Ge plats åt småhusen

Bostadsbyggandet i Sverige ökar och behöver öka ännu mer de närmsta åren. Men trots att en majoritet av svenskarna vill bo i småhus, är det i första hand lägenheter som byggs. Detta vill Trä- och Möbelföretagen bidra till att förändra.
Text Per Torberger  Foto Fredrik Sandberg/TT

”Ropen skalla, bostad åt alla!”

Ännu en gång står Sverige inför utmaningen att få fart på bostadsbyggandet. Idag räknar Boverket med att vi behöver bygga drygt 700 000 nya bostäder fram till 2025 för att klara behoven: för att nå dit krävs en fördubbling av byggtakten som rådde 2015, ett år då byggandet ändå ökade kraftigt.

När målet blir att maximera antalet på så kort tid som möjligt är risken dock stor att det spårar ur; det hände till exempel i miljonprogrammet kring 1970.

I dag är risken stor att byggandet rusar iväg utan hänsyn till människors faktiska önskemål. För trots att sju av tio svenskar helst bor i småhus enligt flera olika undersökningar, så blir bara en av tjugo bostäder som byggs i storstäderna i dag den boendeformen.

Det berättar Gustaf Edgren, projektledare för branschutveckling av trähus på TMF och ansvarig för bostadsfrågor.

– Kunde fler välja småhus skulle de göra det, och därför behöver kommunerna planera för småhusområden.

Det gäller även i storstäderna.

– Villabebyggelsen som finns i storstäderna kommer att bli en katastrofal bristvara. Visst ska innerstaden vidgas utåt, men vi måste också lägga till småhusområden runt omkring, säger Gustaf Edgren.

Han ser flera olika orsaker till att småhusbyggandet inte ökar i tillräcklig takt. Det bristande utbudet gör att allt som byggs går åt, oavsett folks preferenser. Brist på anvisad mark och en omfattande och komplicerad byggprocess är andra orsaker.

– Vi har inte markbrist i Sverige, det handlar om vilka regler vi har. Strandskyddet är till exempel en jätteviktig del i varför det inte byggs mer, säger Gustaf Edgren.

– Vad gäller byggplaneprocessen så handlar det i första hand om att processen går väldigt långsamt. Det är vanligt att det tar upp emot åtta år från att byggaren investerar i marken till att bygget kan påbörjas. Bara de riktigt stora aktörerna har förmågan att hantera sådana processer.

Som en möjlig lösning på flera av dessa problem lyfter Gustaf Edgren fram trädgårdsstaden. Han pekar på de trädgårdsstäder som redan finns kring Sveriges storstäder i dag, som Enskede eller Ängby utanför Stockholm och Örgryte trädgårdsstad utanför Göteborg.

– De är en populär boendeform, varför inte öppna för fler sådana? menar han.

Sådana initiativ skulle också kunna leda till fler aktörer på bostadsmarknaden och lägre kostnader för boendet.

– Vi borde låta fler privatpersoner vara byggherrar och bygga sitt eget boende. Det skulle minska kostnaden då dyra mellanhanden försvinner, säger Gustaf Edgren.

De höga priserna på byggbara tomter går också att hantera genom att öka utbudet:

– Om alla universitetsstäder – där det finns arbetstillfällen och där det byggs – ser till att det alltid finns lediga tomter tillgängliga, då kanske du kan få ner tomtpriset till betydligt rimligare priser.

Fler har insett trädgårdsstadens fördelar, och på vissa platser i landet byggs de i detta nu. Kring Lund uppförs just nu bland annat Norreholms trädgårdsstad i Södra Sandby. Utanför Helsingborg byggs trädgårdsstaden Vasatorp Trädgård.

På andra orter är det mer sparsmakat med planerandet av trädgårdsstäder. I presentationen av Malmös stadsplan sägs det uttryckligen att målet är att staden ska ”växa inåt, innanför Yttre ringvägen” och förtätas. Även i Stockholm står förtätning högt på agendan.

Däremot projekteras en trädgårdsstad just nu några mil söder om Stockholm, utanför Nynäshamn. Området heter Källberga och projektet drivs av de privata markägarna.

I projektets ledningsgrupp sitter Erik Barkman, som berättar att de talar mycket om ”trädgårdsstad”.

– Det handlar bland annat om att det ska vara hållbart, miljömässigt men också ur en social aspekt. Därför skapar vi till exempel naturliga mötesplatser för de boende.

I planen finns fristående hus, parhus och flerbostadshus. Under de fem år projektet har pågått har det vuxit.

– Från början var det ett hundratal bostäder, i dag planerar vi för 600 totalt. Planen är att bygga ut i etapper på 50–70 enheter per år, berättar Erik Barkman.

Ägarna vill behålla kontrollen över projektet: det är inte aktuellt att släppa allt till en byggare. Ambitionen är också att få varierad arkitektur med viss enhetlighet.

– Det kan handla om taksättningar, former, volymer och färger. Området får inte bli för brokigt., säger Erik Barkman.

Ofta drar planarbetet ut på tiden i en byggprocess. Det har inte hänt i Källberga.

– Jag vet att det kan vara så, men för oss har kommunen inte varit något hinder.

Går arbetet som det ska kan de första bostäderna stå klara våren 2018.

– Men osvuret är bäst när det gäller planer.

Gustaf Edgren hoppas att TMF ska kunna bidra till att fler projekt som Källberga kommer till stånd. Just nu håller han på att skissa upp ett grafiskt exempel på hur en modern trädgårdsstad kan se ut.

– Jag leker lite med tanken att vi skulle kunna ta fram ett färdigt koncept för en villastad, säger Edgren.

Precis som med trädgårdsstäderna från tidigare decennier tänker sig Gustaf Edgren att det i första hand ska vara de boende själva som bygger.

– Vi vill att fler ska få tillgång till marken och att privatpersoner ska få bygga själva. Då kan fler människor skaffa sig det boende de helst vill ha.

/Fakta/

Så ska fler småhus få plats

• Sju av tio svenskar vill bo i småhus. Trots det är det i första hand flerbostadshus som planeras och byggs.

• Brist på anvisad mark och en lång och komplicerad byggprocess håller nere antalet aktörer på byggmarknaden och uppe byggkostnader och bostads- och markpriser.

• Oförmågan att se till helheten och att ha is i magen ökar risken för nya misstag i stil med miljonprogrammets senare del, då mängder av undermåliga bostäder slängdes upp på lösa grunder.

• Moderna trädgårdsstäder kan fylla behovet av småhus för att människor ska kunna bo som de önskar, och ge den varierade bebyggelse som är eftersträvansvärd.

• Får fler privatpersoner dessutom möjlighet att bygga, leder det till fler aktörer på byggmarknaden och lägre kostnader för boende.

• Genom att ta fram en skiss på ett färdigt koncept på trädgårdsstad, vilket med små justeringar skulle kunna användas och återanvändas på många olika platser, sänks tröskeln för kommuner och andra att anlägga denna typ av bostadsbebyggelse.