Tuffare tider – även för trä- och möbelindustrin

Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen, arbetar kontinuerligt med konjunkturrprognoser och analyser kring industrins utveckling – bland annat när det gäller trä- och möbelindustrin. Under pågående avtalsrörelse, Avtal20, pekar prognoser på en tuff inledning av 2020.

Hur påverkas ett medelstort exportberoende möbeltillverkande familjeföretag i Småland av lågkonjunkturen jämfört med andra företag?

– Möbelindustrin har upplevt en gradvis vikande exportmarknad från 2017 medan industrin i Sverige som helhet bromsat in mer markant mot slutet av 2019. Den globala inbromsningen, en ökad arbetslöshet och svagare hushållskonsumtion dämpar sannolikt exportmarknaden för möbelindustrin nästa år. Möbelindustrin når möjligen botten nästa år, men återhämtningen går långsamt, precis som för andra branscher.

Finns det skäl att vara proaktiv – och i så fall hur?

– Sysselsättningen har minskat inom både trävaru- och möbelindustrin i år, i något högre grad under tredje kvartalet. Det handlar om cirka 600 anställda, enligt SCB. Bristen på arbetskraft faller tillbaka.

Men innan efterfrågan började försvagas 2018 nådde bristen på tekniska tjänstemän och yrkesarbetare högre nivåer än tidigare. Inför en konjunkturuppgång blir det avgörande om företagens kompetensbehov kan mötas. Därför behövs satsningar på företagens framtida kompetensbehov, både genom att locka fler till befintliga utbildningar och att skapa fler utbildningsplatser inom yrkesutbildningar. Branschen måste också säkra att utbildningarnas innehåll anpassas till kompetensbehoven.

Risk för recession, politisk oro, fortsatt låga räntor och lägre tillväxttakter globalt även när det vänder. Hur kan ett svenskt företag vända det till din fördel?

– Att tillväxten globalt och i Sverige utvecklats mycket svagare beror inte bara på en åldrande befolkning och att arbetskraften växer långsammare. Teknikföretagen släppte just en ny rapport som visar att inte heller produktionen av varor och tjänster effektiveras på något revolutionerande sätt. Samtidigt går det att hitta nya lösningar som lyfter produktivitetstillväxten. Det finns många exempel på företag och branscher som lyckas med innovationer, ny design och smartare produktionsmetoder.

– Produktivitetstillväxten kan åter parkera på en högre nivå med ett utbrett produktivitetslyft. Enskilda företag kan också gå mot strömmen, även om det dröjer många år innan vi får ett globalt lyft.

– På sikt gynnas sannolikt industrier som arbetar med skogsråvara av ett ökande hållbarhetsfokus. När fossila material fasas ut och ersätts av förnybara material ligger trärelaterade material i framkant och den långsiktiga trenden är i bred bemärkelse stark.

Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen

KONJUNKTURPROGNOS I KORTHET (GJORD FÖR TEKNIKFÖRETAGEN I OKTOBER 2019)

Globalt: Efter två år av global avmattning i tillväxttakt nås botten i början av 2020, en hårsmån från en recession. Förklaringen är främst en mättad efterfrågan på personbilar, maskiner och insatsvaror. Även fasta investeringar och industriproduktion faller. Handelskriget mellan USA och Kina och Brexit spär på osäkerheten.

Sverige: Investeringar i bostäder och maskiner har fallit i år. En betydligt svagare exportmarknad drar ned tillväxten både för industrin och viktiga tjänstebranscher. Dessutom är hushållen mer återhållsamma. BNP-prognosen för Sverige ligger på svaga 1 procent för både 2019 och 2020, med en viss ökning av tillväxten under andra halvåret. Lågkonjunkturen blir alltså inte en djup, men återhämtningen inte heller snabb.

Arbetsmarknad, inflation och räntor: Sysselsättningen ökar svagare och arbetslösheten stiger, från 6,3 procent 2018 till 7,1 procent i genomsnitt 2020. Inflationen faller, från 1,7 procent i år till 1,4 procent nästa år. Bedömningen är att Riksbanken, efter höjningen i december, håller kvar styrräntan på noll fram till åtminstone 2022.

TEXT: PETER WILLEBRAND