"KLIMATARBETET ÄR EN LÄRANDEPROCESS”

”KLIMATARBETET ÄR EN LÄRANDEPROCESS”

2021-05-07

Fiskarhedenvillan i Borlänge är väl förberedda inför kommande klimatkrav från Boverket. Redan nu är livscykelanalyser av företagets småhus en del av det vardagliga arbetet och flera pågående projekt siktar mot att lära sig själva, leverantörer och kunder om hur framtidens hus ska byggas och användas.

På Erik Jäderbrinks datorskärm växer staplar och cirkeldiagram fram som visar det klimatavtryck Fiskarhedenvillans småhus sätter. Beräkningarna som ligger bakom är komplicerade, men programmet som Erik använder spottar blixtsnabbt fram både grafiska modeller och reda siffror i enheten koldioxidekvivalenter, CO2e. När han i fältet för isolering matar in data från ett annat material ändras graferna och ett nytt värde för växthusgasutsläppen kommer fram. Här gick det att sänka klimatavtrycket med en enkel knapptryckning.

– De här livscykelanalyserna har verkligen breddat hur vi ser på olika material och produkter som vi använder i våra hus, säger Erik.

Livscykelanalyser, LCA, har blivit en del av det vardagliga arbetet för Fiskarhedenvillan i Borlänge och andra hustillverkare. Tidigare redovisades husens energiförbrukning, liknande det som görs för kylskåp och andra vitvaror, men snart ska en tillverkare också kunna redovisa en produkts klimatavtryck – från att ett hus byggs till dess det rivs. Från januari 2022 kräver Boverket att alla småhus ska ha en klimatdeklaration. Det är där Eriks beräkningar blir extra viktiga.

– Kraven från årsskiftet omfattar husens klimatskal och innerväggar under produktionsfasen, alltså fram till att kunden får nyckeln. I första steget kommer det inte finnas några gränsvärden, det här är ett sätt att få in branschen på nya tankebanor och arbetssätt. Enligt Boverkets förslag kommer kravnivåer införas 2027 och då ska även fler moduler av en LCA deklareras, säger Erik.

Erik Jäderbrink började på Fiskarhedenvillan 2014 och under det senaste året har han på heltid ägnat sig åt klimatberäkningar. Företaget har kommit en bra bit på väg mot att vara delaktiga i Sveriges mål om ett helt klimatneutralt samhälle 2045, men han betonar att det är en pågående läroprocess.

– Vi lär oss, leverantörerna lär sig och kunderna lär sig.

För Fiskarhedenvillan är lärandet schemalagt. I alla fall i den mening att det har skapats ett paraplyprojekt där allt hållbarhetsarbete hamnar och målet är att hållbarhet ska finnas i alla anställdas DNA. På företagets intranät finns en flik för information om hållbarhetsprojekten. Här ligger också digitala utbildningar som alla anställda uppmanas att följa. Varje månad läggs en ny utbildning till, för tillfället finns material om bland annat LCA och omvärldsbevakning i klimatfrågan på plats.

Någon hållbarhetschef finns inte, men Helena Tallberg är projektledare för alla hållbarhetsprojekt (till exempel VillaZero, mer om det här intill). Hon deltar i intervjun från Jönköping via en bildskärm.

– Hållbarhet är ingen enskild fråga för oss, utan det ska genomsyra vårt tänk i alla led – från våra egna 130 anställda till våra 55 agenter Sverige och 25 utanför Sverige. Vi avrapporterar hela tiden till varandra för att få synergier, helhetsbild och för att mäta hur vi flyttar fram positionerna, säger hon.

Jonas Nilsson är teknisk chef på företaget. Han började i småhusbranschen 1988, kom till Fiskarhedenvillan 2002 och har sett branschen gå mot ett mer hållbart tänk. Hans eget intresse för frågorna samt seminarier anordnade av främst TMF gjorde att Fiskarhedenvillan var snabbt ute ur startblocken.

– Trenden gick att se redan tidigt. 2010 arbetade vi med att lansera ett passivhus och 2015 tog jag upp i ledningsgruppen att jag trodde att energiberäkningar skulle ersättas av klimatberäkningar. Det vi ser nu är att LCA tar upp både och, säger Jonas Nilsson.

