Cirkeln är sluten

I och med slutkonferensen i november är projektet för cirkulära möbelflöden över. Nu är det upp till branschen att testa de nya affärsmodellerna i verkligheten.

Det Vinnovafinansierade projektet ”Affärsmodell innovation för cirkulära möbelflöden” gick efter fem år i mål i och med den slutkonferens som hölls i Göteborg i mitten av november 2019. Projektet har under arbetets gång testat modeller och verktyg för cirkulära arbetssätt och visat att de fungerar. Nu är branschen redo för praktisk implementering och en storskalig förändring av hela systemet.

Marcus Linder, forskningsledare för
Sustainable Business på RISE

Marcus Linder, forskningsledare för Sustainable Business på RISE (det statliga forskningsinstitutet som har lett projektet), beskriver en av utmaningarna som samhället har att möta sett i ett hållbarhetsperspektiv.

– I dag når möbler slutet av sin livstid av skäl som inte nödvändigtvis har med möblerna att göra. Effekten blir att vi som samhälle slösar bort värdefulla resurser, och i slutändan måste någon betala för det; antingen genom lägre kvalitet på produkterna eller genom högre priser. Samtidigt är det inte realistiskt, och kanske inte ens önskvärt, att ändra kundernas behov av förnyelse, säger Marcus Linder.

Här kommer de cirkulära affärsmodellerna in. I ett sådant system ser man till att skapa förutsättningar för att en produkt ska ha fler än en livscykel.

– Värdeskapandet från cirkulära affärsmodeller kan ske på många olika sätt, där tre som körts av projektets deltagare inkluderar renoveringstjänster, andrahandsförsäljning, och hyrtjänster. Hyrtjänster har exempelvis störst potential till cirkularitet när leverantören tjänar mest pengar på att leverera och ta hand om produkter som håller sig attraktiva riktigt länge, säger Marcus Linder och ger rådet till företag som vill jobba mer cirkulärt att ta reda på hur deras produkter beter sig på marknaden:

– Ta reda på varför dina produkter tappar värde, i värsta fall slängs. Är det på grund av ändrade kundbehov, modeförändringar och udda färger eller kanske på grund av nya produkter och ny teknik? Kom sedan på bra lösningar för att motverka värdetappet. Detta kan kräva lite kreativitet. Men de flesta företagen vi har jobbat med hade redan mängder av idéer.

Två av de företag som deltagit i projektet är Flokk och Swedese. Christian Lodgaard, chef för design, hållbarhet och varumärken hos Flokk,

Christian Lodgaard, chef för design, hållbarhet och varumärken hos Flokk

berättar att även om Flokk har en lång historia av att tillverka hållbara produkter så har det skett mycket på området under de senaste tio åren.

– I dag har man ett bredare tankesätt runt cirkularitet och ett större fokus på att utveckla bättre och mer konkreta modeller. Uppmärksamheten i hela samhället för de här frågorna har också exploderat och vi arbetar därför mycket mer i nätverk med andra aktörer för att ta fram bättre lösningar både vad gäller produkter och affärsmodeller.

Även Swedese har redan tagit cirkulära kliv, främst genom konceptet Swedese Repair tillsammans med Sveriges Tapetserarförbund.

– Med konceptet vill vi göra det så smidigt som möjligt för en tapetserare att förlänga livet för våra möbler ute på marknaden. Vi har även kunder som i dag hyr sin möblering. Men den största skillnaden mot tidigare är att kunderna i dag efterfrågar denna typ av tjänster, vilket är mycket glädjande, säger Christina Bergström, kvalitets- och miljöansvarig på Swedese.

Christina Bergström, kvalitets- och miljöansvarig på Swedese.

Under projektets gång har arbetet intensifierats och gett fler verktyg att jobba med.

– Vi har blivit tydligare i vår kommunikation kring cirkulära affärsmodeller. Vi har också fått ett mätetal för att se möjligheterna för att förbättra återbruket i våra producerade möbler, säger Christina Bergström.

Christian Lodgaard har liknande erfarenheter.

– Vår medverkan har varit en katalysator för en serie experiment som har tagit  oss en god bit på vägen till att förstå hur vi bör förbereda oss för framtiden. Vi har också fått en positiv bekräftelse på att det arbete vi redan lagt ner fungerar.

