Lammhults resa ut i världen

För den som passerar Lammhult med bilär mötet med orten över på någon minut. Samtidigt är det en resa genom tid och rum – möblerade rum – där varumärket Lammhults Möbel tagit sig från sin lokala, småländska idyll till internationella designarenor. Utan att överge startdestinationen.

Lammhults Möbel byggde tidigt ett starkt varumärke och har under drygt 70 år lyckats behålla det genom en balans mellan tradition, innovation och en tydlig koppling till kvalitet i design och den lokala produktionen med starka hantverksmässiga inslag.

Utöver affischnamnen finns också flera viktiga underleverantörer inom svensk möbelindustri på samma ort.

– Här finns allt. Man behöver egentligen inte ens sätta sig i bilen. På andra sidan vägen, en promenad bort, finns tillverkare av det mesta som vi har behov av, säger Andreas Mattisson, sortiments- och produktutvecklingschef.

Den här miljön, som vuxit fram på orten från tidigt 1900-tal, känns i dag lika självklar och naturlig som den är ovanlig.

På Lammhults Möbel har man hittat en väg som tagit företaget från pionjärandans mekaniska verkstad till en ansedd möbeltillverkare på den internationella marknaden. Det är en marknad med höga krav och inte så sällan ett lynnigt humör där trender kommer och går.

Ulrika Johansson Ståhl är relativt ny på vd-posten. Hon tillträdde i mitten av mars 2017. Ulrika känner dock företaget ända sedan 1998, då hon anställdes och efter en tid kom att bli dess marknadschef.

Ulrika Ståhl, vd, Lammhult

Traditioner och kontinuitet är värden som nu uppmärksammas på nytt. Det är inte längre en självklarhet att man stannar länge på samma tjänst eller ens hos samma arbetsgivare.

– Att jag rekryterades internt tror jag var en reaktion på just det, säger Ulrika Johansson Ståhl.

När hon visar runt i lokalerna, både kontoret och produktionen i fabriksdelen, så hälsar hon på och berättar om de olika personerna vi möter. Ulrika berättar vad de heter, och hur länge var och en har varit anställd. Flera vi möter har arbetat för företaget i både tjugo och trettio år – en del längre.

Traditionen finns inte bara i en möbelutställning, byggnader eller berättelser. Den finns inte minst hos de hundratals anställda – i deras händer och huvuden.

Lammhults Möbel har sin tillverkning på plats i byn, så som det alltid har varit.

När många andra konkurrenter behållit design och utveckling, men lämnat ut tillverkningen till länder med lägre lönekostnader, har Lammhult inte bara fortsatt att producera i Småland utan också gjort en stor satsning i renovering, modernisering och effektivisering av anläggningarna.

Det har dock blivit allt svårare att rekrytera och de unga som lärs upp stannar inte kvar i samma utsträckning som tidigare. Många vill se sig om, prova olika arbeten och arbetsgivare.

Nyligen gick flera tapetserare i pension. Det fanns ingen återväxt och produktionen stod inför något av en kris.

– Här var det lyckosamt att det i flyktingströmmen, från inte minst Syrien, har kommit flera oerhört skickliga hantverkare som nästan kunnat gå rakt in i produktionen. De är väskmakare och sadelmakare som nu efter mycket kort tid är bland de viktigaste i produktionen, säger Fredrik Ehrnström, exportchef.

Lammhults grundades av Edvin Ståhl och nu sitter en ny Ståhl som vd. Men Ulrika Johansson Ståhl är inte släkt med grundaren.

Lammhults möbler möter man nästan uteslutande i offentliga miljöer och på arbetsplatser. Stapelbara stolar i en aula, soffor i en lounge på ett hotell, nätta fåtöljer i väntrummet på sjukhuset, stolar i styrelserummet eller flexibla pallar i det nya öppna kontorslandskapet.

Lammhults Möbel bestämde sig tidigt för att arbeta med professionella formgivare, men man har varit noga med att söka kontinuitet. I den exklusiva skaran kan nämnas: Börge Lindau & Bo Lindekrantz, Gunilla Allard, Johannes Foersom & Peter Hiort-Lorenzen och Anya Sebton. Nystartade samarbeten är bland annat med Troels Grum-Schwensen och formgivarduon Julia Läufer & Marcus Keichel.

