Bättre jargong med ökad jämställdhet
Trevligare atmosfär, färre olyckor och en större rekryteringsbas. Det är bara några anledningar till att allt fler företag i branschen strävar efter mer jämställda arbetsplatser.
Efter höstens metoo-rörelse är frågor om beteenden och attityder på arbetsplatsen mer aktuella än någonsin . Allt fler företag i branschen strävar efter en jämn könsfördelning och stora pengar satsas på att utbilda personalen i jämställdhetsfrågor. Men hur långt har de egentligen kommit? Och är förändringen här för att stanna?
Maria Johansson är doktorand på Luleå tekniska universitet och har sedan årsskiftet 2014–2015 tittat på vad som händer när organisationer i skogsbranschen tar sig an frågor om jämställdhet.
– Organisationerna har kommit olika långt i sitt arbete, men min generella upplevelse är att det har hänt väldigt mycket de senaste åren. Man har lyft diskussionerna kopplade till jämställdhet från att bara fokusera på ”varför förstår inte kvinnor hur trevligt vi har det?” till ”vad är det i vår organisationskultur som exkluderar?”.
På regerings- och departementsnivå har det jobbats med de här frågorna i många år, men efter höstens metoo-rörelse menar Maria Johansson att det även finns ett väldigt tydligt initiativ från de anställda som inneburit en spark i baken för organisationerna.
Det finns inte så mycket forskning på området men de flesta är ändå överens om att det finns psykosociala fördelar med en blandad arbetsplats. Det finns även arbetsmiljömässiga vinster att göra. Som exempel nämner Maria ett företag som, när de skulle rekrytera fler kvinnor, såg över ergonomin och mängden tunga lyft på sin fabrik. Som en följd av det fick de ner sjukdomstalen även bland sina manliga anställda.
Att sikta på en jämnare könsfördelning på sina arbetsplatser tror Maria Johansson är en viktig ingång för många företag. Utmaningen är att låta de kvantitativa målsättningarna gå hand i hand med ett kvalitativt jämställdhetsarbete. Men ofta går det hand i hand eftersom företagen inser att de inte kan nå rekryteringsmålen om de inte jobbar med de andra bitarna också.
En annan viktig del i arbetet handlar om vad vi säger och gör ute på arbetsplatserna. Jargong och organisationskultur fyller en funktion i och med att det skapar ett vi, men samtidigt exkluderar det människor genom att skapa ett ”dem”.
– Många gånger hör man argument som att ”vi måste kunna skämta om allt”, att det är ”högt i tak” eller att stämningen är ”rå men hjärtlig”. Men där får man skilja på om man har högt i tak eller lågt i golv. Även om ingen protesterar får man försöka anpassa sin jargong. Inte bara utifrån vilka som är där och deltar, utan också utifrån dem som hade kunnat vara där. Det flesta företag har en nedskriven värdegrund eller en uppförandekod som kan vara vägledande också i vilken typ av jargong som ska råda på arbetsplatsen.
En utmaning som många företag står inför handlar om att jobba mot långsiktiga mål, vilket de inte alltid är vana vid. Men även om det kan komma bakslag är Maria Johansson optimistisk inför framtiden:
– Man pratar inte längre om att kulturen är någonting som sitter i väggarna. De flesta är överens om att vi har betong, eller allra helst trä, i väggarna och att kulturen är någonting vi själva skapar. De som har mest jobb kvar är de företag och organisationer som säger att ”jämställdhet är bra, men vi är redan jämställda så den frågan är ingenting för oss”.
Derome Plusshus anordnade träff för 300 tjejer
För Derome Plusshus har den nya fabriken i Värö utanför Varberg inneburit en chans att komma ett steg närmare deras vision om en jämnare könsfördelning.
– Vi såg att det fanns ett stort rekryteringsbehov och då kan vi inte utesluta hälften av landets befolkning. Vi vet också att det blir en trevligare atmosfär på arbetsplatser med en jämnare fördelning, berättar Henrik Svahn, som är projektchef på Derome Plusshus.
I dag är 17 procent av de anställda inom Deromegruppen kvinnor och om man bara tittar på produktionssidan är siffran ännu lägre. Som ett led i att få fler tjejer att få upp ögonen för Derome Plusshus bjöd man i februari in till en särskild informationsträff bara för tjejer. Annonsering gjordes i sociala medier och när dagen kom dök det upp fler än 300 nyfikna besökare, vilket var betydligt fler än de 50–100 man hade förväntat sig.
– Vi har sett i vår pågående rekrytering att vi har fått in en hel del tjejer, vilket är jättekul. Vi kommer nog tyvärr inte att nå 50 procent, men det är ett steg på vägen.
Lindbäcks siktar på hälften kvinnor
När Lindbäcks för tre år sedan bestämde sig för att bygga en ny fabrik i Piteå insåg de snabbt att de skulle behöva ändra sin strategi för att kunna anställa de 250 nya medarbetare som behövdes. Lösningen var att rekrytera hälften kvinnor.
– Det är lätt att fatta ett sådant beslut – svårare att verkligen fixa det, berättar företagets vd Stefan Lindbäck.
För att klara målet tog de hjälp av en organisation som är bra på inkludering, mångfaldsfrågor och jämställdhet.
– De lärde oss att se på saker på ett lite annat sätt. Ett exempel är hur man formulerar sig i rekryteringsannonser för att attrahera dem som vanligtvis bläddrar förbi.
Även om man inte har uppnått sitt mål har arbetet gett effekt och i dag är 23–24 procent av de anställda kvinnor.
– Nästa steg är att behålla dem och få alla att känna sig delaktiga. För det har vi jobbat mycket med vårt värdegrundsarbete, våra värderingar och principer. Vi är inte färdiga, men jag skulle vilja säga att vi har gjort ett bra jobb och att vi har landat i en tydlighet över hur vi ska jobba tillsammans och vad som förväntas av varandra.
Lämna en kommentar