Nya möjligheter till industri i världsklass

I juni släppte regeringen strategin och handlingsplanen”Smart industri” som identifierar fyra områden med satsningar som ska få svenska industriföretag att bli bäst i världen. 

TEXT MARTIN GENBERG

I juni 2016 lanserade regeringen handlingsplanen ”Smart industri” för att öka konkurrenskraften hos svenska företag.

Bakom strategin står Mikael Damberg, närings-och innovationsminister. Han dömer ut bristen på insatser för att hjälpa svenska företag in i den så kallade fjärde industriella revolutionen: uppkopplade system, smarta robotar och inte minst en explosivt växande sektor av industrinära tjänstejobb.

Mikael Damberg spår att de företag som tar steget kommer att få viktiga konkurrensfördelar. Tillverkningen blir billigare och mer hållbar, och kan dessutom ske lokalt då arbetsstyrkan krymper – vilket också ger ringar på vattnet när företagens forskning sker nära tillverkningen.

Att stöd i form av pengar och regelverk ligger i statens intresse är tydligt: vart femte svenskt jobb finns inom industrin eller i dess direkta närhet. Hela 77 procent av Sveriges exportintäkter kommer härifrån.

Regeringen spår en omställning inom fyra områden:

■ Industri 4.0. Utnyttjande och utveckling av digitaliseringens möjligheter.

■ Hållbar produktion. Resurseffektivitet och miljöhänsyn ska spara kostnader, skapa fler jobb och ge konkurrensfördelar.

■ Kunskapslyft industri. Mer och bättre utbildning. Locka hit internationell kompetens.

■ Testbädd Sverige. Forskning och utveckling både i akademin och hos företag.

Ansvaret för att utvecklas digitalt, hållbart och i viss mån vad gäller forskning och utveckling ligger till stor del hos företagen men staten ska bidra med riktade insatser som främjar för företagarna.

Närings- och innovations-
minister Mikael Damberg vill att staten ska underlätta för industriföretagen att bli bättre.

De flesta företagen i trä-och möbelindustrin jobbar aktivt med framtidsfrågor – men förhoppningen är att handlingsplanen ska hjälpa svensk industri att återigen vara i världsklass. En nyckel till framgång är att statens insatser görs brett och att förändringarna gagnar företagen. Mikael Damberg vill bland annat se förändring inom:

■ Näringspolitiken, där stela regelverk måste luckras upp, inte minst för mindre företag, för att ge pengar till omställning och utveckling.

■ Energikommisionen, infrastrukturplanering och målet att Sverige tidigt ska vara fossilfritt ska tillsammans med den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 stå för en bättre hållbarhet.

■ Regeringens exportstrategi ska spela en naturlig roll, likaså deltagande i omvandlingen av EU:s regelverk.

■ Kompetens ska säkras med utbildning och snabbspår för arbetskraft från andra länder.

Regeringens analys av det nya industrilandskapet är långt ifrån kontroversiell och ska tas på allvar. Även om den till och med innebär att företagen måste omarbeta affärsmodeller. Kerstin Johansen är Universitetslektor med fokus integrerad produkt-och produktionsutveckling vid Linköpings Universitet:

– Handlingsplanen kan öka intresset för utbildningar inom det industriella området och skapa mer fokus på kompetens som passar företagen. Det kan också bli ett ökat intresse för träfiberbaserad råvara vilket kan öppna upp för nya typer av produkter eller att gamla produktområden som konkurrerats ut av plast åter blir intressanta.

Men var ska företagen då börja? Det viktigaste är att skapa en överblick över hur marknadsledarna arbetar – och för den delen i andra branscher. Hur långt har de kommit med automatisering till exempel?

Många företag bör hitta en anledning att ta kontakt med statliga Vinnova och se hur deras projekt kan gagna just dem. Skapa också kontaktytor med lokala företagarföreningar, högskolor och universitet samt uppstickande företag från en helt annan sfär – vad händer om vi korsbefruktar varandra? Att hålla sig uppdaterad på lagar och regler sköter sig oftast själv men regeringens mål att förenkla för små och medelstora företag är intressant för innovativa företag. Regeringen utlovar fler handlingsplaner, likaså uppmuntrande utvärderingar. Kommer ditt företag att vara ett av framgångsexemplen de lyfter fram?

SMART INDUSTRI

Handlingsplanen ”Smart industri” identifierar fyra områden där svenska företag ska bli bättre . Lektor Kerstin Johansen kommenterar vad företagen själva kan göra.

Hållbarhet

Har helt naturligt blivit viktigt för svenska företag och redan nu är vi marknadsledande. Sverige har alltid haft en image av att vara ett ”rent” land, vilket skapat en bild av att vi är miljömedvetna. En konkurrensfördel som ska förstärkas. För trä- och möbelindustrin blir detta mest relevant i innovationsmyndigheten Vinnovas stöd till så kallade cirkulära affärsmodeller: enkelt uttryckt sådana med resurseffektivitet, återanvändning och återvinning. Transporter och kemikalier är två områden som påverkar industrin.

– Trä i sig hållbart, så företagen bör se till att använda möjligheten att skapa värde här med en svensk råvara. Var innovativa och kreativa i samverkan.

Testbädd Sverige

För ”Testbädd Sverige” är återigen Vinnova en huvudinstans. En av myndighetens styrkor är att få företag – små och stora – att samarbeta med varandra och akademin, och det med tillskott av statliga pengar. Här ska visionerna frodas och nya världssuccéer skapas – se till att bidra och önska det som skulle göra er starkare.

Det statliga riskkapitalet ska vidare riktas mot mindre företag med industriell forskning och utveckling i fokus. Reglerna för offentlig upphandling ska fräschas upp och ge fördelar till innovativa industriföretag.

– Företag som är med i utvecklingen och delar med sig av sina erfarenheter kring vad som kan förbättras har allt att vinna på en samverkan med akademin.

Kompetens

Hur ska Sverige bli mer attraktivt för inhemsk och internationell kompetens? Det allmänna företagsklimatet är en väg, men också att vi är innovativa och dynamiska. Det problemet adresseras huvudsakligen i de tre andra områdena. Regelverket för invandring sköter staten, inklusive att ta fram ett snabbspår för nyanlända flyktingar. Satsning på utbildning är också huvudsakligen statens, och kommunernas, ansvar.

– Dagens ungdom är uppväxta med datorer och Internet. Smarta företag samverkar med skolor för att bygga och hitta framtidens kompetens kring effektiv och spårbar produktion, säger Karin Johansen.

Industri 4.0 

Att industrin måste digitaliseras mer för att över huvud taget överleva är de enskilda företagens största utmaning.

Det digitala handlar i dag inte om robotar och hemsidor. Det finns mycket att sätta sig in i vad gäller automatiseringsprocesser, nya forsknings- och utvecklingsmöjligheter och inte minst hur de nya industrinära tjänstejobben använder tekniken. Det innebär att i princip alla företag utom de allra mest nystartade förr eller senare måste modernisera sin affärsmodell. För de flesta är det, helt naturligt, svårt att veta var man ska börja. Här kommer Vinnova in igen. De ska starta innovationsprojekt där små och stora företag kan hjälpas åt.

Även Tillväxtverket deltar med utbildning som ska ge företag en första insikt i digitaliseringens möjligheter.

– Industri 4.0 har fokus på digitalisering och här handlar det om att öka användningen av CAD och koppla ihop det med hela tillverkningskedjan; från trädet i skogen till färdig leverans hos kund.