Kort hållbarhet på grön exportfördel

Svenska företags helhetstänk kring hållbarhetsfrågor är en attraktiv konkurrensfördel på rika exportmarknader. Nu gryr också möjligheten att använda hållbarhet som spjutspets på mognande marknader. 

Men det finns ingen tid att ligga på latsidan: flera andra länder är på väg att komma ikapp svenskarna, enligt Nicklas Skår på Svenskt Näringsliv. 
Text Per Torberger Illustration iStockphoto

Nicklas Skår, Jurist Svenskt Näringsliv

Sverige har ett exportintensivt näringsliv och tillhör världens främsta varuexportörer. Trots att svenskarna bara utgör 0,1 procent av världens befolkning – på plats 91 bland världens länder – står landets företag för hela 1 procent av världens export – plats 25 i världen. Det innebär cirka 20 000 kronor per person i Sverige, vilket slår USA med fyra gånger och Kina med hela tolv gånger. Men i takt med att utvecklingsländerna kommer allt mer på fötter hårdnar konkurrensen på världsmarknaden, och de svenska företagen behöver fortsätta att vässa sig för att fortsätta vara eftertraktade utomlands.

På senare år har hållbarhet seglat upp som en möjlig fördel i den internationella konkurrensen. Produkter som uppfattas som hållbara och som produceras på ett hållbart sätt blir mer attraktiva än andra.

– Den här fördelen har olika betydelse för olika produkter. Talar vi om konsumentprodukter och framförallt lite dyrare produkter, som bilar, så riktar sig den exporten mot en mer förmögen del av världen. Där är miljöfrågan väldigt viktig och hållbarhet blir en fördel, säger Nicklas Skår, jurist som bland annat jobbar med miljöfrågor på Svenskt Näringsliv.

Inom business to business är det inte lika självklart att hållbarhet är trumf på hand. Där har priset en så avgörande effekt att andra kvaliteter lätt kommer i skymundan.

– För konsumentprodukter mot den rikare delen av världen, där är hållbarhet absolut en konkurrensfördel. Man kan säga att det är en konkurrensfördel så länge folk kan betala för den, säger Nicklas Skår.

Men världen förändras. Utvecklingsländerna blir allt rikare och i takt med det kommer en begynnande efterfrågan på hållbara produkter. Där finns en möjlighet för svenska företag att skaffa sig fördelar – mer om det senare.

Sverige är en global stormakt när det kommer till hållbarhet och miljö. I rapporten ”Sustainability Leaders”, som företagen Globe-Scan och SustainAbility tagit fram årligen sedan 1997, rankar kvalificerade personer inom stat, näringsliv, universitet och högskolor samt opolitiska organisationer hur långt fram olika aktörer ligger inom hållbarhet. I årets undersökning, där närmare 1 000 personer i världen har svarat, rankas Sverige som tvåa i världen på hållbarhet, näst efter Tyskland (och närmas före Danmark, Norge och Storbritannien).

Och enligt Nicklas Skår är den svenska formen av miljömedvetenhet lite annorlunda från omvärldens.

– Sverige är oerhört genomsyrat av det här tänket. Vi kanske inte är bäst i varje enskilt moment, men jag törs påstå att vi är unika i helhetstänket kring hållbarhet.

Han syftar till exempel på att svenska företag är bra på att tänka på en produkts hela livscykel, inte bara en liten del av produktionen eller materialen.

Svenska företag har alltså ett utmärkt utgångsläge för att ta andelar på världsmarknaden med hållbarheten som drivkraft. Men det är läge att göra det nu, innan dessa fördelar glider företagen ur händerna. För när utvecklingen går framåt, dyker både nya tillfällen och hot upp.

Tidigare nämndes den begynnande miljömedvetenheten i fattigare länder. Det ger tillfälle för bland andra svenska träföretag med hållbarhetsprofil att etablera sig.

– De företag som håller sig framme har möjlighet att bli en av de leverantörer som producerar vettigt, säger Nicklas Skår.

Och det är viktigt att vara tidig på marknaden, säger han: den som är det, har lättare att få en tydlig och stark position på marknaden.

Parallellt med detta tillfälle händer emellertid något annat.

– Resten av världen håller på att vakna och inse att de behöver förändras. Det innebär att vår fördel av helhetstänket börjar naggas i kanten, säger Nicklas Skår.

Med andra ord är det läge att agera så snart som möjligt för de företag som har vad som krävs.

Det gäller också att försöka hålla ett försprång till konkurrensen från andra länder. För att göra det, krävs att Sverige lyckas behålla forskningen i landet, enligt Nicklas Skår.

– 65–70 procent av alla forskningspengar ligger i företagen, men tyvärr är det en sjunkande andel. Vi måste bli duktigare på att stimulera forskningen i Sverige.

Det görs inte via myndighetskrav och regleringar som många gånger istället bromsar utvecklingen, säger Skår och tar etanolen som exempel. Etanolen började ifrågasättas ganska fort och många talar idag om andra former av drivmedel, såsom el. Trots det finns idag krav på etanolpumpar på varje bensinmack. Samtidigt börjar aktörer inom bland annat energi- och snabbmatsbranscherna placera ut laddstolpar för elbilar på många platser.

– Jag påstår att det är företagen som driver fram utvecklingen. Det drivs av marknaden i första hand, av eget engagemang i andra. Politiken ligger långt efter, och lagstiftning ligger väldigt långt ner på listan över drivkrafter bakom hållbar utveckling, säger Nicklas Skår.

Däremot kan politiken ha en viktig roll för att skapa marknader för hållbara produkter.

– Kan politiker till exempel kräva att lastbilar ska vara hälften så tunga, bidrar de till en marknad för till exempel SSAB:s höghållfasta stål som används till bland annat lastbilar.

Fyra punkter om hållbar konkurrens

1. Hållbarhet är framför-allt en konkurrensfördel på rika marknader där folk har råd att betala för detta värde. Å andra sidan är hållbarhet ett väldigt attraktivt värde på dessa marknader, som stadigt blir allt fler.

2. Svenska företag är unika på så sätt att de är genomsyrade av ett helhetstänk kring miljö. Nu börjar emellertid andra länders företag komma i kapp.

3. Det är viktigt att försöka utnyttja ”first mover advantage” på de mognande marknader där det i dag finns ett yrvaket intresse för hållbarhet. Lyckas företag etablera sig där, med en hållbar image, kommer det att gagna dem under lång tid.

4. Fortsatt forskning är en garant för att svenska företag ska kunna behålla sitt gröna försprång.

Nicklas i ny roll

I Svenskt Näringslivs film ”Ingen tid att förlora” undersöker miljöjuristen Nicklas Skår tillsammans med artisten Anne Sahlene om det är politiken, forskningen eller företagen som har bäst möjlighet att möta de miljömässiga utmaningar som mänskligheten står inför. Filmen visades första gången i Stockholm den 1 oktober och har sedan dess visats för medlemsföretag på ett antal andra orter. Efter jul visas filmen på fler ställen i landet, håll koll på webben för fler visningar: svensktnaringsliv.se