”Uppdraget är oerhört långsiktigt”

Helena Bjarnegård är sedan årsskiftet Sveriges första riksarkitekt. I hennes uppdrag ingår bland annat att vara ett stöd till kommunerna i frågor som rör gestaltning och hållbarhet.

Vilken är din roll som riksarkitekt?

– 2017 gav riksdagen Boverket ansvaret för det nationella arkitekturarbetet, som handlar om att skapa goda och hållbara livsmiljöer i Sverige. Boverket har rekryterat ett 50-tal medarbetare för att bland annat lösa uppdraget. I praktiken blir jag spindeln i ett stort kontaktnät där Boverket samordnar det nationella arbetet.

Vilka är dina viktigaste arbetsuppgifter nu i början?

– Vi kommer att ha fokus på att nå ut med målet om arkitektur och gestaltad livsmiljö och inleda en dialog med kommuner och regioner i första hand. Därför är det viktigt att vi snabbt får ta del av hur man ser på sina utmaningar och vilka problem som man vill ha hjälp med att lösa. Den stora utmaningen är att få ihop helhetsperspektivet, i dag jobbar många kommuner i stuprör, där delarna inte kommunicerar med varandra.

Undersökningar visar att en majoritet av svenskarna vill bo i sm.hus. Hur ska man möta deras önskan?

– Byggande handlar om människors behov, och vad man bygger är kort sagt kommunernas ansvar, allt enligt kommunallagen. Det vi kan göra för att hjälpa kommunerna är bland annat att förse dem med olika verktyg för planering och visa på goda exempel. Den stora trenden har ju annars varit att få fram bostäder i storstäderna, nära den befintliga infrastrukturen. Det finns många fördelar med denna form av stadsutveckling, men även utmaningar.

Det är även stora skillnader i kommunernas hantering av marktilldelning, vilket enligt branschen hämmar industriellt småhusbyggande. Vad kan man göra för att skapa mer enhetliga processer?

– Det är en viktig synpunkt, särskilt som vi befinner oss i ett läge där vi nu samlar in åsikter från marknadens aktörer. I stället för enhetlighet tror jag dock att vi behöver testa nytt och våga prova nya vägar för att vässa verktygen i syfte att få fram bättre kvalitet på det vi bygger. Nu har det till exempel blivit vanligare med markanvisningstävlingar, vilket ger  aktörerna större frihet att komma med förslag som lyfter fram olika typer av kvaliteter, och där kraven kan vässas mer än i detaljplanen. Det är viktigt att främja utveckling, så att kommunerna vågar testa nytt och vi får fler och bättre bostäder.

Allt fler talar om en inbromsande konjunktur och lägre byggnadstakt. Hur påverkar det kommunernas planer?

– Det är oklart, men som vanligt finns möjligheter i alla konjunkturlägen. Ur ett offentligt perspektiv är man ju inte lika konjunkturkänslig och kan till exempel utnyttja en nedgång för att satsa mer på långsiktiga projekt med hög kvalitet. Vårt eget uppdrag för svensk arkitektur är oerhört långsiktigt och ska klara både upp- och nedgångar.

HELENA BJARNEGÅRD
GÖR: Landskapsarkitekt
utbildad vid SLU Ultuna och SLU Alnarp. Arbetade 2009 till 2018 som stadsträdgårdsmästare i
Göteborg och dessförinnan på White arkitekters stadsplanerings/landskap avdelning i Göteborg
AKTUELL: Nytillträdd riksarkitekt på Boverket, Sveriges första på posten.

TEXT PETER WILLEBRAND FOTO CHARLOTTE NILSSON