Fem råd för 3.12

De flesta företagare har hört talas om 3.12 – skattereglerna som omges med ett sken av mystik. Men det finns skäl till att ”våga släppa sargen”. Och – ett antal enkla råd att hålla sig till.

3.12  skapades i början av 1990-talet då Sverige fick en stor skattereform. Sedan dess har reglerna utvecklats och för många upplevs de också som minst sagt snåriga.

Men erfarna skatterådgivare ger nu rådet till företagare att intressera sig mer för de möjligheter som kommerframöver..

– Löneunderlagsregeln, eller som den också kallas, huvudregeln. Det här är en regel som ska uppmuntra familjeföretagare och entreprenörer att våga anställa, säger Oscar Warglo, skatterådgivare hos PwC med inriktning på familjeföretag.

– I och med att det finns risker med att anställa, och är dyrt med sociala avgifter och skatter,ska du, om du gör vinster i ditt företag, kunna få en lägre beskattning på dina utdelningar. Det är ett skatteincitament för att företagen ska våga anställa personal och någonting jag tycker är bra, utvecklar Oscar Warglo.

Bland hans klienter säger han att det både finns de som tycker att reglerna är passande för deras verksamhet och de som inte kan utnyttja de fördelar som reglerna ger.

Han ger två exempel:

– Om jag har tio anställda i mitt vinstrika bolag.

Då får jag räkna hälften av deras kontanta bruttolöner som ett lågbeskattat utdelningsutrymme, detta om jag själv tar tillräckligt hög lön. Jag får räkna hälften av deras löner som ett lågbeskattat utrymme istället för endast schablonbeloppet, förklarar Oscar Warglo.

Effekten med att ha tio anställda och 8 miljoner kronor i kontanta bruttolöner i bolaget.

– Då har jag, om jag är ensam delägare av bolaget, ett lågbeskattat utrymme om 4 miljoner kronor. Då kan jag ta ut utdelning på 4 miljoner per år med 20 % skatt, vilket gör att de här reglerna blir väldigt attraktiva för ett framgångsrikt fåmansbolag med många anställda.

Typiskt sett kan det se ut så i ett familjeföretag som har många anställda, berättar skatterådgivaren.

I ett familjeföretag däremot – där endast familjen jobbar – är det inte säkert att reglerna är lika attraktiva.

Om det inte finns löner som kan nyttjas enligt denna regel får man i stället förlita sig på ett schablonbelopp som uppgår till ca 195 000 kronor (fördelas per delägare i förhållande till dess ägarandel) för år 2023.

De som kan utnyttja löneunderlagsregeln har ju faktiskt tagit ett ekonomiskt risktagande som företagare genom att våga anställa. Och – det är på grund av detta risktagande som de får den lägre beskattningen.

Oscar Warglo har även några konkreta tips för den företagare som inte är så insatt i skattereglerna.

1 Kolla att du tar ut rätt lön

Senast i november varje år bör man kolla med sin revisor eller en skatterådgivare att man tar ut rätt lön så att årsinkomsten stämmer med det prisbasbelopp som gäller. Ett av de mest klassiska misstagen företagare gör är att de vet att de måste ha en årslön på exempelvis 682 000 kronor för hamna rätt enligt reglerna. Men då kan beloppet ha ändrats från året innan eller så kan man ha varit sjuk en vecka och därmed ha tagit ut en lägre lön. Åtgärdas inte lönen så hamnar man istället på schablonnivån när det gäller utdelningen.

Därför är det vettigt att stämma av med revisorn i november varje år för att säkerställa att man ligger rätt lönemässigt. Det är ett enkelt sätt att vara trygg i sin skattestrategi.

2 Generationsskifte

I Sverige har vi inte arvs- och gåvoskatt, vilket gör att ett generationsskifte blir en enkel lösning i Sverige, om man avser att skänka familjeföretaget till sina barn.

Tyvärr så är det sällan så enkelt.

Till en början bör det finnas en långsiktig planering där även rättviseaspekter finns med. Det brukar också komma upp väldigt många frågor om det bara är ett av barnen som jobbar i familjeföretaget. Hur ska man tänka kring det? Vad blir rättvist?

Vill föräldrarna ha en summa för att trygga pensionen? Ger man bort företaget blir det ingen köpesumma till föräldrarna.

Och, om du säljer får du ju pengar som tryggar pensionen.

Men man kan också hitta en kombination.

Oskar tar ett exempel på ett framgångsrikt familjeföretag som står inför generationskifte. Företaget har utrymme för utdelning på x miljoner. Då kan föräldrarna skänka aktierna till barnen, men innan dess ta en utdelning på de miljoner det finns utrymme för. För att företaget inte ska drabbas av likviditetsproblem lånas då pengarna från utdelning, efter att man har betalat skatten, tillbaka till företaget. Föräldrarna kan då få ränta på sitt lån tillbaka till företaget. Man kan sedan komma överens om en amorteringsplan där barnen årligen använder halva vinsten för att amortera på skulden, och halva vinsten för utdelning till barnen.

Sammanfattningsvis är det viktigt att tänka igenom alla delar av generationsskiftet innan man genomför det. För att säkerställa att det blir en bra lösning - både för den avgående generationen, men även för den nya generationen som ska ta över företaget.

3 Försäljning av bolaget

Står du inför att sälja bolaget kan du i vissa fall styra när du ska skatta och hur mycket du skattar genom helt legitim skatteplanering.

Och – om man bara säljer sina aktier rätt upp och ner och inte har planerat, då blir skatten vad den blir.

