Boverkets gräddfil

Ett nytt lagförslag ska öka förutsägbarheten och effektiviteten i byggprocessen och ge direkt utslag på byggtakten. Arbetet har varit långt och ibland mödosamt, både för representanter från trähusindustrin och för de politiker och tjänstemän som arbetat med utredningar och remisser. Alla är dock överens om att lagförslaget på många sätt är en framgång. 

När det nu ligger ett regeringsförslag hos lagrådet om att bostadsbyggen kan startas utan att kommunala byggnadsnämnder först ska säga sitt, är det resultatet av många års förarbete – bland annat från TMF. Lagförslaget har kallats för en ny gräddfil och innebär att begreppet ”certifierade byggprojekteringsföretag” införs i plan- och bygglagen och att sådana företag kan sätta igång byggen utan kommunal prövning av bostädernas ändamålsenlighet och tekniska egenskaper. Bygglov kommer att behövas som tidigare, men företagen slipper med detta förslag att kommunerna ska granska att man uppfyller alla de tekniska egenskapskraven. Certifieringen ska enligt förslaget göras av privata certifieringsorgan som ska vara ackrediterade av statliga Swedac efter föreskrifter från Boverket. 

– Det är våra industriellt arbetande trähusföretag, som Lindbäcks, OBOS, Eksjöhus, Trivselhus med flera, som är aktuella att bli certifierade, säger Anders Rosenkilde, chef för teknisk utveckling på TMF, och en av dem som varit med i den cirka sju år långa processen med att förändra förutsättningarna för bostadsbyggandet. 

En stötesten har varit att få beslutande organ att inse att ett lagändring har behövts för att nå de politiska målen för bostadsbyggande, enligt Boverkets prognos måste 59 000 bostäder byggas årligen under 2020-talet. Med en lagändring skulle standardiserade processer och återanvändning av samma tekniska byggnadsutformning i flera byggprojekt göra att byggtakten kan hållas uppe. 

Anders Rosenskilde

Anders Rosenkilde har genom åren fått mängder av inspel från trähustillverkande medlemmar i TMF om hur kommuners egna krav eller tolkningar av regelverket försvårat byggprocesserna.

– Det kan vara till exempel hårdare energikrav, krav på vem som ska utföra energiberäkningar, tröskelhöjder, extra tillgänglighetskrav, brandutrymningsplaner för enplanshus och dokumentationskrav utöver vad som kan anses rimligt för ett serietillverkat småhus och mycket mer, säger Anders Rosenkilde.

Utredningen låg klar 2017, men resulterade alltså inte i ett lagförslag förrän 2021. Frida Färlin, pressekreterare hos bostadsministern Märta Stenevi, ger en förklaring till varför det tog förhållandevis lång tid.

– Boverket fick ett uppdrag att föreslå en mer enhetlig kontroll av egenskaper hos serietillverkade hus. Under tiden som uppdraget pågick fick Kommittén för modernare byggregler ett mycket brett uppdrag att göra en genomgripande översyn av bland annat Boverkets byggregler, och som en del i det uppdraget ingick även kontrollsystemet, alltså utan avgränsningen till serietillverkade hus. Kommittén skulle enligt direktiven invänta Boverkets redovisning. Kommittén föreslog sedermera i sitt slutbetänkande Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat (SOU 2029:68) att en så kallad statlig byggkravsnämnd införs för att lösa samma problem som Boverkets förslag. Efter att ha remitterat samtliga förslag – Boverkets förslag om certifierade sakkunniga och certifierade byggprojekteringsföretag samt Kommitténs förslag om en byggkravsnämnd – har regeringen valt att gå vidare med förslaget om certifierade byggprojekteringsföretag. En annan bidragande orsak till att det dragit ut på tiden är den hårda prioritering som följde av januariavtalet i början av denna mandatperiod, säger Frida Färlin. 

Nu dröjer det drygt ett halvår innan riksdagen ska ta ställning till lagförslaget. Hur upplever ni att förslaget har tagits emot av kommuner, bygg- och husföretag och andra intressenter? 

– Vi upplever mediarapporteringen och byggföretagens respons som överlag positiv. Men vi vet också att det för en intresserad aktör kan vara svårt att i nuläget göra sig en fullständig bild av förslaget, eftersom en stor del av innehållet – som vilka krav som kommer att ställas på företagen för certifiering – kommer att framgå av Boverkets föreskrifter.

Vilka effekter tror ni att lagförslaget kan få?

– Förslaget syftar till att öka förutsägbarheten och effektiviteten i byggprocessen, vilket kan öka byggtakten. 

För att nå fram till beslutsfattarna har TMF:s representanter tagit alla tillfällen i akt för att framföra behoven av förändring. Man har uppvaktat politiker, suttit med i utredningar samt haft dialog med tjänstepersoner på exempelvis Boverket och andra som kunnat få till stånd en lagändring

Gustaf Edgren

TMF:s projektledare och bostadspolitisk expert för branschutveckling inom trähusområdet, Gustaf Edgren, har också varit med på resan och berättar att arbetet genom åren stundtals har varit segt.

– Vi vet att förändringar av den här kalibern kräver ett långsiktigt påverkansarbete, men det har ibland varit svårt att förklara för otåliga medlemsföretag som lever i eller med problemen dagligdags att relativt små justeringar ofta tar orimligt mycket tid, säger Gustaf Edgren.

Efter remiss hos lagrådet ska lagförslaget klubbas i riksdagen och om allt går i lås träda i kraft den 1 augusti 2022. Även om det är en stor framgång för branschen och ett bra betyg på TMF:s insatser är det här inte något som löser alla knutar för behovet av bostadsbyggande eller alla intressenters önskemål.

– Det här är ett av flera steg som måste tas, säger Gustaf Edgren och fortsätter:

– Vår förhoppning är att det här ska kunna göra att kommuner och handläggare kan ägna mer tid åt krångligare och svårare projekt, som förtätningsprojekt, komplexa ”one off”-byggnationer och annat som inte rör industriellt producerade flerbostads- eller småhuskonstruktioner. Det krävs framgent alltjämt bygglov och startbesked så vi lär väl få se hur väl kommunerna hanterar detta verktyg.

Anders Rosenkilde håller med om att TMF:s arbete långt ifrån är över i frågan:

– Vi deltar bland annat i arbetet med förändringen av Boverkets byggregler BBR som ska göras om ganska rejält så att ansvaret för tolkningar och verifiering av kravuppfyllnad flyttas från Boverket till branschen. Detta planeras att vara helt färdigt till 1 juli 2025. Men givetvis är det nya lagförslaget ett viktigt mål som vi ska glädjas åt att vi nått.

TEXT PEDER EDVINSSON