Bredd och djup föder innovationer

Maria Khorsand, chef för Statens Provningsanstalt / Sience Partner.
Foto: Daniel Roos

”Smart Housing” är enligt Maria Khorsand ett typexempel på hur SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, arbetar. Bredd i form av flera aktörer, djup genom unika kompetenser och där alla samarbetar kors och tvärs.

Maria Khorsand är sedan sex år tillbaka vd för SP, som det statliga aktiebolaget brukar kallas i vardagslag. På den relativt korta tiden har hon genomfört en rad förändringar. Målet är att stöpa om det som tidigare hette ”Statens Provningsanstalt” till ett internationellt ledande forskningsinstitut. Och hon är på god väg. Nya medarbetare och verksamheter knyts hela tiden till SP. Nästa år beräknas antalet anställda i koncernen vara 1 400 personer. Det innebär i så fall att antalet anställda har ökat med 550 personer sedan Maria Khorsand började.

Men det är inte ett självändamål att växa och blir stor utan en förutsättning för att fortsätta vara en attraktiv partner åt sina uppdragsgivare.

– Vi har tiotusen kunder. Många av dem har en omfattande export och arbetar internationellt. Vi måste helt enkelt hänga med. Vi måste ha kunskapsbredden och vi måste även vara på de marknader där våra kunder finns, förklarar Maria Khorsand.

Det var sista veckan i juni som beskedet kom från den statliga innovationsmyndigheten och forskningsfinansiären Vinnova om att ”Smart Housing Småland” tillsammans med två andra projekt blivit beviljade en tioårig finansiering. Tanken är att pengarna ska användas till att bygga ett starkt och varaktig innovationskluster. Till en början skjuter Vinnova till 22 miljoner kronor, som är tänkta att räcka de tre första åren. Under samma period bidrar företag, kommuner, länsstyrelser och högskolor med 28 miljoner kronor. Smart Housing får alltså sammanlagt 50 miljoner kronor att röra sig med under de första tre åren.

Ramen för innovationsprojektet är att utveckla hus av trä och glas som kan byggas på höjden. Det är främst den krisdrabbade trähusbranschen i regionen som man på det här sättet hoppas kunna lyfta genom att öppna upp nya marknader.

Bakom det vinnande förslaget står SP och dess dotterbolag Glafo, Glasforskningsinstitutet.

Det är hos dessa två verksamheter som den djupare kompetensen om trä och glas finns, men en långt större del av SP:s kompetensbredd har tagits i anspråk.

– Vi har ett stort tekniskt kunnande, men det räcker inte i ett sådant här sammanhang. Ska du bygga hus på ett hållbart och effektivt sätt måste du även behärska frågor som berör den lokala miljön, energiförbrukningen, boendet, byggandet och ekonomin för att nämna några områden, säger Maria Khorsand.

Just när det gäller att bygga flervånings bostadshus i trä har SP tagit fram flera rapporter som finansierats av branschen. Bland annat har institutet publicerat en handbok riktad till beställare av höghus i trä. Den går för övrigt att ladda ned som pdf på SP:s webbplats.

Huvudparten, mer än två tredjedelar av SP:s intäkter, kommer från olika forskningsprojekt. Ofta tar en kund kontakt och vill ha hjälp med att lösa ett problem. Tillsammans med kunden skapar SP ett projekt, som man sedan försöker få en forsknings-finansiär till. Det kan vara nämnda Vinnova, men även EU, Formas och Energimyndigheten är exempel på finansiärer som bidrar med medel.

– Ibland är det vi som har en idé och tar initiativet och söker upp en bransch eller ett företag, säger Maria Khorsand.

Eftersom det är kundernas behov som styr uppdragens inriktning handlar SP:s verksamhet nästan alltid om det som man brukar kalla för tillämpad forskning, alltså forskning som är tänkt för en marknad.

– Vi fungerar som en brygga mellan industri och akademi.

Och det är inte bara större företag som söker sig till SP, utan även innovativa småföretag som behöver hjälp.

– Vi har exempelvis gjort forskningsuppdrag åt mindre småhusfabrikörer, säger Maria Khorsand.

Resten, något mindre än en tredjedel, av SP:s uppdrag är tjänsteuppdrag som utredningar, provningar, mätning och certifiering.

Maria Khorsand tycker att trä är ett härligt material på flera sätt och att det har framtiden för sig inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom trä är förnyelsebart. Men det gäller att hitta nya vägar och nya användningsområden för träråvaran.

– Det kan handla om att allt från bioraffinaderi och papperstillverkning till flervåningshus i trä. Det intressanta är hur man kan applicera trä och jag tycker mig se en rörelse i branschen som innebär ett nytänkande. Industrin ser inte bara trä som en råvara, utan mer till applikationerna, vad man kan göra med trä. I den processen ska vi som institut finnas och hjälpa till.

Text: Roland Wirstedt

FAKTA: Smart Housing

Projektet Smart Housing Småland  ska vidareutveckla innovationer och den industriella kompetens inom planglas och träbyggande som har en så tydligt koncentration i Småland och södra Sverige.

Smart housing beviljades i sommar 22 miljoner kronor som en av tre vinnare i Vinnovas stora tillväxtprogram för att utveckla företagande, forskning och innovationer.