VÄGEN FRAM EFTER BREXIT

Efter handelsavtalet mellan Storbritannien och EU till följd av brexit måste svenska företag snabbt lära sig de nya reglerna för tullhantering. På längre sikt finns en större osäkerhet där fler regler, administration och förseningar kan innebära ökade kostnader som blir extra besvärliga för små och medelstora företag.

Under julhelgen sa EU-länderna ja till det brittiska handelsavtal som unionen kom överens med Storbritannien om. Cecilia Ask Engström, chef för branschutveckling på TMF, välkomnar ett avtal men ser också betydande negativa konsekvenser när det gäller regler och administration.

Cecila Ask-Engström, chef för branschutveckling på TMF.

– Det är bra för svensk trä- och möbelindustri att ett avtal mellan EU och Storbritannien har nåtts. Men den tidigare fria rörligheten av varor och tjänster, som vi varit vana vid sedan länge, kommer att ersättas av ett nytt ramverk som medför en allt krångligare handel framöver.

Storbritannien är bland de fem största exportmarknaderna för svensk trä- och möbelindustri. Cecilia Ask Engström tror att det blir det extra kännbart för små och medelstora företag med fler regler, administration, förseningar och ökade kostnader.

– Vår förhoppning är att avtalet blir en grund som parterna kan bygga vidare på för att ytterligare förenkla handeln. Vi förutsätter att brittiska tullmyndigheter och deras motsvarigheter i EU samarbetar för att minimera tulladministrationen. Fokus framåt blir nu att medlemsländer och företag kan ställa om för att hantera den nya handelsrelationen med Storbritannien.

David Johnsson, TMF:s vd, ser också ökad administration som ett bekymmer med det nya avtalet.

– Det är verkligen viktigt framöver att man gör allt för att minska risken för att produktkrav avviker från varandra, det kan leda till tidsödande och kostsamma processer för många företag. Parterna bör ha ett omfattande regelsamarbete så att man, när det är möjligt, utvecklar produktregler som är s. likartade som möjligt.

Henrik Isakson är Svenskt Näringslivs policyansvarige för handelspolitik och delar farhågorna, men menar att avtalet ändå överraskade positivt.

– Det blev bättre än förväntat på flera områden, bland annat inom offentlig upphandling där det även framöver kommer vara samma villkor för EUföretag som för brittiska företag som vill lägga in anbud. I övrigt är konsekvenserna negativa både för dem och för oss när det gäller handeln. Brexit har inte drivits av ekonomiska incitament utan rent politiska.

Henrik Isakson, Svenskt Näringslivs policyansvarige för handelspolitik.

Henrik Isakson tror att avtalet i högsta grad innebär att produktkrav kan komma att ändras. Inget i avtalet binder Storbritannien att följa de regelverk EU har på olika områden för produkter, men han ser att det finns åtminstone tre faktorer som talar för att de frivilligt kommer att hålla sig nära EU även i fortsättningen.

– För det första så har de intresse av att kunna fortsätta exportera till EU och d. måste produkterna uppfylla EU:s krav. Brittiska företag kommer troligen att reagera mot potentiellt nya initiativ i Storbritannien som riskerar att skapa onödiga avvikande regelverk, då dessa kostar pengar och tid.

– För det andra så kan EU, om Storbritannien avviker från EU:s regler på ett sätt som skapar ojämna konkurrensvillkor, införa motåtgärder mot britterna, som att sätta tullar på deras varor. Exempel på en sådan situation skulle kunna vara att de tillåter en kemikalie som EU inte tillåter och att detta ger deras företag möjlighet till billigare produktion. Risken att råka ut för dessa motåtgärder kommer minska viljan att avvika från EU. Detta gäller även nya EU-regler som EU inför.

– För det tredje så kommer britterna fortsätta samarbeta med andra länder i EU för att ta fram tekniska standarder i de europeiska standardiseringsorganen CEN och CENELEC och de avser också fortsätta använda sådana europeiska standarder. Det ska inte blandas ihop med lagar och regler, standarder har mer av frivillig natur men är mycket viktiga för handeln.

Henrik Isaksons råd till alla som exporterar till eller importerar från Storbritannien är att vänja sig vid de nya reglerna när det gäller tullhantering redan nu. Genomförs inte de tullprocedurer som finns kommer varorna inte släppas över gränsen – med andra ord finns starka incitament att lära sig snabbt. Andra saker som ändras kommer vara betydligt mer osäkra och långsamma, säger han.

– Vi kan i dag inte veta hur britterna framöver kommer använda sina nya möjligheter att reglera på eget sätt, och det gör att företag måste ställa in sig på en permanent högre grad av osäkra villkor. När dammet lagt sig sätter denna nya osäkra verklighet in. Det kommer inte bli som förut. För trä- och möbelindustrin specifikt kan man dock hoppas att problemen blir begränsade eftersom dessa produkter inte är lika reglerade som mer högteknologiska produkter, vilket gör att eventuella regelavvikelser får mindre effekt.

TEXT: PEDER EDVINSSON

TMF listar några av de viktigaste delarna av utträdesavtalet:

• Det kommer inte finnas några tullar eller kvoter på den rörelse av varor som produceras mellan Storbritannien och EU.
• Avtalet bygger på internationell rätt, inte EU- lagstiftning. Det finns ingen roll för EU-domstolen och inga krav för att Storbritannien ska fortsätta att följa EU-lagstiftningen.
• Avtalet inbäddar hög arbetsmiljö och klimatstandarder utan att ge EU något direkt inflytande över detta.
• Avtalet avslutar EU: s statsstöd i Storbritannien och tillåter Storbritannien att införa ett eget subventionssystem.

Läs mer: >> tmf.se/brexitavtalet

Här listas konsekvenserna ifråga om handel, tjänster och rörlighet, regelverk, immateriell egendom samt offentlig upphandling.