Rundgång!

Klarar vi av att börja handla med tjänster i stället för varor? Lars Tööj på Skaraborgsregionens utvecklingsbolag för tillverkningsindustrin, IDC West Sweden, tror att en cirkulär ekonomi är helt nödvändig.

Text Dan-Marcus Pethrus  Illustration Rebecca Elfast

Den svenska musiktjänsten Spotify har omkring 30 miljoner låtar i sina kataloger. Spotify har omdefinierat stora delar av musikindustrin utifrån vetskapen att det är musiken, inte cd-skivan, som är värdefullt för musikkonsumenten.

Caterpillar, tillverkaren av tunga fordon, tar fram motorkomponenter av så hög kvalitet att när fordonet är uttjänt tas motorn tillbaka till fabriken, sänks ner i ett reningsbad och lackeras om. Det är något som bara den med noll tvivel på sin produktkvalitet gör.

Svenska returpack är i dag mer kända under sin slogan ”panta mera” som sätter fingret på företagets lösning för återvinning av aluminiumburkar och PET-flaskor.

Interface är världsledande på att tillverka textila golvplattor efter hållbara principer. Företaget vägrade acceptera att det inte gick att återanvända nylon. I dag köper företaget upp gamla fisknät som spolas i land och gör mattor av dem, mattor som de sedan hyr ut, inte säljer, till sina kunder.

Vad har de här exemplen med svensk trä- och möbelindustri att göra?

Svenska möbler och inredningar står sig starkt internationellt tack vare gediget hantverk och hög kvalitet på råvarorna. Det finns belägg för uttryck som ”vi tillverkar möbler som går i arv” hos många av landets tillverkare. Svenskt skogsbruk, som i många fall utgör grunden för möbeltillverkningen, är också välskött.

– Men tillverkningen är precis som i många andra branscher fortfarande i huvudsak linjär. Allt fler inser att en mer cirkulär ekonomi är en helt nödvändig väg framåt, säger Lars Tööj på IDC West Sweden som är Skaraborgsregionens utvecklingsbolag för tillverkningsindustrin.

Lars Tööj är projektledare för det Vinnova-stödda projektet Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden som startade sommaren 2015. Bland de 20 partnerna finns representanter för hela värdekedjan som Kinnarps, Swedese, Offecct och Gärsnäs, White Arkitekter, VGR, TMF, Tibro och Lerums kommun samt forskare från Viktoria Swedish ICT, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swerea IVF och Innventia. Målet med projektet, som befinner sig i fas 2, är att visa på lönsamhetspotentialen i cirkulära affärsmodeller. Planen är att presentera delresultat från projektet under Möbeldagen i Jönköping i november i år. Projektet kommer sedan att pågå fram till 2017.

– Svensk möbelindustri har kommit långt i ansvarstagandet för jordens resurser, men det finns fortfarande mycket obruten mark. Och få industrier har lika goda möjligheter att arbeta på nytänkande sätt med förnybara material, säger Lars Tööj.

Lars Tööj

Cirkulär ekonomi kan handla om att vända på tankemönster och gå från att sälja en produkt till att till exempel erbjuda en tjänst under längre tid, anamma nya perspektiv på produktens eller olika komponenters livslängd och utmana synen på vem som äger produkten under dess livslängd.

– I första hand handlar det om möbler för offentliga miljöer och hur tillverkaren kan underlätta för sin kund att sluta cirkeln. Vi tror att cirkulerade möbler eller komponenter kan ge en möbeltillverkning som är mer hållbar, såväl ekologiskt som socialt och ekonomiskt.

Forskarna i projektet arbetar direkt mot de deltagande företagen i sex olika ämnesblock. I botten för all omställning till mer cirkularitet ligger givetvis företagets affärsmodell (till exempel skifta från att sälja stol till att erbjuda tjänsten sittmöjligheter under en längre period, nya betalningsmodeller som exempelvis leasing). Projektets övriga block är direkt understödjande till affärsmodellen: kundincitament (vad får kunden ut av att stolen cirkuleras), innovation (ny produktutveckling för att fler delar ska kunna cirkuleras, nya synsätt på spill), företagets fotavtryck (hur påverkas avfall, transporter och koldioxidutsläpp), logistik (när behöver produkten återföras till fabriken och när åker tekniker ut för service hos kund) samt certifieringar och kemikalieinnehåll (hur hålla sig uppdaterad med nya regleringar).

Cirkulära modeller behöver givetvis se olika ut från företag till företag. För en kökstillverkare kan inbyggda återvinningsfunktioner i diskbänken vara viktigt, för en tillverkare av kontorsstolar kan det handla om att identifiera en speciell fjäder för stolens höj- och sänkfunktion som håller i 50 år och som går att återanvända i en nytillverkad stol.

– Det är även viktigt att tänka utanför boxen i sin cirkulering. Nästa produkt som tillverkas behöver ju inte ens vara en möbel. Vi måste titta utanför vår egen industri i det cirkulära tänkandet, säger Lars Tööj och fortsätter:

– Man ska inte underskatta hur medvetna kunderna är i  dag. Att som tillverkare ligga i framkant i sitt cirkulära tänkande kommer att bli en allt större konkurrensfördel framöver och på sikt en överlevnadsfråga.

/Fakta/

3 frågor och 3 sätt att bli mer cirkulär

1. Hur ser vår affärsmodell ut? Vad händer om vi slutar sälja en produkt och i  stället erbjuder en tjänst över längre tid där service, underhåll och återföring till fabriken ingår?

2. Vilka centrala delar i produktutvecklingen kan utvecklas så att fler delar av produkten kan cirkuleras, antingen av oss själva eller av andra företag i någon annan tillverkningsindustri?

3. Vad kan vi göra för att underlätta för vår kund att sluta cirkeln? Hur skapar vi värden med cirkularitet som kunden är villig att betala för?