– Vi får naturligtvis in erbjudande från personer som gärna vill samarbeta med oss. Och vi tittar på allt, men det är inte helt lätt att klara ens den första gallringen. Frågan som vi ställer är alltid: ”Uppfyller det här ett behov som ännu inte är tillgodosett?” Kan man svara ja på den går vi vidare. Efter ytterligare ett par gallringar där allt fler personer granskar saken även ur andra perspektiv, så kanske vi har ett möte med formgivaren. Och här är det viktigt att det stämmer – att det finns en kemi mellan formgivaren och ”Lammhults själ”. Vi söker ju helst långa samarbeten och ett djupt engagemang från båda parter, berättar Andreas Mattisson.

Lammhult har samarbeten med skolor där företaget hållit i workshops och där eleverna som avslutning har lämnat in arbeten som bedömts på samma sätt som en redan yrkesverksam formgivare. En handfull elever är nu utplockade att på ett eller annat sätt ha ett fortsatt samarbete med företaget. I dagsläget har de utexaminerade studenterna Julia Prytz och Tuva Rivedal Tjugen lanserat varsin produkt för Lammhults. Gunilla Allard kom till Lammhults genom en liknande workshop.

Mässor är fortsatt en viktig kontaktyta mellan formgivare, möbelföretag och uppköpare. Det tyska formgivarparet Julia Läufer & Marcus Keichel och Lammhult fick till exempel kontakt i samband med en mässa. Men främst är det en möjlighet att möta kunder, inte minst internationella.

Milanomässan Il Salone del Mobile är fortfarande den viktigaste, men andra mässor är på väg upp, inte minst Stockholm Furniture & Light Fair.

Men mässorna har också börjat leva ett liv utanför själva mässhallarna. I Milano märker man även ute på stadens gator och torg att möbelmässan intagit staden. En del möbelföretag väljer att helt släppa mässan och bara synas ute på stan.

Även Lammhult har provat den vägen, men valde senare att återkomma till själva mässan.

Det är inte givet att man i det läget tas emot med öppen famn. Men i Lammhults fall ”kom man in i värmen igen”.

– På hemmaplan är vi bland de stora, men i de internationella sammanhangen känner vi oss små. Att vi fick ta plats bland de ledande igen är en bra värdemätare för att Lammhults varumärke är starkt, säger Ulrika Johansson Ståhl.

Exportmarknaden är viktig, men den är omväxlande och det kan svänga rejält från år till år. Norge är tillsammans med Danmark viktigast, sedan följer övriga Västeuropa. Även Nordamerika är av betydelse. En relativt ny marknad för Lammhult är de baltiska staterna och östra Europa. Hit flyttar många multinationella företag sina kontor. Lammhult fick nyligen en order att inreda Bosch nya kontor i Ungern.

Konkurrensen är tuff på den internationella marknaden och det gäller att hitta innovativa sätt att marknadsföra sig.

Sedan en tid tillbaka bjuder företaget in dem man uppfattar som viktiga nyckelpersoner – ofta arkitekter. De får uppleva Småland, Möbelriket, svensk natur och mat – men framför allt får de vara med i en workshop där de får lära sig om hur Lammhults Möbel jobbar och hur man tänker. I slutet av vistelsen får var och en av deltagarna formge sin egen version av företagets storsäljare ”Campus”.

– Det här är ju extremt kreativa personer så det blir mycket växlande men nästan alltid mycket spännande resultat. Vi skickar sedan stolen hem till den som gjort den, berättar Fredrik Ehrnström.

På det sättet bygger man band som man hoppas leder till att arkitekterna redan på skisserna ”möblerar” och använder sig av Lammhults produkter så att beställare av hela byggprojekt köper även den föreslagna möbleringen och inredningen.

Framtiden ligger där om hörnet. Inget är självklart, men Lammhult har ingredienserna och vägvalen till något man tror på:

Flexibilitet för att kunna ta hand om såväl stora kvantiteter som små och specifika, innovation, trygghet – och så lite småländsk finurlighet.

TEXT: STEFAN SKOGMARK

Här sitter Ulrika Ståhl i en ”Cajal” av Gunilla Allard vid det tillhörande soffbordet med samma namn och formgivare. Fotograf: Lars Dareberg

Variation av klädslar
FOTO LARS DAREBERG

”X75-4” som formgivits av Lindau/Lindekrantz är inte i tillverkning längre, men det är en möbel som är Ulrika Johansson Ståhls favorit och som hon gärna skulle vilja se återuppväckt och i produktion.
FOTO LARS DAREBERG

Sandra Holmi
hanterar vant den kraftfulla symaskinen. Det här är en av de produktionsenheter som har absolut högst hantverksskicklighet. En liten miss kan göra stor skillnad.
FOTO LARS DAREBERG

Klädseln monteras