Kluster eller eget race?

Att arbeta tillsammans med konkurrenterna kan låta som en vanvettig idé. Men fördelarna är många och klustersamarbeten blir allt vanligare.

Företagen i klustret samarbetar på flera olika områden

Daniel Johansson, Tibrokök: Kluster
Verksamhet: Tillverkar ­köksinreding.
Nettoomsättning:
276 ­miljoner kr.
Antal anställda: 213.
Vd: Åsa Eurenius.

Det lär knappast komma som en över­raskning att ett av den svenska trä- och möbelindustrins mest aktiva klusternätverk finns i Tibrotrakten. Bygden har en urstark tradition som ­landets absoluta möbel­centrum.
Trots att delar av produk­tionen i dag bedrivs utomlands, kan man knappast ta sig genom det lilla samhället på västgötaslätten utan att påminnas om industrins inflytande.
Det så kallade Tibro­klustret administreras av IDC West Sweden AB, ett utvecklingsbolag för tillverkningsindustrin i Skaraborg. Ett av medlemsföretagen är Tibrokök.
– Det är ett fantastiskt nätverk, säger Daniel Johansson, förbättrings­ledare på Tibrokök.

Han deltar i nätverkets arbete för Tibroköks räkning, och har även varit med i klustret under tidigare sejourer på andra företag.
Samarbetet rör sig kring allt från källsortering till det gemensamma projektet Inredia, som beskrivs som en ”öppen ­arena för idéer, projekt och affärer.” Inrediahuset ska stå klart i Tibro 2012 men redan nu finns samarbetet på nätet, och utan Tibroklustret hade satsningen kanske inte blivit av alls.
Daniel Johansson ­nämner ett mycket konkret exempel: när han hörde sig för bland medlemmarna i nätverket efter tips om en bra lösning för nätbaserade enkäter, fick han till svar att ett sådant verktyg redan fanns att tillgå genom Tibroklustret.
Ett annat konkret ­exempel handlar om ­anmärkningar från Arbetsmiljöverket på utkastskydd för CNC-­maskiner. Samtliga företag i nät­verket som har sådana maskiner har fått liknande anmärkningar, och då har en person fått i uppgift att försöka hitta lösningar på det problemet för klustrets räkning, istället för att alla företagen skulle göra samma arbete var för sig.
En gång i månaden har nätverket frukost­möte tillsammans. Då tar man upp goda exempel och inbjudna föredragshållare belyser olika teman som angår deltagarna. Talarna kan vara personer i nätverket eller andra som bjudits in utifrån.

– Jag har svårt att se ­några nackdelar med detta, ­faktiskt, säger Daniel Johansson. Om man själv är öppen och delar med sig, så får man tillbaka tio gånger så mycket. Och även om det skulle vara så att någon konkurrent snappar upp något som vi gjort och drar nytta av det, så är vi ju ändå oftast två-tre steg före. Dessutom är det väldigt ­nyttigt att få feedback på idéer och ­tankar.
Hur långt kan man dra ­samarbetet, går det att göra gemensamma inköp och skapa logistiklösningar tillsammans?
Enligt Daniel Johansson är det fullt möjligt. Att man lånar personal av varandra är till exempel ganska vanligt redan i dag – och ett utmärkt sätt att utjämna arbetsbelastningen mellan olika perioder.
Tibroklustret föddes i 90-talets början och är ett exempel på ett lyckat samverkans­projekt.

En ansvarig snickare följer varje möbel

Kristian Eriksson, Gute Art & Design, G.A.D: Eget race
Verksamhet: Design och ­försäljning av möbler.
Nettoomsättning:
21 miljoner kr.
Antal anställda: 5.
Vd: Kristian Eriksson.

­­Förkortningen G.A.D står för Gute Art och Design, och företagets produkter bär ofta en viss prägel av ön där man har sin hemvist. Prägeln kan bestå av klädsel som gjorts av skinn från gotländska lamm, men man kan också ana att öns bitvis ganska karga landskap har givit inspiration till exempelvis bord, där material som ek eller björk samsas med en skiva av gotländsk kalksten.
G.A.D går i många avseenden sin egen väg och startade eget snickeri 1999.

Det var då det första nystartade snickeriet i Sverige på tio år, och en satsning som gjordes efter att man provat att leja ut tillverkningen utan att lyckas få fram den kvalitetsnivå man önskade. Där andra företag strävar efter storskalighet och långa tillverkningsserier, ­väljer G.A.D att göra mindre ­serier. En ansvarig snickare följer varje möbel och när resultatet är tillfredställande signeras möbeln innan den lämnas till packavdelningen. Ytterligare ett exempel på en till­verknings­princip som inte ­följer den gängse mallen.
Men att gå sin egen väg är inget självändamål för G.A.D. När vd:n Kristian Eriksson får frågan varför hans bolag inte är med i något kluster­samarbete, blir svaret enkelt:
– Det finns inget. Vi är väl i princip den enda möbel­tillverkaren på Gotland.

Visst finns det mindre snickerier som gör en del möbler, men då handlar det om mindre skala. Träindustrin på Gotland domineras snarare av andra typer av företag som till exempel producenter av fönster, dörrar och den typen av artiklar.
– Det byggs ju många hus, konstaterar Kristian Eriksson.
Om det är Gotland som formar företagets produkter, så har G.A.D:s geografiska hemvist lika stor inverkan på det faktum att man inte medverkar i något klustersamarbete. Hade det funnits andra möbelföretag i trakten hade situationen varit annorlunda, och Kristian Eriksson menar att den här typen av samarbeten skulle kunna gå att dra i princip hur långt som helst.
– Vi hade absolut övervägt att vara med i ett sådant samarbete. Vi kan lära oss mycket av varandra både på kunskapssidan och kring marknadsmässiga frågor, men även inom produktionen, säger Kristian Eriksson.
Vägvalet i frågan om klustersamarbeten och företagsnätverk är i ärlighetens namn kanske inte så svårt. ­Precis som Daniel Johansson på Tibro Kök, har ­Kristian ­Eriksson ganska svårt att komma på några uppenbara nackdelar med den här typen av samverkan.

De potentiella nackdelar som finns handlar om att man släpper konkurrenter alltför nära inpå livet i olika avseenden, och att man därmed riskerar att förlora eller tvingas dela med sig av viktiga tillgångar i form av till exempel kunskap, medarbetare, nyckelleverantörer och liknande.
Den inställningen har dominerat inom industrin i många år: säg inget, visa ­inget. Men precis som samhället i övrigt kommit att präglas alltmer av öppenhet och samarbetsvilja, så sprider sig samma attityd även inom näringslivet, där alltfler företag märker att man har mycket att vinna på att dela med sig.
I en sådan utveckling får klustersamverkan en stor och viktig plats.

Av: Stellan Löfving