När idéerna sätts i produktion
Först kommer formen och uttrycket. Sedan löser man det praktiska. Ungefär så fungerar det när Swedese tar in nya designmöbler i sin produktion.
– En avgörande faktor är om vi tycker att det finns en lucka i vårt sortiment. Sedan försöker vi lösa de olika utmaningarna som uppstår, säger Peter Conradsson, modellsnickare och produktutvecklare på Swedese.
Han fungerar som en brygga mellan de olika formgivarna och den industriella produktionen.
– Men arbetet kan se rätt olika ut. Ibland handlar det om att göra en prototyp utifrån en skiss eller ritning. Sedan lägger vi ut själva tillverkningen på våra leverantörer. Nästa gång gör vi allt själva och då måste vi även ta fram hjälpmedel och lösningar för produktionen, förklarar Peter Conradsson.
Den prisbelönta pallen Spin, formgiven av Staffan Holm, är en sådan möbel där Swedese står för produktionen.
– När jag började med min pall så fanns det en sanning i branschen som sa att man bara kan böja lamellimmat trä en gång. Det såg jag som en utmaning. Det var en av anledningarna till att jag drog igång designprojektet Spin, berättar han.
Staffan Holm kan hantverket från skiss och ritandet i datorn till att själv göra sina möbler.
– Att jag valde att göra just en pall var för att det är en enkel möbel som är lämplig att använda för att utforska nya tekniker. Och så var det en hyllning till Alvar Aalto och hans berömda pall, säger Staffan Holm.
Den snurriga formen hade han med sig från ett annat projekt, ett kafébord, där benen på motsvarande sätt virvlade ut från bordsskivan. Men nu var alltså tanken att den formen skulle tillämpas på skiktlimmat trä, vilket alltså krävde två krökningar. Först vrida benet i 90 grader för att sedan följa den runda sitsens böjning. Tänk en modern hockeyklubba där skaftet är benet och det krökta bladet är böjen som ska fästas på sidan sitsens sarg.
Problemet med det formpressade och lamellimmade träet är egentligen limmet. Anledningen är att man vill ha en stark fog som håller ihop träskikten. Därför använder man ofta karbamidhartslim vid formpressning som ger en väldigt formstabil böj. Men att försöka kröka ett sådant formpressat lamellimmat trästycke en andra gång är inte att tänka på, då bryts limfogen helt enkelt sönder.
Men Staffan Holm antog utmaningen och började experimentera med olika limblandningar i sin studio i Göteborg.
– Jag gjorde det för hand, ångade träet och höll på. Om och om igen. Efter flera försök så lyckades jag få till en konstruktion som fungerade. Jag hade gjort min snurriga pall, säger Staffan Holm.
Sedan tog han sin pall och for till Möbelmässan i Milano i april 2010.
– Där möttes jag av minst sagt blandande reaktioner, säger Staffan och skrattar. De tyckte inte att jag hade på utställningen att göra, eftersom jag hade en möbel som inte gick att tillverka. De var riktigt arga. Men jag förstod att det var formen som utmanade och att jag hade kommit något på spåren när Spin väckte sådana starka känslor.
Men de flesta på mässan visade ett mer balanserat intresse och många lovordade den spännande formen. En av dem som blev fascinerade var ägaren till Swedese, Elisabeth Johansson. Även företagets vd Peter Jiseborn såg pallen som en intressant utmaning.
– Formpressning av trä är ju egentligen Swedeses stora grej, så min pall passade dem. Vi kom överens om att gå vidare tillsammans, berättar Staffan.
Väl hemma i Sverige kopplades Swedeses snickarmästare, ingenjörer och produktutvecklare in. Och det blev många resor mellan Göteborg och Vaggeryd.
– Mina lösningar fungerade inte när pallen skulle tillverkas i långa serier i en fabrik. Det blev lite som att börja om från början. Det som var roligt var den otroliga entusiasmen från alla på fabriken. Problemen skulle bara lösas och anställda tog till sin fritid för att jobba med projektet, säger Staffan Holm.
Förutom att det skulle till rätt limblandning kom det in nya faktorer som att limmet även skulle vara miljövänligt och ofarligt för arbetarna i fabriken. Lösningen för beninfästningen blev att fräsa ned böjen på benet så att det blev riktigt tunt för att kunna krökas och limmas mot sitsen.
– Längden på urfräsningen är extremt precisionskrävande, och eftersom benet ska vara så tunt som möjligt blir det svårt att bearbeta, säger Peter Conradsson.
Han konstruerade en monteringsstation som använder sex luftdrivna kolvar som arbetar med ett varierat tryck när benen limmas mot sitsen. För att konstruktionen ska bli mer hållbar används en sargsprint i benet.
– Det som är roligt med Spin är att den ser ut precis som när Staffan Holm kom hit med sin pall första gången. Produktionsanpassningen har inte inneburit att vi har tvingats ge avkall på något i formen, säger Peter Conradsson.
Mindre än ett år efter Milanomässan var Spin med på möbelmässan i Stockholm 2011, då den även fick utmärkelsen ”Årets Möbel”. Tre år senare kan man följa Spins produktionsresa i TMF:s monter på Stockholm Furniture Fair.
Text: Roland Wistedt
Foto: Clive Tompsett
”Har producenten rätt kunskap?”
Vad måste man som formgivare tänka på när idéerna och ritningarna ska övergå till produktion?
– Alla formgivare bör ha ett eget förhållningssätt till processen. Och hur det ser ut varierer beroende på beställaren av formgivningen, säger Jonas Bohlin, inredningsarkitekt.
Han lyfter särskilt fram fem punkter som varje formgivare bör tänka på:
1. Är objektet rätt för producenten?
2. Är producenten rätt för objektet?
3. Har producenten bra möjligheter att tillverka och/eller sälja objektet?
4. Har producenten rätt kunskap och kvalitet i material och tillverkning för objektet?
5. Uppfyller producenten rimliga krav på arbetsmiljö, social och ekonomisk trygghet?
”En omöjlig idé” – följ Spins tillverkningsresa på mässan.
Samarbetet mellan design och produktion är utmärkande för svensk möbelindustri. Exempel på detta, i form av prototyperfrån tillverkningen av Spin, visas upp i TMF:s monter (EH:08) på Stockholm Furniture Fair.
Lämna en kommentar