Från kundsidan ställs i dag fler krav på att de produkter som köps in ska vara hållbara ur ett miljömässigt perspektiv. I ett av det senaste ramavtalen för offentlig förvaltning, SKL Kommentus Möbler 2017, kan avropande myndigheter ha med kriterier för att nyproducerade produkter ska vara designade för återrenovering, till exempel att textilier ska vara avtagbara, att en möbel ska kunna demonteras utan specialverktyg eller att tillverkaren kan ombesörja återrenovering till lägre pris än nypris.

Caroline Tottie är kategoriansvarig för Kontor och Förbrukning på SKL Kommentus Inköpscentral och har även hon varit delaktig i projektet. Hon tycker att branschens vilja och ambition i det cirkulära arbetet har varit fantastisk.

– Man vill verkligen vara en del av den offentliga kundens omställning genom att erbjuda kvalitativa tjänster och produkter, det är väldigt roligt att se. Det finns också ett kunnande och en expertis som är i framkant.

SKL Kommentus Inköpscentral har beslutat att påbörja upphandling av ett nytt nationellt ramavtal, med planerad avtalsstart sommaren 2022, där cirkulära modeller är i fokus.

– Eftersom det finns flera olika typer av affärsmodeller är det nu viktigast att se vilken eller vilka modeller som ger bästa nyttan för kunderna och således även för branschen i en nationell upphandling. Det arbetet pågår just nu hos oss.

För kollegor som vill arbeta mer med cirkulära modeller menar Christian Lodgaard att man måste förändra sitt tänk i grunden.

– Det gäller att identifiera vad som kärnvärdet i det som företaget levererar i dag och utifrån det tänka helt från scratch på hur det kan göras på ett cirkulärt sätt i framtiden. Det här är inte gjort genom att skapa ett enda projekt. Cirkulär transformation tar tid, och man kan inte lösa det helt på egen hand utan man måste knyta relevanta aktörer och partners till sig.

Christina Bergström ser också på det som en systemfråga.

– Det är viktigt att hitta ett system för att mäta återbruket vid nyproduktion, samt designa och producera på ett sätt som gör det enkelt att återbruka delar i sin helhet.

Marcus Linder på Rise kommer också med rådet att låta sig inspireras av andra företag och andra branscher.

– Både fordonsbranschens auktoriserade serviceverkstäder och affärsmodellen för kaffemaskiner på kontor kan ge nya sätt att tänka.

Han bedömer också att den som är tidigt ute kommer att ha en fördel.

– Innovationspotentialen i cirkulära affärsmodeller för möbelbranschen är än så länge så pass hög att en snabbfotad leverantör borde kunna behålla ett sådant försprång ganska många år.

Förutsatt att de fortsätter med ständiga förbättringar i cirkulär riktning.

TEXT: PEDER EDVINSSON

FOTO: JULIA SJÖBERG

Flokk är ett av de företag som redan kommit en bra bit i sitt cirkulära arbete.

Ett hundratal åhörare
deltog på slutkonferensen
i Göteborg.

Lars Tööj, projektledare
på RISE, talade
om att företagen nu
går vidare med cirkulär
praktik i större skala.

25 parter har medverkat i projektet, bland annat TMF,
flera medlemsföretag samt forskningsinstitutet RISE.

Tre lärdomar från projektet Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden:

1 Transporter är inte så viktiga som de flesta tror. Speciellt inte från ett miljöperspektiv. Inte ens för något så skrymmande som möbler. Ett extra liv är värt transporten från södra till norra Sverige och tillbaka. Det är förstås bättre att undvika transporten om du kan.

2 Alla hyrmodeller är inte cirkulära affärsmodeller. I början såg vi exempel på korttidshyra av nya möbler som snarast var ett sätt att öka på farten i den ohållbara linjära ekonomin. I konsumentsektorn är avbetalningsupplägg ofta lika illa. Ett bra tecken på cirkularitet i hyrmodeller är om leverantören har vinklat sortimentet som får hyras till sådant som kan uppgraderas eller är relativt tidlöst.

3 Just nu är en bra tid att agera och synas på temat cirkulär ekonomi. Efterfrågan är här. Exempelvis valde Volvo att efterfråga mätning av cirkularitet i sin kommande möbelkatalog. Och fler och fler organisationer, inklusive RISE, har börjat göra upphandlingar på cirkulerade möbler.