Skarpa skiljelinjer i bostadspolitiken

För många utredningar, för få åtgärder: så ser oppositionen på de senaste fyra årens bostadspolitik. Inte alls, hävdar bostadsminister Stefan Attefall, som hänvisar till sin lista på 112 förslag till riksdagen under perioden. Vi lät tre politiker och två företagare recensera de gångna åren och peka ut riktningen för framtiden.

År 2000 uppgav 45 av Sveriges kommuner att de hade bostadsbrist. 2013 hade siffran stigit till 126. Sedan 1991 har Sveriges befolkning ökat med nästan en miljon invånare, och den fortsätter att öka med cirka 100 000 årligen.

Vad som däremot inte ökar är bostadsbyggandet. Tvärtom – sedan början av 1990-talet har byggandet i stället varit lågt. 2012 var det senaste bottenåret, då endast 15 990 nya lägenheter och 5 516 nya småhus påbörjades.

Regeringen är överens med både Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att det behövs nya bostäder. Enligt många bedömare handlar det om 45 000 per år för att möta efterfrågan. Hur Sverige ska nå dit är de däremot inte ense om.

De senaste fyra åren har Sveriges bostadsminister hetat Stefan Attefall. Han är i stort sett nöjd med politiken som har förts under perioden.

– Jag önskar alltid att man hade kunnat göra mer. Men alla som är insatta i dessa frågor vet att det är lång ledtid mellan idé och praktik. Och det är väl det som är frustrerande. De som saknar bostad, de vill ha en lösning nu, säger han.

”Retoriskt trams. Vi har lagt 112 skarpa lagförslag, och många av dem har trätt i kraft.” säger Stefan Attefall (KD) om oppositionens kritik.

Stefan Attefall menar att mer hade kunnat göras snabbare om plan- och byggfrågorna förts ihop med bostadsfrågorna redan innan 2010 när han tillträdde som bostadsminister.

– Men jag törs påstå att alla som är insatta i branschen, bortsett från ett fåtal, kan skriva under på att den gångna perioden varit den mest intensiva någonsin vad gäller åtgärder.

Det håller inte oppositionen med om. Kritiken från både miljöpartiets Per Bolund och socialdemokraternas Veronica Palm kan sammanfattas med ”för mycket utredande, för lite handling”.

– Det har varit få konkreta beslut, säger Per Bolund, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet.

– De senaste åtta åren har vi haft en regering som lagt för lite fokus på ökat bostadsbyggande. Vi har blivit 500 000 fler i Sverige, därför borde dessa frågor ha fått större fokus, menar Veronica Palm, socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson.

Stefan Attefall slår ifrån sig kritiken med en antydan till irritation i rösten.

– Det där är retoriskt trams. Vi har lagt 112 skarpa lagförslag, och många av dem har trätt i kraft: bland annat har vi sänkt skatten för bostadsbyggandet, underlättat andrahandsuthyrning, förenklat planprocessen, skapat fler bygglovsbefriade åtgärder. Han kontrar med att oppositionen inte har några idéer över huvud taget om vad de vill göra.

– När vi läser deras förslag vill vi gärna hitta bra idéer vi kan stjäla. Men vi hittar ju inget. Det handlar bara om subventioner, säger Stefan Attefall.

”Det har varit få konkreta beslut.” Per Bolund (MP)

På en punkt är dock den sittande regeringen och oppositionen överens: det byggs för lite i Sverige. De förefaller också relativt eniga om att Plan- och bygglagen behöver revideras för att öppna upp för byggande på olika sätt.

Däremot går det en djup ideologisk skiljelinje mellan åsikterna om hur statens roll i bostadsbyggandet ska se ut.Bostadsministern vill i första hand låta marknaden hitta lösningar på bostadsbristen, utan statlig inblandning. Ett konkret exempel på produktutveckling som Stefan Attefall hänvisar till är SABO:s kombohus som är relativt billiga. Han nämner också andra företags standardiseringar som metoder för att pressa priserna.Staten ska underlätta företagens arbete. Stefan Attefall vill fortsätta att förenkla regelverket och på tapeten finns till exempel nya regler för buller. Han vill lyfta bostadsfrågan från kommunal till regional nivå och korta överklagandekedjan.

