Trä & Möbelföretagens medlemstidning

/ Reportaget / I hamn efter år av utveckling

I hamn efter år av utveckling

Stellan Beckman stryker med handflatan över den mörka och klarlackade mahognyn. Han nickar belåtet och uppmanar mig också att känna. Och visst, det är just så där perfekt jämt och sidenlent som det ser ut. Men ytan till trots, det mest otroliga är något som inte syns. Detta är en vattenburen lack.

Vi står i det som kallas för salongen på en Hallberg-Rassy 55 som håller på att inredas. Det är mycket trä men bara två träslag, teak och mahogny, precis som det anstår en lyxbåt. Mahogny på skotten och övrig inredning och teak på durken och däcket. På de lite större modellerna är det vanligt att allt trä är teak. Men då kostar det betydligt mer eftersom teak med sin feta yta och större porer är svårare att handskas med.

När jag frågar hur många lager lack som krävs för att få den lena känslan ruskar Stellan Beckman leende på huvudet och säger att det vill han inte svara på. Det är väl så man skapar lyxmystik, kan tänka.

BÅT BIT FÖR BIT. Det är mallar som gäller när man bygger båtar. Allt sågas ut en bit i taget i snickeriet.
Foto: Björn Larsson Rosvall

Priset för just den här modellen börjar på 11 miljoner kronor. Men det finns dyrare båtar i hallen på Orust. Intill 55-fotaren som vi är ombord på färdigställs en Hallberg-Rassy 64, som är toppmodellen och som imponerar med sina nära 20 meter i längd. Med tillval kan den gå loss på 25 miljoner kronor, men då får du allt ifrån infälld platt-tv, tvättmaskin, luftkonditionering till segel som hissas med en knapptryckning och dubbla autopiloter.

– Det här är båtar som du korsar Atlanten och Stilla Havet med. De ska klara både sträng kyla och tropisk hetta, säger Stellan Beckman, som är produktionschef och kom hit till Hallberg-Rassy för drygt tio år sedan från Kinnarps.

Då låg utsläppen av lösningsmedel, VOC*, uppåt 50 ton.

Med sin långa erfarenhet från köks- och möbelindustrin och dess stränga utsläppskrav insåg Stellan Beckman att detta inte var hållbart.

Dessutom ligger varvet vid en vik i den idylliska byn Ellös. Villorna kryper nära varvsområdet, så det fanns boende som stördes av lukten från utsläppen.

Men att skifta ut lösningsmedlen från produktionen var inget som fixades i en handvändning. Först efter sex års vedermödor kunde Stellan Beckman och hans vapendragare Patrik Åkerblad, försäljningschef på Syntema i Göteborg, gå i mål.

För två år sedan drog Hallberg-Rassy igång två nya lacklinor. Båda arbetar med vattenburen UV-lack. I den ena linan pressas UV-lack på med hjälp av valsar och i den andra är det en sprutrobot som gör jobbet med vattenburen UV-lack. De båda linorna har tillsammans inneburit att företaget till 80 procent har lyckats med att ersätta de syrahärdande lackerna med miljövänliga alternativ.

Syntemas huvudleverantörer är Becker Acroma och det är deras lacker och färger som Hallberg-Rassy använder sig av.

– Utan Becker Acromas labb hade vi aldrig löst det här problemet, säger Patrik Åkerblad, som också är nere i ruffen.

När Hallberg-Rassy fick kravet på sig att sänka VOC-utsläppen ville länsstyrelsen att företaget skulle installera en reningsanläggning. Men Stellan Beckman tyckte att investeringen var kostsam och reningsanläggningen var dyr i drift och underhåll.

– Dessutom ansåg jag att vi varken löste problemet eller fick en bättre produkt. Vi uppnådde inget trots att vi skulle satsa en massa pengar, säger Stellan Beckman.

”Vi bestämde oss tidigt för att först
hitta den perfekta lacken”

Han övertygade länsstyrelsen om att det var bättre att sänka den verkliga mängden utsläpp av lösningsmedel och tog kontakt med olika återförsäljare och färgleverantörer och förklarade vad han ville ha. Men när de hörde Stellan Beckmans krav slog de ifrån sig och sa att det inte gick att ersätta de syrahärdande lackerna. Ingen hade en vattenburen lack som både tålde klimatet i Sydatlantens polarområden runt Kap Horn och den brännande solen vid ekvatorn i Indiska Oceanen. Det var egentligen bara Patrik Åkerblad som var beredd att göra ett försök.

