Gränslöst arbete skapar stress och sjukdom – Ledarskapet avgörande

Gränslöst arbete skapar stress och sjukdom

I dag har en del arbetstagare gränslös frihet medan andra är ständigt övervakade och kontrollerade. Båda sätten att organisera arbetet på kan leda till stress. Avgörande för en god arbetsmiljö är en tydlig chef som delegerar och sätter gränser.

Ett arbete utan gränser gör att det blir väldigt svårt att veta när du är klar med jobbet. Friheten leder ofta till att du arbetar många kvällar och helger, ofta hemifrån. Du blir själv din värsta fiende och friheten blir en tvångströja.

En annan variant på gränslöst arbete är att syssla med privata saker under arbetstiden för att man är undersysselsatt eller uttråkad. Problemet är inte lika omfattande, men har fått en del uppmärksamhet på senare tid. Även i detta sammanhang finns det risk för psykisk ohälsa som brukar benämnas ”boreout”. Arbetet blir så ointressant och tråkigt att den anställde riskerar att hamna i en depression.

Och det är många som drabbas. Var femte person i Sverige blir sjuk på grund av arbetet, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Många får besvär på grund av stress och psykiska påfrestningar. Bland kvinnor är det faktiskt den främsta anledningen till sjukdom. En oroväckande och hittills något svårfångad utveckling som dock håller på att få sin förklaring genom senare års forskningsrön.

En trend inom den senaste arbetsmiljöforskningen är att titta mer på strukturen och organisationen och mindre på individen för att hitta förklaringen till stress och psykisk ohälsa.

Exempelvis har Tina Forsberg Kankkunen, forskare vid sociologiska institutionen på Stockholms universitet, visat att chefer i traditionellt kvinnliga yrken har sämre förutsättningar för sitt ledarskap än chefer på traditionellt manliga jobb.

– Det är hur arbetet är organiserat som är avgörande, inte könet. Det är ett strukturellt problem, säger Tina Forsberg Kankkunen.

Hennes forskningsresultat bekräftas i en färsk rapport från Arbetsmiljöverket, baserad på sammanlagt 900 inspektioner i 59 av landets kommuner, där man jämfört den kvinnodominerade hemtjänsten med den manligt präglade tekniska förvaltningen. Rapportens resultat är entydigt. Arbetsmiljön inom hemtjänsten är betydligt sämre än inom den tekniska förvaltningen.

Stressen var högre och chefen hann inte vara närvarande. Dessutom innebär arbetet med människor att de anställda blir känslomässigt engagerade. Det är inte samma påfrestning inom en teknisk verksamhet där du ofta kan planera ditt arbete på längre sikt och lämna jobbet när arbetsdagen är slut.

Forskarvärlden är även ense om att ett gott ledarskap är avgörande för arbetstagarnas välbefinnande. En rak och öppen kommunikation mellan chefer och medarbetare samt tydliga arbetsuppgifter skapar en god arbetsmiljö. Studier visar att där det finns en ledare som är tydlig, delegerar och ställer krav både på sig själv och sina medarbetare är sjukfrånvaron låg. Är chefen otydlig och alltför omhändertagande och inkännande gentemot personalen är sjukfrånvaron högre.

Det är även viktigt för trivseln på en arbetsplats att chefen är synlig och att hon eller han ser sin medarbetare och ger dem bekräftelse. Detta blir extra viktigt när gränsen mellan arbete och
fritid suddas ut.

När den nya tekniken gör att du alltid går att nå och att du kan jobba från hemmet, hotellrummet eller sommarstugan blir chefens roll som förebild och gränssättare extra viktig. Det är ledningen i företaget eller organisationen som sätter normerna. Därför måste företaget vara medvetet om gränsdragningsproblemet och skaffa sig en tydlig policy.

I Tyskland har flera storföretag infört förbud mot jobbmejl efter arbetstid. BMW har förbjudit sina chefer att mejla anställda under deras lediga tid. Konkurrenten Volkswagen använder en annan modell. Där stängs mejlfunktionen i tjänstetelefonen av efter arbetsdagens slut. Och på Daimler stoppas mejl som skickas till anställda under semestern. I stället får den som mejlar ett autosvar med kontaktuppgifter till en ställföreträdare.

