jag vill dock inte låta som om det är en utveckling som är dålig. Jag tror att det är bra med hållbarhetskrav av alla anledningar, bland annat för TMF:s medlemmars konkurrenskraft. Vi kommer att gå stärkta ur det här. Men omfattningen av dessa regler är nu så stor att många företag inte riktigt förstår hur de ska klara av alla krav. Jag är orolig att många kan uppfatta EU som en belastning.
– I det här läget, när många företag har det mycket tufft, ifrågasätts naturligtvis nya krav som kan göra tillverkningen dyrare. Dessutom är det stor risk att viktig kompetens försvinner från företag när det läggs nya varsel eller andra besparingar.
8. Företagens utgångsläge
– Grundförutsättningarna ser väldigt bra ut för våra företag. De ligger i framkant när det gäller hållbarhetsfrågorna. Och vi vet också att det byggts alldeles för få bostäder under i vart fall 40 år.
När det gäller möbelindustrin exporteras i dag drygt 70 procent av det som tillverkas. Men nästan all export stannar i Europa, i stället för enorma, potentiella marknader längre bort. I USA finns till exempel ett mycket stort intresse för skandinavisk design som våra företag kan dra nytta av.
– Inom vår bransch har vi också en stor klimatfördel gentemot andra, som stål och betong. De ska minska sina utsläpp och bli fossilfria inom ett antal år. Vi är redan där.
– När vi ser branschens utveckling över tid så har det gått stadigt uppåt. Finanskrisen 2008 och pandemin blev bara mindre hack i kurvan. Även om det här också skulle utvecklas till ett större hack så kommer det sedan att vända upp igen
Lämna en kommentar