2019 beslutade företaget att ta ännu ett steg på den hållbara vägen. Man skulle bli bäst i branschen. Här sattes också startläget för ett av Fiskarhedenvillans konkreta mål: att sänka klimatavtrycket för varje hus med minst ett ton per år fram till 2045.

– För vissa av våra hus måste ambitionen höjas ytterligare, nu gör våra referenshus avtryck med mellan 18 och 26 ton CO2-ekvivalenter. Men på de här två åren har vi sänkt avtrycket med 2,4 ton, så vi ligger bättre än snittet, säger Jonas.

Under arbetets gång har betong för husgrunder och stenull för isolering i väggarna identifierats som de största källorna till utsläpp av växthusgaser, det är också där företaget ser att man kan göra störst insatser.

– Det är trygga produkter som man vet står emot brand och mögel. Men här gäller det att utmana leverantörer att ta fram nya produkter med samma goda egenskaper men med lägre klimatavtryck och uppmuntra entreprenörerna att arbeta med dem, säger Jonas.

Att Boverket kommer att kräva klimatdeklarationer är något Jonas ser positivt på. Men han ser gärna att kraven går ännu längre.

– Kraven på LCA ställs nu enbart på byggdelen, och det kommer vi att redovisa på våra kataloghus från årsskiftet. Men i våra remissvar till Boverket har vi påtalat att fler komponenter än bara klimatskalet, som väggar och tak borde räknas med, liksom hela bruksperioden, säger Jonas och utvecklar vad han ser som en risk med att inte gå längre i kraven:

– Man kan lockas att välja material som har låg klimatpåverkan under byggandet. Men om det måste bytas ut fem gånger under bruksperiodens första 50 år kan det ge högre klimatpåverkan.

De här variablerna ser Erik Jäderbrink i sina beräkningar. Saker som ligger på plussidan i en fas kan medföra ett större minus i nästa fas.

– Storlek och mängd blir ytterst relevant också. Bygger man dubbelt så stort med ett material som har hälften så stor klimatpåverkan som tidigare material, blir totalen densamma. Där vill inte jag komma med pekpinnar, men jag tycker om att LCA-beräkningarna gör det tydligt hur materialval påverkar, säger han.

Han tror också att om Boverkets krav även omfattade bruksperioden, skulle parametrar som planlösning och storlek på fönster bli tydligare.

– I driftsfasen har planlösningen stor betydelse för klimatavtrycket. Stora fönster ger bra utsikt, men jämfört med väggar är isoleringen sämre. Det påverkar både under den kalla årstiden då man behöver öka värmen hemma och under sommarhalvåret då solen ger övertemperaturer som gör att AC:n måste vara på, säger han och kommer också med förslag på enkla lösningar:

– Med solskydd som tak, markiser eller ett lövträd som ger skugga kan man komma undan delar av det problemet. Sedan kan ju solen ge energi stora delar av året också, utvecklingen av solceller följer vi noga.

Småhusens påverkan på klimatet är något att räkna med, precis som det är för alla produkter som tillverkas och konsumeras. Genom märkningar, certifieringar och standardiserade sätt att hämta in data om produkters klimatavtryck kan marknaden påverkas i en mer hållbar utveckling.

Fler företag inrättar positioner som den som Erik Jäderbrink har som klimatberäknare och tekniken kring det utvecklas. Fiskarhedenvillan utvecklar exempelvis ett arbetsätt för planritningar där LCA integreras. Inom ett år tror man alltså att man redan på ritbordet kan bolla med material för att påverka klimatavtrycket. Som teknisk chef där hållbar utveckling står i fokus ser Jonas fram emot det som kommer:

– Att vi ska bli bäst i branschen är inte ett mål i sig. Viktigare är att vi är med i en utveckling som förbättrar standarden på det vi levererar och har tillval som ger kunden klimatsmarta valmöjligheter – då bidrar vi med det vi kan för planetens bästa.

TEXT PEDER EDVINSSON FOTO MAGDALENA TAUBERT