Småhusfrågor som gör stor skillnad

Småhusbranschen kan lösa bostadsbehovet för en växande befolkning. Men för att lyckas krävs bostadspolitiska reformer. Här är branschens checklista för den nya regeringen.

1 Enhetliga byggregler Trots lagstiftning ställer fortfarande en del kommuner krav på byggteknik och andra tekniska egenskaper i samband med bostadsbyggande. Det gör det svårare för branschen att bygga kostnadseffektivt, standardiserat och industriellt.

2 Transparent marktilldelning Även marktilldelningar hanteras på olika sätt i kommunerna, något som skapar lokalt avgränsade byggmarknader. Detta försvårar för aktörer att konkurrera i olika kommuner, hindrar industriellt byggande och bromsar utvecklingen. En mer transparent process kan bidra till en fungerande konkurrens och därmed sänka byggkostnaderna.

3 Mer mark för småhus 7 av 10 säger att eget ägt småhus är den mest eftertraktade bostadsformen, ändå planeras det närapå uteslutande för annan bebyggelse. Småhus är ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt mer hållbart boende än andra stadsbyggnadsformer.

4 Översyn av kreditrestriktioner Trots att nyproduktion har undantagits från amorteringskrav väljer de flesta banker att inte erbjuda den möjligheten. Annat som ger sämre köpkraft, sämre rörlighet och sänkt byggtakt är bolånetak och skärpta kvar-att-leva-på-kalkyler från långivarna. Delar av kraven måste rullas tillbaka.

5 Enklare för förstagångsköpare Trösklarna till första bostaden måste sänkas. Delar av förstagångsköpares bosparande borde göras avdragsgillt för att fler ska kunna komma in på bostadsmarknaden. Det bör även utredas vilka undantag gällande till exempel amorteringskrav som kan införas.

6 Hyrköp bör bli möjligt Den som saknar kapital ska kunna skaffa ett boende genom en ny upplåtelseform: hyrköp, det vi kallar tomträtt 2.0. En viss del av boendekostnaden sätts av för att bli en del av egen insats, och ger samtidigt möjlighet att köpa loss bostaden till ett förutbestämt pris vid en senare tidpunkt.

7 Sänkt reavinst Nyproduktion av bostäder är beroende av fungerande flyttkedjor, men reavinst- och kapitalbeskattning leder till inlåsningseffekter och att beståndet inte nyttjas optimalt. För att förbättra rörligheten bör Sverige närma sig beskattningsnivån i jämförbara länder och återinföra en modell av uppskjuten reavinstbeskattning.

Text: Peder Edvinsson