Det mödosamma arbetet med att hitta vattenburna ersättningslacker började. Det blev många bilfärder till Becker Acromas laboratorium i småländska Bellö för att hitta den bästa kemiska sammansättningen. Där finns utrustning för att simulera en lacklina med alla dess moment som att slipa, spruta, UV-härda, valsa, tork …

– Vi bestämde oss tidigt för att först hitta den perfekta lacken för att sedan designa maskinutrustningen och linan efter de behov som lacken krävde. Maskinförsäljarna vill gärna att man gör tvärtom, men det hade aldrig fungerat, säger Stellan Beckman.

Efter många turer så fann de till sist sin lack. Rätt applicerad var den inte bara lika bra utan faktiskt betydligt bättre än de syrahärdande lackerna.

Den nya vattenburna UV-lacken är mer tålig mot slitage, mindre repkänslig, mer beständig mot solljus och mindre brandfarlig.

Den nya lacken har egentligen bara en nackdel gentemot den gamla: processen är mer känslig. Mängden lack, temperatur, tryck, torktid, luftfuktighet, ja allt måste stämma i lacklinan.

– Den syrahärdande lacken är mer tillåtande. Gjorde du något fel vid linan så gick det nästan alltid att fixa, det blev bra ändå. Men nu märks det direkt om någon är ouppmärksam eller försöker tänja lite på gränserna. Då är det bara att slipa ned och göra om, säger Stellan Beckman.

När de väl hade funnit lacken och visste hur den skulle appliceras gällde det att hitta en utrustning som kunde uppfylla deras krav.

Men då stötte de på nästa problem. Det fanns ingen färdig lösning trots att de gav sig ut på en Euoropaturné och besökte tillverkare i Italien, Spanien och Tyskland.

De skrattar glatt åt ett gemensamt minne och berättar om en tillverkare som ville sälja en tork som arbetade med mikrovågor där bitarna var lika fuktiga efter torkningen som före.

I stället åkte de hem och inledde ett samarbete med ett verkstadsföretag i Göteborg, som heter Triab.

– Nu har vi byggt en lacklina helt efter vårt eget huvud som är anpassad till vår process med UV-lack. Men konstruktionen är flexibel och linan går att ställa om så att det även går att köra andra sorters lacker. Jag vill inte låsa mig till en sorts lack, säger Stellan Beckman.

SPECIALBYGGE. Här är bitarna på väg in i sprut­automaten som är hjärtat i den specialbyggda lack­linan. Det överskott av lack som hamnar på bandet skrapas av och används på nytt.

I dag är det i huvudsak två grupper av lyxbåtarnas träinredning där Hallberg-Rassy inte kan använda den vattenburna lacken som kräver UV-härdning. Den ena är trästycken som är för stora för att få in i lacklinorna. Här gäller det framför allt de stora skotten. Den andra är trästycken som är så oregelbundna till formen så att de måste handsprutas.

Det finns även en tredje kategori och det är trädetaljer ute i sittbrunnen som alltid är i högblankt utförande. Där används en polyuretanlack, som liknar dem som används på bilar.

Alla Hallberg-Rassy-båtar som lämnar Ellös har vackra teakdäck, men som tur är när det gäller utsläppen av lösningsmedel ska däcken vara obehandlade. Så det är inte bristande underhåll när en Hallberg-Rassy båt har ett silvergrått teakdäck, det ska vara så.

Nu för tiden har företaget ett miljötillstånd som säger att det kan släppa ut 12 ton VOC, men enligt Stellan Beckman ligger man i dagsläget nedåt 5 ton. Förklaringen till den rekordlåga utsläppsnivån har delvis en tråkig förklaring och det är krisen i branschen där några av de svenska konkurrenterna som Nimbus och Najad har tvingats till konkurs. De finansiella kriserna i USA och Europa har slagit hårt mot de starkt exportberoende företagen. Även Hallberg-Rassy går sedan några år tillbaka på halvfart och släpper därför ut mindre VOC.

