Trä & Möbelföretagens medlemstidning

/ Strategiskt / Konkurrens kräver flexibel arbetstid

Konkurrens kräver flexibel arbetstid

Underlupp_600px

Arbetstidsfrågan är tillsammans med lön en ständigt återkommande och viktig fråga i förhandlingarna mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det lär det bli i även i avtalsförhandlingarna 2016 – åtminstone om vi får tro Eva Glückman, förhandlingschef på TMF, och Tommy Andersson, avtalssekreterare hos hennes motpart, GS-facket.

Efter förhandlingarna i senaste avtalsrörelsen, 2012/2013, nåddes en överenskommelse som gav arbetsgivarna större möjligheter att variera arbetstiden. Sådana förändringar ska ske efter förhandling med den lokala fackklubben. Överenskommelsen innebar alltså att man öppnade upp och gav mer frihet att förhandla i dessa frågor. Dessutom infördes en så kallad stupstocksregel, som innebär att arbetsgivaren inom vissa ramar ensidigt kan besluta om förändringar i arbetstiden om de lokala förhandlingarna går i stöpet.

De förändringarna är enligt Tommy Andersson tillräckliga i dagsläget.

– Ja, det vill jag påstå. I dagsläget tycker jag att den formen vi har mellan parterna fungerar. Regleringen har inte levt i mer än två år och den tiden är för kort för att utvärdera hur den nya stuptocksregeln verkat. Att diskutera ytterligare maktförskjutning till arbetsgivarnas fördel är därför inte aktuellt, säger han.

Frånvaron av tvister på central nivå gällande varierad arbetstid ser han som ett bevis för att de lokala förhandlingarna fungerar. Det gör inte Eva Glückman på TMF. Hon tycker att de förändringar som gjordes i den senaste förhandlingen är bra, men inte tillräckliga.

– Stupstocksregeln är begränsad till 10 procent av ordinarie arbetstid per dag, och även om den regeln finns vill arbetsgivarsidan ha ytterligare förändringar i avtalet: flexibiliteten i arbetstiden är fortfarande för begränsad, säger Eva Glückman.

– Vi hoppas få till en lösning där vi kan använda varierad arbetstid i ännu större utsträck- ning än vad som går i dag. Avtalet behöver öppnas upp ännu mer.

Det handlar om att det centrala avtalet ska medge lokala lösningar avseende till exempel andra skiftsformer i större utsträckning. Verksamhetsanknutna beslut ska fattas så nära verksamheten som möjligt.

En stötesten är att det tar tid att genomföra lokala förhandlingar – tid som inte finns när ordrarna plötsligt tornar upp sig och produktionen snabbt måste ökas för att kunderna inte ska hitta andra leverantörer. Men den argumentationen håller emellertid inte, anser Tommy Andersson.

– Det argumentet möter vi ofta i riksavtalsförhandlingarna, men vi ser det inte på samma sätt, säger han och fortsätter:

– Ett annat vanligt arbetsgivarargument är att det kostar för mycket att hitta lokala överenskommelser eftersom våra medlemmar tar extra betalt för dem. Men i våra ögon är det inga orimliga extrakostnader våra medlemmar kräver, till exempel kortare arbetstider för att få till ett schema som är rimligt och som möter såväl krav på ökad flexibilitet som berättigade krav på den enskildes familjesociala liv. Jag tycker att berättigade intres- sen från båda håll väl kan tillgodoses med dagens regelverk. Parterna ser i dag ut att stå en bra bit ifrån varandra när det gäller lösningen på problemet. Däremot förefaller de vara eniga om själva problemet. Behovet av varierad arbetstid växer ur en utveckling som handlar om att kunderna kräver snabbare leveranser, om att produktion lätt kan flyttas utom- lands idag och om konkurrens från län- der med lägre arbetskostnader.

– Företagen får beställningar på väldigt kort tid. De kanske har en marknadsföringsdrive och måste sedan kunna tillverka fort som sjutton, annars går beställningen till någon annan, säger Eva Glückman.

Redan i dag har företag försvunnit från marknaden på grund av utländsk konkurrens, menar hon. Vissa flyttar verksamheten utomlands, medan andra kämpar för att ha kvar sin verksamhet i Sverige.

– Många av våra företag arbetar på en global marknad vilket innebär att det alltid finns företag i andra länder som är beredda att leverera liknande produkter om vårt medlemsföretag inte kan leverera i tid eller till rätt pris. Våra kollektivavtal måste vara anpassade till denna verklighet. Annars riskerar företagen och arbetstillfällen att försvinna, säger Eva Glückman.