I Tyskland har regeringen till och med föreslagit lagstiftning när det gäller gränsdragningen mellan arbete och fritid. I Sverige tror dock inte arbetsmarknadens parter att lagstiftning är en bra lösning, utan vill att företagen själva utarbetar riktlinjer.

Problemen kring det gränslösa arbetet gäller främst för akademiker och högre tjänstemän. I andra änden finner vi anställda på callcenter eller bemanningsföretag, som är väldigt övervakade och kontrollerade med metoder som närmast påminner om en sorts taylorism där
varenda sak du gör mäts och värderas. I de här fallen är det låg kontroll och inget inflytande över arbetet som leder till vantrivsel och ohälsa.

Något som man skulle kunna kalla för motsatt spår när det gäller det gränslösa arbetet är sociologen Roland Paulsens forskning. Här är det alltså den privata sfären som flyttar in på kontoret.

Han har sett anställda som fyller stora delar av sin dag med Facebook, Twitter, privata telefonsamtal och toklånga fikapauser därför att de är undersysselsatta, uttråkade eller helt enkelt maskar. Enligt Roland Paulsen finns en del anställda som också slösurfar på nätet för att stressa av.

I sin doktorsavhandling ”Empty Labor: Subjectivity and Idleness at Work”, som publicerades förra året, har Roland Paulsen intervjuat drygt 40 anställda som ägnar så mycket som hälften av sin arbetstid åt vad han kallar ”tomt arbete”. De flesta som deltog i studien hade kontorsarbeten framför datorskärm.

– Det är en stor ojämlikhet på arbetsmarknaden som det inte talas om. Medan en kontorsanställd kan ägna uppåt halva dagen åt privata saker kan exempelvis vårdpersonal ha svårt att ta en halvtimmes lunchpaus, säger Roland Paulsen.

”Vi är restriktiva med för mycket övertid”

Annika Lund, personalansvarig, Svedbergs.

Grundprincipen på Svedbergs är att allt arbete ska ske under den schemalagda arbetstiden. Men det finns undantag.

– Vi tycker att den som har fått en mobiltelefon av företaget och även använder den privat har ingått en överenskommelse om att få bli störd på fritiden. Men självklart får chefen inte ringa i tid och otid, utan det handlar om akuta ärenden, säger Annika Lund.

På Svedbergs ”stämplar” alla in via sina datorer. Det gör att företaget har koll på om någon sitter och jobbar på helgen eller sena kvällar.

– Om vi ser att någon har suttit och jobbat här på söndagen brukar närmsta chef ha ett samtal direkt på måndagen. Någon enstaka gång kan det vara okej, men vi är väldigt restriktiva med för mycket övertid.

Rent allmänt tycker Annika Lund att många av de yngre medarbetarna med barn stressar för mycket.

– De ska vara med på allting samtidigt som de ska sköta barnen, hemmet och jobbet. De borde kanske dra ned lite på takten, säger hon.

Outtalad norm råder på Tarkett

Joanna Bergström, HR manager, Tarkett.

Tarkett har ingen policy när det gäller när och hur medarbetarna ska vara kontaktbara.

– Men jag vågar påstå att det inte händer särskilt ofta att en chef tar kontakt med en medarbetare utanför ordinarie arbetstid. Man kan säga att det finns en outtalad norm om att inte störa på fritiden, säger Joanna Bergström.

Företaget har just genom-fört en antistresskampanj för att lära de anställda att undvika stress och känna igen symtomen.

– Utmattningssyndrom är svårt att upptäcka i tid, därför är det viktigt att jobba förebyggande, säger Joanna Bergström.

Ett led i det arbetet är att företagshälsovården på Tarkett går runt bland de anställda en gång i månaden och pratar förutsättningslöst. Allt för att på ett tidigt stadium fånga upp tecken på fysisk eller psykisk ohälsa.

Joanna Bergström tycker att det moderna arbetslivet ställer höga krav på de anställda.

Text: Roland Wistedt

Illustration: Kristin Lidström

LÄS MER:
Så ska chefen agera för att medarbetare ska må bra – 5 tips