Men med lite god vilja kan man ana en ljusning för båtbyggarna efter senvinterns båtmässor varifrån det rapporteras ökad publiktillströmning och flera försäljningar.

– Vi har bra produkter och är välkonsoliderade så vi rider ut även den här lågkonjunkturen. Och vi har fått en ny större beställning och behöver nyanställa både båtbyggare och motorinstallatörer. Det ser inte så illa ut längre, säger Stellan Beckman.

* VOC står för ”Volatile Organic Compound” vilket betyder lättflyktiga organiska föreningar.

FAKTA: Hallberg-Rassy

Enligt senaste årsredovisningen som sträcker sig fram till augusti 2011 hade koncernen 174 anställda, vilket är mindre än hälften mot toppåren. Omsättningen var 393 miljoner kronor.

Företaget grundades av Christoph Rassy från Tyskland som köpte Harry Hallbergs varv på Ellös i början av 1970-talet

Skroven tillverkas i Kungshamn och körs på lastbil till Ellös på Orust i Bohuslän

FAKTA: Becker Acroma är bildat av två svenska företag och är marknadsledare i Europa inom ytbehandling för den träbearbetande industrin.

Sedan 2010 ägs företaget av färgjätten Sherwin-Williams i Cleveland, USA. Ett företag som omsatte 9,5 miljarder dollar och hade över 34 000 anställda under förra året.

Kort om ytbehandling

Ytbehandlingens främsta uppgift är att skydda ytan på en produkt och att ge den ett bra utseende.  När man väljer ytbehandlingsmetod är det viktigt att ta hänsyn till om egenskaperna passar till appliceringen, ytan, transporten och användningen av den färdiga produkten.

Olika ytbehandlingsprodukter används; bets, möbeloljor och vaxer, spackel, träskyddsprodukter samt färger och lacker.

Färger och lacker är de mest använda ytbehandlingsprodukterna. Medan lacker innehåller en obetydlig mängd pigment eller inget pigment alls och därför är transparenta, har färger en högre mängd pigment och därför ger en opak/heltäckande ytbehandling. Färg och lack består av bindemedel, fyllnadsmedel, pigment, lösningsmedel och tillsatsämnen. Det valda bindemedlet ger produkten dess karaktäristiska egenskaper och kan utgöras av aminohartser, polyuretan, akrylater, polyester eller nitrocellulosa. Ofta används en kombination av olika typer av bindemedel.

 • Lösningsmedelsburna  

De flesta produkter som används vid industriell ytbehandling innehåller flera organiska lösningsmedel som kontrollerar bindemedlets konsistens, bestämmer torkprocessen och inverkar på den färdiga ytfinishen. Några vanliga är: alkoholer, acetater, ketoner och aromater.

 • Vattenburna  

Kategorin har vatten som bärare och här ingår såväl klarlacker som pigmenterade produkter. Användningen ökar eftersom produkterna är skonsamma mot miljön då utsläppen av organiska lösningsmedel minskar. Det finns många olika vattenburna system med varierande egenskaper, till exempel alkyd, polyuretan, akrylat och polyesterbaserade.

 • UV-härdande 

UV-härdande produkter härdar genom att de utsätts för ultraviolett strålning. Akrylater i kombination med en fotoinitiator är det mest använda bindemedlet. Finns med och utan lösningsmedel. När det applicerade skiktet utsätts för UV-ljus startar en mycket snabb härdning av bindemedlet. Processen ger mycket slitstarka och kemikaliebeständiga ytor, och produkter kan till exempel stapplas direkt. I de flesta ytbehandlingsprocesser för möbler och snickerier ingår i dag UV-produkter.

LED-härdning 

Ny teknik där LED-lampor utnyttjas för att initiera härdningen. Ger samma höga kvalitet som UV-härdande system men med effektivare teknologi.

Text Roland Fransson
Foto Björn Larsson Rosvall

Relaterade artiklar

1 kommentar

  • Pingback

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att bli publicerad ( * ).

Om Trä & Möbelforum

Trä- & Möbelforum är en medlemstidning som ges ut av TMF, Trä- och Möbelföretagen.
Trä och Möbelföretagen