Tommy Andersson:

– Ska vi ha kvar produktionen i Sverige behöver vi anpassa oss. Vi förstår behovet av att kunna anpassa arbetstider efter till exempel säsong och efterfrågan, vilket också görs ute på företagen. I dag är det också mer aktuellt än tidigare att lokalt diskutera arbetstidsfrågan, eftersom det är lätt att flytta produktionen och det handlar om arbetstillfällen för våra medlemmar i Sverige.

Under lupp

Ett av de företag som har en tydlig säsongsefterfrågan är Kinnarps. Det har de sedan 20 år tillbaka, berättar Kjell Strandberg, HR-chef för koncernen.

– Detta är en fråga som är väldigt högt prioriterad för oss, åtminstone på topp tre. En lösning kring detta skulle innebära att vi kan jobba mer ibland och mindre ibland beroende på hur mycket vi har att göra. Det vore en oerhörd fördel för oss, säger Kjell Strandberg.

För Kinnarps handlar det om flexibilitet över året. Generellt har de lägre efterfrågan under hösten, i oktober och november, medan den är högre i december, januari och ibland februari. Sedan lugnar det ner sig igen under mars och april, för att under perioden maj–augusti ännu en gång öka.

Säsongerna hänger samman med när kunderna vill inreda sina nya kontor. Till exempel vill skolor ofta passa på under loven. Följden blir att Kinnarps efterfrågan är som störst när de flesta vill vara lediga.

– I dag behöver vi bemanna för någon typ av genomsnittlig produktion och sedan använda extrapersonal för att klara topparna. Kunde vi få några timmar upp eller ner i arbetstid skulle det göra stor skillnad. Varierad arbetstid skulle skapa trygghet både för den anställde och företaget, säger Kjell Strandberg.

Kinnarps förhandlar kring arbetstiden lokalt, men hittills har de inte lyckats hitta en lösning som passar båda parter och de vill helst inte använda stupstocksregeln. Kjell Strandberg håller med Tommy Andersson om att det fortfarande saknas praktiska erfarenheter av dagens avtalsuppgörelse kring arbetstiden, men pekar också på svårigheten att få den praktiska erfarenheten just på grund av nuvarande regler.

Kjell Strandberg talar om grundinställningen till varierad arbetstid.

– Det är inte givet att man vill hitta en sådan lösning. Jag tror att de centrala förhandlingarna skulle kunna bidra med en mer positiv syn på lösningar för dessa frågor.

Att det går att hitta lösningar råder ingen tvekan om. Kända exempel finns i andra sektorer av industrin. På Volvo Powertrain fick de anställda rösta om ett förslag kring flexibel arbetstid, och röstade ja. En omskriven modell för varierad arbetstid är Sandviksmodellen som använder en timbank för att växla upp och ner arbetstiden under året.

Andras lyckade lösningar för arbetstidsfrågan är självklart något för Eva Glückman att titta på och inspireras av. TMF erbjuder också sina medlemmar utbildning i arbetsrätt och kollektivavtal samt berättar hur de kan göra inom avtalen.

Inför avtalsförhandlingarna i slutet av året kommer TMF att gå ut med en enkät för att få medlemmarnas syn på de frågor som kommer att avhandlas.

– Det är bra om de svarar på de frågor vi har i enkäten, specifikt om arbetstiden. Får vi inga svar kan vi få uppfattningen att detta inte är en viktig fråga, säger Eva Glückman.

Att frågan kommer att få en lösning tvekar hon inte om.

– Jag är optimist. Jag tror att det kommer att bli bra.


Flexibel arbetstid – långvarig avtalsfråga

  • Frågan om arbetstid är tillsammans med löne- frågan den högst prioriterade i kollektivavtalsförhandlingarna.
  • Centrala delar av kollektivavtalen har följt med från en tid då företagens marknad i första hand var lokal och nationell.
  • De senaste decenniernas internationalisering av marknaden kräver förändringar i kollektivavtalen. Arbetstidsreglering- arna är en nyckelfråga: utan förmågan att producera när kundens behov är aktuellt, riskerar svenska företag att tappa ordrar.
  • 1997 skedde ett paradigmskifte i avtalsförhandlingarna. Då enades parterna på fackets initiativ om att industrins lönemärke skulle sättas utifrån exportföretagens förutsättningar, inte de nationellas.
  • Sedan dess har det handlat om mindre förändringar. I den senaste avtalsrörelsen 2012/2013 skedde en viktig förändring när parterna öppnade upp avtalet så att det medger större möjligheter att avtala kring arbetstiden lokalt.

Text: Per Torberger
Foto: Shutterstock

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att bli publicerad ( * ).

Om Trä & Möbelforum

Trä- & Möbelforum är en medlemstidning som ges ut av TMF, Trä- och Möbelföretagen.
Trä och Möbelföretagen