Trä & Möbelföretagens medlemstidning

/ Vägvalet / Kommunalt eller privat?

Kommunalt eller privat?

Att på gymnasiet gå en yrkesutbildning knuten till ett företag är i många fall en trygg väg ut i arbetslivet. Men för den som senare vill läsa vidare på högskolan gäller det att satsa på en utökad studiekurs.

Falköpings kommun köper yrkesdelen av Kinnarps

Krister Musslinder Kinnarps

Krister Musslinder,
Kinnarps Träteknik: KOMMUNÄGT

I trakterna kring Fal­­kö­ping i Väster­göt­land står träindustrin stark. En bidragande orsak är gymnasieprogrammet Kinnarps Trä­tek­nik, som i tre decennier för­sett trakten med kompetent personal.
– Utbildningen föddes ur ett lokalt behov, Kinnarps AB behövde bra arbetskraft och den dåvarande vd:n vände sig till kommunen och föreslog ett samarbete, berättar Kinnarps Trätekniks programsamordnare Krister Musslinder.

Resultatet blev en tvåårig yrkesutbildning på Ållebergsgymnasiet i Falköping, som på nittiotalet utökades till tre år.
– Det är ett kommunalt program, eleverna hör till Ållebergsgymnasiet och läser de allmänna ämnena där. Falköpings kommun köper sedan yrkesdelen av utbildningen från oss på Kinnarps, det är en lösning som har fungerat bra i alla år.

Storleken på klassen varierar något från år till år, men brukar ligga kring 14 elever.
– Av dem får åtta–tio jobb inom träindustrin kort efter examen, och av dem kanske fyra-fem hos oss på Kinnarps. Resterande pluggar vidare på högskola eller yrkeshögskola och någon byter kanske inriktning, säger Krister Musslinder.

Även om Falköpings kommun står som huvudman, är det tiden i Kinnarps lokaler en mil utanför Falköping som präglar elevernas gymnasietid mest.
– Vi färgsätter ju utbildningen efter de behov vi har, det är så det är tänkt.

Krister Musslinder säger att Kinnarps Träteknik är en bidragande orsak till att Kinnarps har en så stark position på världsmarknaden för kontors- och mötesinredning.
– Vi gynnas absolut av utbildningen. Och inte bara vi, utan träindustrin i hela regionen.

Eleverna spenderar ungefär häften av studietiden i Kinnarps lokaler. Det är inte bara praktiska kunskaper som lärs ut.
– Nej, vi har klassrums­undervisning här också, som ritningsläsning, arbetsmiljö, kvalitetsteknik och CAD-ritning. Men visst är det tiden i verkstaden som eleverna gillar mest. Att få arbeta med utbildningsmaterialet, göra möbler, det är det våra elever brinner för. De vill få jobba med händerna.

De senaste åren har Kinnarps Träteknik sett en liten dipp i antalet elever. Krister Musslinder säger att det dels har naturliga orsaker – det föddes färre barn än normalt i Falköpings kommun under några år under andra halvan av 1990-talet, men det har också med 2011 års gymnasiereform att göra.
– En del blev rädda för yrkesprogram då i och med att reformen innebar att inte alla utbildningar längre är högskoleförberedande per automatik. Men jag tycker det är att tänka fel, att kunna lära sig ett yrke redan på gymnasiet är ju jättebra, teori kan man alltid läsa in i efterhand.

För att råda bot på dippen är de nu noga med att informera om möjligheterna att utöka studierna med de ämnen som krävs för att få högskolebehörighet.
– Tidsmässigt är det inga problem, det ryms i schemat.

Dessutom har Kinnarps Träteknik snart årskullarna på sin sida igen.
– Ja, vi är på väg in i en period då det föddes fler barn i Falköping igen, så det ska ordna sig, säger Krister ­Musslinder.

Om Kinnarps Träteknik

Ort: Kinnarp.

