Yrkesutbildningen är
viktig för industrin

Trä- och Möbelföretagen, TMF, slår larm om att uteblivna satsningar på Yrkeshögskolan hotar industrins framtida konkurrenskraft. Den negativa utvecklingen försvårar unga människors väg in i arbetslivet och är en viktig glesbygdsfråga.

Henrik Smedmark är utbildningsansvarig på TMF. Han säger att utvecklingen inom Yrkeshögskolan kommit som en stor besvikelse. Yrkeshögskolan lanserades som en viktig satsning för att möta företagens behov av framtida arbetskraft och intresset för att gå utbildningarna har varit stort.

– Men nu ser vi att allt fler ansökningar inte går igenom, trots att de uppfyller både utbildningskraven och arbetsmarknadens behov, och trots att intresset för utbildningarna har ökat enormt.

Varför är Yrkeshögskolan så viktig? 

– Det är en verklighetsbaserad utbildning med stora inslag av praktik som ger goda resultat och är kostnadseffektiv. Stora delar av industrin har brist på kompetens samtidigt som många unga saknar jobb. Yrkeshögskolan borde vara högprioriterad. En utbildning som blir godkänd får statsbidrag och eleverna ges möjlighet till studiebidrag. Men bara en dryg fjärdedel av de ansökningar från våra medlemsföretag som uppfyller kraven får tillstånd. Det känns som att slumpen avgör vilka ansökningar som går igenom. Vi vill se ökade resurser för utbildningarna, dagens 1,6 miljarder borde vara minst det dubbla eller tredubbla. I framtiden bör yrkeshögskolan byggas ut ännu mer.

– På sikt handlar det om industrins konkurrenskraft och att vi får ung arbetskraft i arbete, men också om en levande glesbygd. Av de 8 300 utbildningsplatser som har beviljats är mindre än 800 inriktade mot de industriella företagens kompetensförsörjning. Många av våra medlemsföretag verkar på lokal och regional nivå. Yrkeshögskolan är en utbildningsform som gör att lokala företag kan växa och utvecklas.

Vad händer nu, vad gör TMF?

– Först och främst reagerar vi och talar om att vi är oroade över de uteblivna satsningarna. Den osäkerhet som sprider sig när man inte vet vilka chanser man har att få en kvalificerad ansökan beviljad är olycklig. Nu försöker vi påverka på myndighetsnivå och vi har redan fått igenom ett branschråd för industrin, en direkt konsekvens av att vi driver frågan. Tillsammans med övrig industri ska vi fortsätta att påverka politiker och myndigheter. Den här frågan är lika viktig för till exempel verkstadsindustrin.

Vad kan TMS: medlemsföretag göra själva?

– Den här utbildningsformen är till för deras utveckling och för deras framtida anställda. Det är viktigt att inte tappa sugen. Planerar man en utbildning kan man kanske i större utsträckning samarbeta med angränsande branscher. Vi tror att det stärker kvaliteten på ansökan och ger den större chanser att gå igenom. Det är viktigt att göra sin röst hörd och tala om att en eftergymnasial utbildningsnivå har stor betydelse för företagens kompetensförsörjning.

Detta har hänt

• När Yrkeshögskolan lanserades beskrevs den som en satsning för att täcka arbetsmarknadens faktiska behov. Den skulle byggas ut sakta men säkert.

• När Yh-myndigheten i januari tillkännagav vilka utbildningar som får tillstånd att starta fick merparten avslag.

• De senaste åren har endast 24–28 procent av de utbildningar som ansökt fått tillstånd och medel att starta.

Det här är Yrkeshögskolan

• Yrkeshögskolan består av icke-akademiska yrkesutbildningar utformade efter arbetslivets behov av kvalificerad eftergymnasial kompetens. De är avgiftsfria och CSN-berättigade.

• Praktik är en viktig del av utbildningarna. 7 av 10 elever får jobb ett halvår efter att de tagit examen.

• Utbildningsformen hette tidigare kvalificerad yrkesutbildning (KY), men sedan 2010 är beteckningen yrkeshögskola.

• Yh-utbildningar kan leda till en yrkeshögskoleexamen (minst ett år) eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen (minst två år).

• Yrkeshögskolan är ett samlat utbildningssystem för olika former av ickeakademiska eftergymnasiala utbildningar. Tidigare fanns en motsvarighet i YTH, yrkestekniska högskolan. Många som jobbar inom trä- och möbelindustrin har en bakgrund med YTH-utbildning.

Yrkeshögskolan i siffror 

• Under 2011 studerade 44 300 personer på 1 136 olika utbildningar.

• 51 procent av de studerande är kvinnor.

• Andelen antagna elever under 25 år var 41 procent.

• Ekonomi, försäljning och administration är de största utbildningsområdena, följt av teknik och tillverkning. Inom detta område dominerar el, energi och industriella yrken.

Källa: yrkeshogskolan.se

Text Leo Holmgren-Recht