Så funkar frihandelsavtalet
Arbetet med frihandelsavtalet Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) initierades under toppmötet mellan EU och USA 2011 och inleddes 2013. Avtalet kan delvis ses som en ersättning för det globala handelsavtal som World Trade Organization inte lyckats ro i land på 20 år. TTIP innebär stärkta band mellan världens två största handelsområden och två ömsesidigt viktiga handelspartner.
Går avtalet i lås innebär det att EU och USA tillsammans kan behålla initiativet i världshandeln och säkra handel, industri och jobb i respektive region. Utan avtal riskerar EU att USA i stället flyttar fokus från Europa till Stillahavsregionen, en region som redan i dag lockar den amerikanska industrin allt mer.
Förhandlingarna mellan EU och USA om TTIP lutar sig för Sveriges del mot en lång historia av handelsunderlättande avtal. Redan på 1700-talet genomfördes de första svenska reformerna för att minimera handelshinder, ett arbete som sedan fortsatt under 1800- och 1900-talen. Organisationen EU är ju i sig ett exempel på den mest vittgående formen av överstatligt handelssamarbete.
Text: Per Torberger
Illustration: Paloma Pérez Lucero/TT
Sju fördelar med frihandelsavtalet TTIP
- Färre hinder ger större tillväxt
Forskarvärlden står sällan enad bakom en åsikt. Men det finns undantag, och en sådan åsikt är att ökad handel generellt leder till ökad tillväxt. En stor mängd studier pekar på att minskade handelshinder generellt bidrar till ökad handel och därmed ökad tillväxt.
Effekten av TTIP har undersökts av bland annat svenska Kommerskollegium, som kom fram till att avtalet skulle ha positiva effekter på handeln.
- Skapar nya jobb
Ökad tillväxt ger fler jobb. Det anser företagen själva. Enligt en undersökning gjord av IPSOS ger minskade tullar och handelshinder absolut effekt på förutsättningarna för nya jobb. Åtminstone enligt de 690 små och medelstora företag IPSOS tillfrågat.
- En känsla av medvind
Varken den europeiska eller amerikanska ekonomin har återhämtat sig helt efter krisen 2008/09. På många håll finns oron och osäkerheten kring framtiden kvar.
TTIP kan bli ett klart och tydligt besked om att det har vänt och att framtiden än en gång är ljus för både europeiska och amerikanska företag. Visst, det handlar om symbolik, men i dag är allt som kan stärka känslan av nytändning nödvändigt på båda sidor av Atlanten.
- Kapar behovet av dubbelarbete
Ett frihandelsavtal underlättar utan tvekan för våra företag. Men faktum är att också våra statliga organ får en lättare uppgift med ett avtal på plats.
Det handlar bland annat om all den byråkrati det innebär att göra om tester som redan gjorts i USA (men ofta på ett marginellt annorlunda sätt) eller att utfärda olika certifikat och intyg som utfärdats av USA (men ofta på marginellt annorlunda grunder). Självklart gäller detta åt båda hållen.
- Gemensamma standarder
Brittisk gallon. Amerikansk gallon. Fotboll. Football. 113 grams ostburgare. Quarter Pounder Cheese.
TTIP gör det naturligt att jämka samman standarder och system på båda sidorna av Atlanten. Vidare kan det bidra till att Europa och USA behåller sin plats som världsledande i standardskapande, något som är en stark fördel i konkurrensen med andra länder och regioner i Asien, Sydamerika och Afrika.
- Handel för samsyn
Både EU och USA handlar med större delen av världen i dag. Även om USA är det största exportlandet för EU, importerar vi mer från både Kina och Ryssland än från USA.
Men EU delar inte bara handelsrelationer med USA, utan också många värderingar och perspektiv på omvärlden. Vi är, som det heter, ”djupt integrerade”.
Det är värdefullt och något som främjas ytterligare av ett frihandelsavtal.
- Ett avtal för alla andra avtal
TTIP borde inte behövas. Ända sedan 2001 har World Trade Organization, WTO, försökt förhandla fram ett globalt handelsavtal. Men inget avtal finns i sikte.
TTIP är ett bilateralt avtal som kan fungera fram till dess att WTO lyckas skapa ett multilateralt avtal. Och om EU och USA lyckas hitta fram till ett avtal, kan detta visa vägen också för WTO.
TTIP blir då en viktig grundbult för andra avtal.
Lämna en kommentar