Utmaning för en ingenjör

Automatisering och digitalisering är avgörande framtidsfrågor för trä- och möbelindustrin. Men samtidigt som den nya tekniken flyttar in ställs företagen inför nya utmaningar. Trä & Möbelforum pratar med två företag som kommit en bit på vägen och där ingenjören lyfts fram som en del av lösningen.

Karl Lindqvist, vd Grythyttan Stålmöbler

Få – om någon – skulle invända mot påståendet att digitalisering och ökad automatisering är viktiga framtidsfrågor för trä- och möbelbranschens framtid. Konkurrens från länder med lägre löner gör att de tillverkande företagen måste bli mer effektiva och producera mer per anställd, utan att för den skull tumma på kvaliteten eller slita ut sin personal.

Ett av alla de företag som ständigt tittar på lösningar som ska göra dem mer effektiva är Grythyttan Stålmöbler. Företaget har funnits sedan 1895 och har tillverkat möbler sedan 1930-talet.

– Även om vi är i ett högre segment där man inte stirrar blint på prislappen utan tittar på andra saker – som att det är närproducerat – finns det en gräns för hur mycket man vill betala, säger företagets vd Karl Lindqvist.

Grythyttans stålmöbler använder sig av flera automatiserade maskiner i produktionen. Men nya system och maskiner är inte värda mycket om personalen inte kan använda dem till fullo och för Karl Lindqvist och Grythyttan Stålmöbler blev lösningen att anställa en ingenjör. Att det var just en ingenjör som behövdes visste han visserligen inte när han 2011 annonserade efter tjänsten, men när ansökningarna började komma in förstod han att det var en sådan han behövde.

Ingenjören som Karl Lindqvist anställde var Henrik Karlsson. Hans första jobb var att införa ett IT-system för produktionen, men också att sköta planering, inköp och lager.

– Jag pluggade i Karlstad och hade jobbat på Ericsson. När jobbet på Grythyttan Stålmöbler dök upp såg jag min chans att få jobba på ett mindre företag med kortare beslutsvägar, berättar Henrik Karlsson, som är uppvuxen i grannsamhället Hällefors.

En av Henriks uppgifter blev att lära sig programmera om en svetsrobot som tidigare hade används för en specifik produkt, så att den skulle kunna utföra flera uppgifter. Kombinationen av den befintliga personalens svetskunskaper och Henriks ingenjörsroll är bara ett exempel på hur de har kunnat utveckla verksamheten tillsammans.

– Fördelarna med att ha en ingenjör på företaget är många. Henrik har kommit med nya infallsvinklar och tankemönster. Han har hjälpt oss att få struktur, ligga steget före och vara förberedda på ett annat sätt, säger Karl Lindqvist.

Karl Lindqvist på Grythyttans stålmöbler är inte ensam om att lyfta fram fördelarna med att ha en ingenjör i huset. Det finns till och med ett regionalt projekt som heter just ”Den första ingenjören”, vars syfte är att göra fler företag medvetna om att de kan utvecklas genom att anställa ingenjörer. Under pilotprojektet såg man att företag som anställt sin första ingenjör under perioden ökade sin produktivitet med i snitt nästan 300 procent och sin nettoomsättning med mer än 500 procent.

Ett annat företag med siktet inställt på framtiden är KG List. KG List ligger i Norrhult och här tillverkar man limfog och hyvlade komponenter till framför allt köksindustrin och möbelindustrin. Under de senaste tre åren har de investerat runt 15 miljoner bara i maskinparken – och under samma period mer än fördubblat sin omsättning.

Företagets vd Johan Ingvarsson berättar att han gärna hade jobbat mer med automation, men som för många andra företag i branschen är små serier och många produkter en utmaning. Samtidigt är han positiv inför framtiden, inte minst för att företaget sedan ett och ett halvt år tillbaka är med i ett Vinnova-projekt där man bland annat tittar på flyttbara robotar som kan ställas om och användas på flera olika stationer.

Johan Ingvarsson, vd på KG List

Johan Ingvarsson på KG List har inte anställt någon ingenjör, men menar att det bara är en tidsfråga eftersom vi i dag behöver andra kompetenser än tidigare. KG List har till exempel jobbat mycket med digitalisering och gått mot en mer papperslös produktion, med mer skärmar ute vid maskinerna.

– Ett sådant system kräver större noggrannhet från fler personer i produktionen än vad du har behövt tidigare. Tidigare kunde du alltid gå till en produktionschef och fråga. Nu lägger vi ut det ansvaret i fabriken, på dem som jobbar i produktionen. Samtidigt ökar man engagemanget och deltagandet.

Hittills har man på KG List skött utbildningen internt, men man har också tagit hjälp av externa konsulter och fått hjälp av sin IT-leverantör. Tanken är att några medarbetare får lära sig och bli ”experter” och att de sedan kan utbilda sina kollegor.

Johan Ingvarsson berättar att digitaliseringsarbetet bland annat lett till en säkrare process i allt från tillverkning till kalkyler och materialuttag och ledtider.

– Vi anställer gärna fler, och de senaste åren har vi faktiskt ökat antalet anställda med ungefär tio personer, men i framtiden måste vi hitta ännu mer automation. Konkurrensen utifrån gör att vi måste arbeta med effektivisering varje dag för att säkra lönsamheten för framtiden, säger han.

En lösning, menar Johan Ingvarsson, är längre order med mindre ställtider, men han poängterar även att företagen måste hitta effektivare lösningar för kortare ledtider eftersom det är så många ordrar ser ut i dag. Leveranstiderna är också en viktig faktor, och dem kan man ofta korta ner med hjälp av automation.

– Eftersom vi tillverkar produkter som kräver hög noggrannhet kommer människorna alltid att finnas kvar, men de monotona arbetsmomenten ska vi försöka jobba bort.

TEXT HENRIK SKAPARE

Tre saker ditt företag blir bättre på med en ingenjör på lönelistan

1. Bryta tankemönster och hitta nya infallsvinklar

Ingenjören kan fungera som ett bollplank internt och kan hjälpa till att hitta idéer och se nya möjligheter. En av ingenjörens roller kan vara att samla in kunskap och sprida den till sina medarbetare.

2. Skruva till varsamheten för bättre effektivitet

En ingenjör kan behövas för att effektivisera och automatisera produktionen. Ingenjören kan också spela en viktig roll när det kommer till inköp av nya maskiner och utrustning.

3. Utveckla maskiner och programvaror

Ju mer avancerade maskiner som används, desto viktigare är det att det finns anställda som kan programmera och vidareutveckla dem. I framtiden kommer det att behövas andra kompetenser än i dag.