Om man står inför en försäljning och ska få hyfsat betalt finns det ofta olika alternativ till hur man vill genomföra sin försäljning. Det gäller framförallt om man inte har ett omedelbart behov av kapitalet och kan nyttja planeringsmöjligheter som gör att skatten, över tid, blir lägre.

Som rådgivare brukar vi ta fram några olika alternativ till hur ägaren kan göra, dvs ett a), b) och c) med olika skatteutfall, och sedan är det upp till ägaren att bestämma vilken strategi som passar just honom eller henne. Skattelagstiftningen i Sverige ger alltså ägaren till ett bolag visst utrymme att skatteplanera, vilket kan leda till en bättre totalbeskattning för individen.

a) Förenklat så kan beskattningen enligt alternativ a), en direkt försäljning bli drygt 50 % skatt.

b) Men väljer man i stället alternativet får du vänta cirka sex år på pengarna, men du betalar bara 25 procent skatt på vinsten.

c) Sen finns också alternativ c där vi kan föreslå en kombination av de båda förstnämnda.

I andra fall är det kunder som ringer till oss och säger: ”Hej, hej, nu behöver jag hjälp, för jag har precis sålt familjeföretaget och jag har fått 25 miljoner kronor. Vad gör jag nu då? ” Då är det redan kört att agera.

Därför är det bättre att prata med oss skatterådgivare redan när intresserade köpare börjar höra av sig. Då brukar vi tillföra värde på riktigt, för då kan vi ge olika alternativ så att man förstår att spelplanen och förstår att man har alternativ. Det handlar aldrig om att undanhålla skattepengar, utan skattereglerna är gjorda så att du faktiskt har olika alternativ gällande när och hur du ska skatta av din vinst.

4 Utdelning eller ej?

Vi tar ett exempel med Trollhättan 2008, biltillverkaren SAAB:s och deras underleverantörer. SAAB gick ju i konkurs och effekten av detta för underleverantörerna kunde vara väldigt olika beroende på hur man hade strukturerat sin verksamhet. Om all verksamhet och överskottslikviditet fanns i rörelsebolaget satt all risk i detta bolag. Hade man delat ut till ett holdingbolag, alternativt till sig själv, hade man haft fler valmöjligheter.

Om det var SAAB som var enda kunden och det fanns ingen chans till överlevnad. De som hade överskottslikviditeten kvar i bolaget fick se även dessa pengar försvinna i den stora konkursen.

De företagare som hade delat ut till ett holdingbolag eller till sig själv som individ under de goda åren kunde nu få ett val. Skulle de fylla på med mer kapital till företaget i syfte att rädda verksamheten. Eller kunde pengarna göra bättre nytta någon annanstans, då vill man kanske inte tillskjuta kapital till en verksamhet som inte kan överleva.

Det är en ganska så basic rådgivning också att om man har överskottslikviditet, då bör man fundera på sin struktur och att sprida sina risker.

5 Gör femårsplan

Rekommendationen är att ha en femårsplan. Vad tror ni händer? Längre än så är det svårt att planera, men de flesta har någon form av plan för de kommande fem åren. Det styr din utdelningsfilosofi, din investeringsfilosofi; är det dags att börja fundera på generationsskifte eller en framtida exit?

Sedan bör man revidera den planen vartannat eller vart tredje år beroende på vad som händer i världen och familjen.

Bolla gärna med någon rådgivare du har förtroende för.

Och ja, revisorn ska man ju ändå betala revisionen för varje år, och då kan det vara läge att även prata framtid.

I ett företag där patriarken eller matriarken plötsligt går bort och det inte finns några framtidstankar, finns det risk att det blir stökigt för de efterlevande. Har man då haft såna här diskussioner och tankar finns det ett embryo till något där. ”Så här tänkte mamma eller pappa innan” – det gör det otroligt mycket enklare.

Mer om 3-12-reglerna

Reglerna har funnits sedan den stora skattereformen som genomfördes 1990-91. Eftersom reglerna då fanns i skattelagens tredje kapitel och den tolfte paragrafen fick reglerna namnet 3.12 i folkmun. Numera återfinns dessa regler på en annan plats i inkomstlagstiftningen.

Det finns 450 000 fåmansföretagare vars bolag direkt sysselsätter mer än 950 000 personer. Räknar man även in anställda i dotterbolag till fåmansföretag är det ca 1,5 miljoner anställda, vilket innebär en ökning med 730 000 från 2001.

Vad är 3.12 reglerna?

3.12 reglerna är skatteregler som styr beskattningen av fåmansföretagare, när det gäller utdelning och kapitalvinster från det egna företaget. Med nuvarande regelverk kan skatten på utdelningen bli 20 % (observera att bolaget först måste betala bolagsskatt på sin vinst och att det är vinsten som då beskattas med 20 %), 25 % eller upp till 52 % skatt.

Vilka omfattas av 3.12 reglerna?

3.12 reglerna gäller för fåmansbolagsägare. Du är fåmansbolagsägare om du äger aktier i ett bolag där hälften av aktierna i bolaget ägs av fyra personer eller färre. Som ”en ägare” räknas hela närståendekretsen dvs make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv. Dessutom räknas alla ägare som är aktiva i bolaget eller andra fåmansbolag som ägs av bolaget som en enda delägare.

Gränsbeloppet

Den del av utdelningen som kan beskattas till 20%, ska ligga under det som kallas gränsbeloppet. Gränsbeloppet beräknas antingen utifrån huvudregeln eller förenklingsregeln (schablonregeln) enligt 3.12 reglerna.

TEXT HÅKAN LÖVSTRÖM