– En snabbare byggprocess innebär lägre kostnader för producenten och lägre risker. Tid kostar pengar i byggbranschen, och det tar företagen igen med högre priser, säger han.

Något Attefall uppmärksammat är också att byggandet av småhus ökar i lägre takt än byggandet av flerbostadshus. Boverket har fått i uppdrag att utreda varför det är så, men planprocessen är en del av förklaringen, enligt Attefall.

Det vore dock kontraproduktivt att börja med nya subventioner hävdar Attefall – det skulle bara leda till att företagens nödvändiga produktutveckling avstannar, och att de i stället siktar in sig på att få subventionspengar.

”Vi har haft en regering som lagt för lite fokus på ökat bostadsbyggande.” Veronica Palm (S)

Socialdemokraterna vill att staten går in aktivt och via stöd påverkar vad som byggs. Regeringens ståndpunkt i subventionsfrågan får Veronica Palm att i sin tur avslöja viss irritation.

– Regeringen är ideologiskt och dogmatiskt motståndare till investeringsstöd. Om marknaden inte klarar av att lösa problemen är det fel att säga nej till stöd av bara ideologiska skäl, säger hon.

I sin skuggbudget har Socialdemokraterna föreslagit ett riktat investeringsstöd för små hyresrätter.

– Inte på två decennier har det byggts så få sådana lägenheter, säger Palm.

S vill också ha en tillväxtmiljard som ska fördelas till de kommuner som bygger fler bostäder än de har planerat, ett tillskott till SBAB för att de ska kunna ge bättre och mer långsiktiga mål till bostadsproducenterna och en byggpakt mellan regeringen och branschen, med målet att undanröja hindren för ökat bostadsbyggande.

Stefan Attefalls oro för att produktutvecklingen i branschen minskar om subventionerna återkommer ger hon inte mycket för.

– Redan i dag är produktutvecklingen för liten. Eftersom vi har bostadsbrist får företagen i princip ut vad som helst för en bostadsrätt. Därför är det viktigaste att bygga bort bostadsbristen, säger Veronica Palm.

Även Miljöpartiet vill att staten aktivt ska stötta nybyggnation. Bland annat vill de ha en motsvarighet till ROT-avdrag för flerbostadshus och ett investeringsstöd för studentbostäder liknande det som redan finns för äldrebostäder.

– Bristen på studentbostäder tvingar människor att säga nej till studieplatser. Det spiller över på den ordinarie bostadsmarknaden för studenter och bidrar till att trissa upp priserna på bostadsmarknaden som helhet, säger Per Bolund.

En upprustning av bostadsbeståndet finns högt på MP:s lista, bland annat av miljonprogrammet. Energieffektivisering är en del av detta.

– Vi har försökt lyfta fram konkreta förslag kring detta, som klimat-ROT, vilket har tagits emot väl av branschen, säger Per Bolund.

Allmännyttan, som enligt Bolund använts som kassako, ska få en viktigare roll för att hantera bostadssituationen.

– Jag tror att man skulle kunna åstadkomma mycket om man använde kommunala bolag som resurs och ger dem starkare mandat att agera, säger Per Bolund.

Miljöpartiet är också starkt kritiska till förbudet mot kommunspecifika tekniska regler för byggande, något de anser beskär kommunernas självbestämmanderätt och riskerar att minska intresset för nybyggnation. Det förbudet kan Bolund tänka sig att ta bort om de får möjlighet efter valet. I övrigt vill han dock gå lugnt fram.

– Jag tror på stabilitet och lugn för branschen att verka i. Man måste se vad som fungerar och utgå från det, i stället för att riva upp tidigare beslut som princip.

Text: Per Torberger
Foto: Oomas Oneborg/TT (bygge), Fredrik Hjerlling (Bolund), Mattias Vepsä (Palm), Rickard L Eriksson (Attefall)