Isabelle ger oss svaren om design och hjärnan

Kan vårt välmående styras av arkitektur, design, färger och material? Finns det verkligen belägg för att kliniskt vita kontor kan hämma välmåendet eller förbättra arbetsmiljön? Frågorna är många för Isabelle Sjövall - en av världens mest meriterade forskare inom neurodesign.

Isabelle Sjövall Ålder: 37 Bor: London Utbildning: Handelshögskolan Stockholm, Kings college London (MSc Psychology and Neuroscience), Accademia Ittaliana (Arte moda & Design), UCL (PhD Neurodesign & spatial cognition) Styrelseuppdrag: Götessons design group, Akustikmiljö i Falkenberg AB

Många frågor inom möbler, arkitektur, färger och design har traditionellt setts som tycke och smak. En person med starka åsikter har sagt att ”så här ska det vara för att folk ska kunna arbeta. Vita väggar och tak. Vita skrivbord och lagom grå golvytor. ”Ljust och fräscht, då jobbar folk bra!”.

Men stämmer verkligen dessa traditionella normer om hur en arbetsplats eller ett hem ska se ut för att vi ska må bra?

En av dem som har fakta inom detta ämnesområde är Isabelle Sjövall, som just nu doktorerar i neurodesign och rumslig kognition på University College London. Det är ett femårigt forskningsprojekt som bland annat har stöd av Trä- och Möbelföretagen (TMF).

– Men det är ett ganska färskt tvärvetenskapligt område, som är nytt för väldigt många också, påpekar Isabelle Sjövall – på plats i London.

Hon förklarar att människor kan bli påverkade både psykologiskt och fysiologiskt av hur exempelvis ett rum är inrett. De senaste tio åren har det skett stora framsteg inom hjärnforskningen. Mycket tack vare ny teknik att man faktiskt kan mäta saker och se vad som händer i hjärnan.

– Vi människor tillbringar ungefär 90 % av vår tid i byggda miljöer och att vi vet ju att vi påverkas på olika sätt av material och olika typer av design och arkitektur och så. Men vi vet inte exakt vad det beror på och det är det som min forskning ska hjälpa till att ta reda på, säger Isabelle Sjövall som nu påbörjat sin forskning i London.

University College London är världsledande både inom neurovetenskap och arkitektur vilket är en väldigt ovanlig kombination. Där finns bland annat ett speciellt 4 000 kvadratmeter stort laboratorium.

– Här kan vi simulera riktiga miljöer i en kontrollerad labbmiljö. Det tillåter att man plockar in världen i labbet och tittar på hur människor reagerar och interagerar med miljön. Därmed kan vi på ett vetenskapligt sätt mäta hur exempelvis våra hjärnor reagerar på en viss inredning, berättar Isabelle.

Isabelle Sjövall har skrivit två böcker om neurodesign och sett ett stadigt ökande intresse för dessa frågor.

– Nuförtiden blir jag ofta inbjuden av fastighetsägare som vill få hjälp att planera utrymmen på ett tidigt stadium. Jag fungerar då som en konsult mellan fastighetsägaren och arkitekterna.

Hon tror också att arkitekter och designers skulle vinna mycket på att ta in neurovetenskap i sin kunskapsbas.

– Arkitektens jobb innebär att deras verk påverkar många människor dagligen. Om de även skulle få in neurovetenskap i sin utbildning skulle det kunna ha jättestor påverkan både på folkhälsan och produktivitet, säger Isabelle Sjövall.

En av de saker som Isabelle menar att forskningen redan nu pekar på är att vi som människor behöver mer naturnära kopplingar för att må bra.

– Kopplingen till naturen påverkar nervsystemet och hjärnan på olika sätt. Det kan gälla material som trä, eller växter och naturligtvis ljus, färger och akustik. Framtiden kommer att handla mycket om ”back to basics”. Hur ska vi få in så mycket natur och naturnära material i våra miljöer?

Ett konkret exempel som Isabelle Sjövall tar upp är human centric lightning. Det är en belysning som ska följa människan naturliga dygnsrytm. Ett annat exempel är att plocka in växter i de rum där du vistas.

– Men det räcker knappast att sätta en krukväxt i ett rum där väggarna är kliniskt vita och du har en jättestark belysning som är stressande i sig. Man behöver snarare tänka i en helhet. Det är ju inte dyrare att välja naturnära nyanser på väggarna. Det handlar om att göra ett medvetet val med en färgkod för att man har viss kunskap, utvecklar Isabelle Sjövall.

En stor fördel med att få in neurovetenskapen i arkitekturen och designens värld är att det kan leda till olika inredningstrender.

” Vi som människor behöver mer naturnära kopplingar för att må bra.”

– Dot.com-erans trend att göra en arbetsplats till ett dagis blev inte så lyckat. Olika extremer som slår fram och tillbaka är knappast vägen framåt. Då är det bättre att bygga på det vetenskapen kommer fram till.