Spårbart projekt

Hanna Lindén, fil dr och forskare på RISE IVF samt projektledare för arbetspaketet Spårbarhet och märkning inom projektet Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden.

Hur långt har möbelbranschen kommit inom cirkulärt tänk?

– Många börjar testa olika pilotprojekt och nya hållbarhetskoncept, man inser att miljöfrågan är så stor att vi måste agera annorlunda och man ser också ekonomiska fördelar med att tänka till om hur material och råvaror används. Men det händer mycket inom miljöarbetet hos parterna i projektet, och det tar tid att skala upp nya affärsmodeller och koncept. I projektet skapar och demonstrerar vi, tillsammans med kunder och tillverkare, till exempel designbriefer och guider för anskaffning, innehav och avveckling av möbler för att visa hur möbelbranschen konkret kan ställa om till en mer hållbar och cirkulär ekonomi. En annan fördel av projektet är de gemensamma workshops som vi har där vi samlar både kunder och leverantörer av möbler, och där det finns möjlighet att lyfta frågor och diskutera dem mellan parter med olika perspektiv.

HANNA LINDÉN
Gör: Disputerad på Chalmers inom miljövetenskap. Arbetar sedan hösten 2018 på RISE IVF där hon bland annat är projektledare för arbetspaketet Spårbarhet och märkning inom projektet Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden.
Aktuell: Projektet Affärsmodellinnovation avslutas i november, då det kommer att hållas en slutworkshop för alla deltagande parter (sammanlagt 25 parter, till exempel TMF, medlemsföretag i TMF, White Arkitekter, Kammarkollegium och Linköpings universitet).

Vilken är problematiken?

– Frågor som uppkommer gällande spårbarhet och märkning handlar till exempel om kemikalier. När man nytillverkar en möbel är det lättare att se till att man bara använder tillåtna ämnen, men i en möbel som tillverkades för 15 år sedan och som ska sättas på marknaden på nytt kan man ha använt kemikalier som nu inte får finnas på marknaden Här finns en utmaning, men också en möjlighet till nya typer av samarbeten mellan aktörer på marknaden. Och på en CE-märkt produkt får man heller inte göra vilka ändringar som helst för att märkningen ska fortsätta gälla.

Vilka lösningar ser ni så här långt?

– Vad gäller spårbarhet är målet att det ska finnas ett system för tillverkare, försäljare av återbrukade möbler, kunder och upphandlare som förenklar spårbarhet och återbruk. Just nu samlar vi alla frågeställningar och all information som vi tillsammans med partnerna i projektet ser i ett Excel-dokument, uppdelat på information som är viktig för en ny produkt och sådan- som är av betydelse- för en produkt som redan finns på marknaden. Möbelns innehåll är vitalt, men också handfasta saker som monterings- och demonteringsinstruktioner för att underlätta framtida återbruk och återtillverkning. Vi vill också sprida det vi kommer fram till under arbetets gång, inte vänta med att publicera en rapport i slutet av projektet. På vår hemsida cirkularitet.se fyller vi hela tiden på under fliken Snabbfakta, till exempel om CE-märkning i en cirkulär kontext.

Hur ser framtiden ut?

– En viktig del är att utveckla produkter som från början är enkla att cirkulera, att man redan i designen bygger in cirkularitet så att en stol till exempel blir enkel att demontera och reparera. Men sedan handlar det också om tillgänglighet till information om möbeln för att underlätta återbruk, och det är här vi ser att det utvecklade Excel-dokumentet kan bidra med en grund för vilken information som är viktig att delge. En lösning för att möjliggöra cirkulära upphandlingar men behålla en säker och professionell marknad av offentliga möbelflöden kan vara personcertifiering. Den certifierade personen skulle kunna granskas utifrån utbildning, arbetslivserfarenhet samt skriftliga och praktiska prov. Det är då den certifierade personen som garanterar att den återbrukade möbeln har hanterats och granskats efter uppsatta kriterier.

TEXT PEDER EDVINSSON FOTO RISE