Valideringsmodellen: REKRYTERINGSVERKTYG som stärker yrkesstoltheten

Valideringsmodeller som Industriteknisk Bas har på kort tid blivit ett användbart verktyg i rekryteringsarbetet. ”Många medarbetare får för första gången ett dokument som tydligt visar vad de kan”, säger Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på TMF. Valideringen har även en påtaglig effekt när det gäller yrkesstoltheten.

Kunskap omsätts i allt högre takt, inte minst har digitaliseringen under de senaste decennierna förändrat många branschers kunskapsbehov i grunden.

Samtidigt har många yrkesutbildningar kämpat med att hålla jämn takt med de nya kompetensbehov som uppstår.

– Stora industriföretag har ofta skapat vägar till en egen kompetensförsörjning. Till exempel är utbildningarna vid yrkeshögskolorna på många industriorter i praktiken skräddarsydda efter företagens önskemål. De som studerar är mer eller mindre garanterade jobb, säger Henrik Smedmark.

Henrik Smedmark

För mindre och medelstora företag på mindre orter har det dock inte varit lika enkelt, trots att behoven varit minst lika stora. Trä- och möbelindustrin sysselsätter i dag cirka 40 000 personer och nyrekryteringsbehovet beräknas uppgå till flera tusen under de kommande åren.

Ett av huvudsyftena med valideringsmodellerna, som nu lanseras på bred front i många branscher, är att göra det enklare för mindre företag att utvärdera befintliga kunskapsnivåer och säkra både företagets och medarbetarnas framtida kompetensbehov.

Valideringen ger den enskilde medarbetaren ett kvitto på om kompetensen håller yrkesrollens förväntade nivå, eller om vissa delar behöver utvecklas. Beroende på hur många medarbetare som valideras blir valideringen även ett slags kunskapsinventering för företaget.

– Många medarbetare får också för första gången ett dokument som tydligt visar vad de kan eller behöver förbättra. Och för de allra flesta är det en positiv upplevelse som stärker yrkesstoltheten och även kan fungera som ett slags cv, säger Henrik Smedmark.

Han betonar att uppgifterna i testet ägs helt av medarbetaren och att hanteringen regleras via GDPR.

– Det är också viktigt att understryka att valideringen inte ska påverka lönen, lönesamtalet tillhör en helt annan process. Valideringen ska ske på ömsesidiga villkor och b.de hjälpa medarbetare att utvecklas och företag att utveckla sina strategier för kompetensförsörjning.

Under arbetet med att ta fram valideringsmodeller och tester har Henrik Smedmark mött många arbetsgivare och medarbetare som är övertygade om att just deras bransch kräver unika kunskaper – och att ingen annan kan förstå behovet.

– Men det har snarare visat sig vara tvärtom, väldigt många frågor som kretsar kring kompetens är gemensamma för de flesta branscher.

Det handlar heller inte om att kasta kunskaper överbord, understryker Henrik Smedmark. Snabba förändringar sätter i stället ljuset på hur viktiga grundläggande kompetenser är, en förutsättning för att steget till nya och mer branschspecifika kunskaper.

– Forskning visar dessutom att grundläggande baskunskaper står emot förändringar bättre, medan färska specialistkunskaper omsätts snabbare och förlorar giltighet på kortare tid.

Testerna i basdelen lägger också stor vikt vid just baskunskaper som är knutna till produktionen, som till exempel mätteknik, matematik och ritningsläsning.

– Vi har medvetet rensat bort sådant som ”kan vara bra att kunna”, i stället är det de rena baskunskaperna och nödvändiga fakta som kan brytas ned i mätbarhet som betonas. Vi mäter heller inte mjuka värden som social kompetens, även om det självklart också är en viktig egenskap för kemin på en arbetsplats.

Yrkesdelen i TMF:s valideringssystem omfattar CNC-operatörer, maskinsnickare och ytbehandlare. En fjärde kategori – specialsnickare – håller på att tas fram.

– Valideringsmodellen ska revideras med jämna mellanrum, nästa vända sker om 3–4 år.

Utfallet av testerna som genomförts i olika branscher visar att fyra av fem – närmare 80 procent – klarar valideringen vid första försöket.

– Ritningsläsning och hälsa & miljö har visat sig vara det som många har svårast för. För den med invandrarbakgrund ställer inte sällan engelskan till det, man kanske har lärt sig de svenska begreppen men engelskan har inte kommit lika naturligt, säger Henrik Smedmark.

Han uppmanar företag och medarbetare som vill genomgå en validering att vara öppna med vad man hoppas uppnå och vilka förväntningarna är. En rak kommunikation, inte minst med facket, är mycket viktig för att undvika missförstånd.

– Jag rekommenderar också att man börjar i mindre skala och inte skickar i väg hela företaget på en gång. En förtrupp på 3–4 personer, som sedan kan dela med sig av sina erfarenheter, är en bra start. Det avdramatiserar hela processen. För många kan det kännas lite nervöst att utvärderas, oavsett hur bra man än behärskar sitt jobb.

I dag finns tre testcenter i Sverige: Träcentrum Nässjö, TTC – Tibro Training Centre och T2 College i Skellefteå.

– Det får gärna bli fler. En stor fördel med att genomgå en validering och bli godkänd är att man själv kan börja validera andra som ännu inte genomgått testerna.

Fakta Validering

Arbetsgivare och fack har gemensamt utvecklat valideringssystem – med en basdel och en yrkesdel – med stöd av bland annat olika yrkesexpertis, gymnasieutbildningar, yrkeshögskolor, arbetsförmedlare etc –totalt ett hundratal företag i olika branscher. Syftet är att skapa ett enhetligt nationellt system som mäter kompetenser på ett likvärdigt sätt och dels fungerar som ett slags ”körkort” för medarbetaren, dels fungerar som underlag för företagets strategiska kompetensförsörjning. Testerna i basdelen, Industriteknik BAS, ärwebbaserade och består av tio delmoment och tar runt tre timmar att genomföra. Den branschspecifika valideringen består av ytterligare sex delmoment, varav en praktisk del vid maskin, och tar ytterligare två timmar.

För TMF-medlemmar finns i dag tre testcenter: Träcentrum Nässjö, TTC – Tibro Training Centre och T2 College i Skellefteå. Kostnaden för en validering ligger på runt 5 000 kronor per anställd.

TEXT PETER WILLEBRAND