Akustik låter höra om sig

Ett exempel på vad som blir annorlunda med ett hus byggt med en stomme av trä i stället för betong är att det uppstår ljud i andra frekvenser. Detta beror på att trä inte är ett lika tungt och styvt material som exempelvis betong.

– I ett hus med betongstomme är golven alldeles stumma även om du hoppar på dem. I ett hus med träbjälklag

Akustikens roll inom byggande och inredning blir allt mer betydelsefull. Det gäller inte endast som forskningsområde utan även i fråga om innovativa design- och funktionslösningar i en alltmer aktivitetsbaserad kontors- och arbetsmiljö.

Ljudvågorna sprider sig genom både byggnader och inredning. Under senare år har forskningen kring akustik inom både bygg- och möbelindustrin blivit alltmer uppmärksammad. En av de mest erfarna forskarna inom området är Klas Hagberg, som arbetar med träbyggande inom WSP Environmental. Tidigare har Klas ansvarat för konsultföretaget WSP:s svenska akustikenhet men från september 2017 ägnar han sig åt träbyggande och förbereder sig nu för att under våren försvara sin avhandling.

– Det är framför allt de senaste två åren som intresset verkligen tagit fart. I samband med att man använder sig av korslaminat byggs allt fler höga flerfamiljshus i trä. Då uppstår också nya utmaningar kring akustiken i dessa hus, förklarar Klas Hagberg.

Klas Hagberg, WSP, forskar kring akustik inom byggindustrin.

Ett exempel på vad som blir annorlunda med ett hus byggt med en stomme av trä i stället för betong är att det uppstår ljud i andra frekvenser. Detta beror på att trä inte är ett lika tungt och styvt material som exempelvis betong.

– I ett hus med betongstomme är golven alldeles stumma även om du hoppar på dem. I ett hus med träbjälklag så gungar det lite och det uppstår lågfrekventa ljud, berättar Klas Hagberg.

– Den som känner till att man exempelvis måste avlasta en tio meter lång golvyta får inte problem med störande lågfrekventa ljud. I Sverige upplever jag att kunskapen kring akustik är god och att man följer byggnormerna, säger Klas Hagberg.

Klas Hagberg var i mitten av 90-talet anställd på Boverket och var en av de ansvariga för de byggnormer kring akustik som då togs fram. En av de unika delarna i de svenska byggnormerna är att de inkluderar frekvenser ända ned till 50 Hz. I alla andra länder går normerna inte lägre än till 100 Hz, vilket innebär att man missar de dova ljud som kan upplevas som störande.

Klas har själv deltagit i både svensk och internationell forskning på området. I Sverige har projekt drivits tillsammans med både Chalmers och universiteten i Luleå och Växjö samt med Lunds tekniska högskola.

Bland annat har boende i flerfamiljshus byggda i trä intervjuats för att se hur deras upplevelser stämmer med mätningar som gjorts i deras bostäder.

– Vi har ställt frågor kring hur de upplever sin ljudmiljö och därefter gjort mätningar i husen. I dag har vi inga standarder för att mäta de frekvenser som ligger under 50 Hz. Men det finns även fall där frekvenserna ligger på 20–50 Hz.

– Inget av detta är dock olösbart och den totala ljudbilden är oftast väldigt bra i trähus, ibland bättre än i de hus som har ett betongbjälklag. Trä kan ge en ”mjukare” känsla tack vare hur ljud absorberas och ger mindre hårda reflexer och ekon som kan bli störande i hus med tung stomme, förklarar Klas Hagberg.

Ett annat aktuellt område för Klas Hagberg är möbler och akustik. Han har varit delaktig i den nya ISO-standard som utarbetats gällande möbler och deras förmåga att fungera som ljudabsorbenter.

Utifrån att det blir fler och fler öppna kontorsmiljöer ökar fokus på hur ljud inverkar på arbetsmiljön.

– I den ISO-standard som vi nu utarbetat har vi satt värden på den ljudabsorberande förmåga som olika möbler har. Vi började med den svenska standard som redan finns och har sedan kunnat utveckla den vidare, förklarar Klas Hagberg.

Att en vidareutveckling av den svenska standarden ska kunna bli en internationell standard är naturligtvis bra för de svenska företag som satsar på export.

– Svenska tillverkare har i flera år jobbat utifrån de principer som vi nu satt samman till den internationella standarden.

Ljudvågornas betydelse sköljer över många branscher just nu. Att förstå och kunna tillämpa forskning kring akustik ser ut att kunna bli en viktig framgångsfaktor.

Text: Håkan Lövström

Transmssionsväg 1 är luftljud som går via väggar och bjälklag. Här måste man anpassa väggens och bjälklagets utformning efter vilken kravnivå man vill ha. Utformningen av knutpunkter måste då anpassas efter kravet.
Transmissionsväg 2 är en utmaning för träbyggnader som ju är lätta. Steg från personer ger mycket energi in i stommen.
Om knutpunkten är fel utformad kan både ljud från tal och steg transmitteras genom knutpunkten och in i angränsande rum (Transmissionsväg 3). Ofta försöker man separera med olika typer av mellanlägg (elastomerer) men det är inte alltid helt enkelt.
Via ventilationskanaler (Transmissionsväg 4) kan talljud överföras. Det löses dock relativt enkelt med en ljuddämpare.