Antal elever: Just nu 39.

Antal anställda: 4 lärare plus 1 chef som jobbar med all utbildning på Kinnarps.

Volvo-gymnasiet köper in teoretisk undervisning

Hans Karlsson Volvo

Hans Karlsson,
Volvogymnasiet: PRIVATÄGT

I över 60 år har Volvogymnasiet i Skövde utbildat ungdomar till Volvos olika verksamheter.

– Mig veterligt är det ganska unikt med den här typen av yrkesutbildning som har hållit på ända sedan början av 1950-talet, berättar skolans rektor Hans Karlsson.

Mycket tid och många elever har hunnit passera under åren, men huvudsyftet för skolan är fortfarande detsamma:

– Det är svårt att få tag i duktigt folk till industrin. Skolan startade för att Volvo såg ett behov, och det behovet finns än i dag, säger Hans Karlsson.

Eleverna spenderar dock inte all tid i skolans egna lokaler. Teoretiska ämnen läser de på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde.

– Vi har uppdragsavtal med dem för de kurser som våra elever tar där, ett tajt och bra samarbete. Men Volvogymnasiet är huvudman för våra elever.

Orsakerna till att utbildningen drivs som en friskola är flera.

– Dels ser vi en styrka i att äga skolan själva, det ger bäst möjlighet att påverka innehåll och upplägg. Sedan finns det en fördel i att vi i personalen är anställda på Volvo Personvagnar, det ger oss en stark företagsanda som vi kan föra över på eleverna.

Skolan lägger ner stor möda på att varje elev ska få maximal utdelning av sina studier.

– Vi brukar lite skämtsamt säga att vi vill ge dem Volvo-stämpeln i pannan på ett positivt sätt, de ska känna att företaget ställer upp för dem.

Som exempel nämner Hans Karlsson att samtliga 48 elever i varje årskull erbjuds sommarjobb inom Volvo, visstidsanställningar under utbildningen och tre veckors utlandspraktik. Dessutom går i princip samtliga med godkänd examen vidare till en anställning på Volvo.

– Ja, nästan 100 procent av våra elever börjar jobba på Volvo direkt efter examen, endera på Volvo Personvagnar eller Volvo Powertrain. Det kan vara någon enstaka elev som omedelbart går vidare till högskolan eller väljer att göra något annat. Men det vanligaste är att man arbetar några år och sedan begär en del tjänstledigt om de vill studera vidare, säger Hans Karlsson.

Trots att eleverna erbjuds anställning efter skolgångens slut, är inte utbildningen enbart fokuserad på att skapa framtida Volvoanställda.

– Under de två första åren fokuserar vi på att ge eleverna en bra allmän verkstadsteknisk grund, de kan jobba inom all tillverkningsindustri med automatiserad produktion. Inför årskurs tre väljer de specialisering – underhållsteknik, serviceteknik, produktionsteknik, automationsteknik eller gjuteri.

Efter 2011 års gymnasiereform ger inte längre yrkesutbildningar på gymnasiet per automatik högskolebehörighet. Volvogymnasiets målsättning är dock att alla elever som vill ska kunna börja plugga på högskolan efter examen.

– Det där är en viktig nyckel till att vi är så populära. En vanlig gymnasieutbildning består av 2 500 poäng, men vi låter eleverna läsa upp till 3 400 poäng under utbildningen. Det innebär att vi kan erbjuda ett bra industritekniskt program på 2 500 poäng, och därutöver kompletterar med kurser som motsvarar ett högskoleförberedande teknikprogram.

Om Volvogymnasiet

Ort: Skövde.

Antal elever: I dagsläget 142.

Antal anställda: 15.

Text Daniel Åberg

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att bli publicerad ( * ).

Om Trä & Möbelforum

Trä- & Möbelforum är en medlemstidning som ges ut av TMF, Trä- och Möbelföretagen.
Trä och Möbelföretagen