Stoppa stressen i tid

Andelen personer med psykisk ohälsa av de sjukskrivna ökar ständigt, och den vanligaste orsaken är akut stress. Men vad betyder det egentligen att drabbas av utmattningssyndrom – och vad går att göra åt problemet? Trä & Möbelforum har frågat experten.

– Det är ett jätteproblem, säger Marie Åsberg, kliniker, forskare och professor inom psykiatri

För tredje året i följd ökar antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, enligt siffror som Försäkringskassan presenterade i april. Denna ökning, och det faktum att akut stress utgör ungefär hälften av de sjukskrivningarna, är inte okänt inom forskningen. Det är inte heller något man tar lätt på.

– Det är ett jätteproblem, säger Marie Åsberg, kliniker, forskare och professor inom psykiatri som är den som satt utmattningssyndrom på kartan och forskat i ämnet sedan 1990-talet. Men vad betyder egentligen utmattningssyndrom? Frågar vi sjukvårdsupplysningen beskriver de utmattningssyndrom som en trötthet du inte kan vila bort, även om du försöker. Ofta uppstår det i kombination med oro, ångest, störningar i minnesfunktionen, sömnproblem och hjärtklappning.

– Det hänger nästan alltid ihop med en stress som pågått i många år, även om det ofta finns en utlösare som kan vara allt från mobbning på arbetsplatsen, att din mamma bryter benet eller att ditt barn stökar till det för sig. Det blir det som gör att du till sist går in i väggen, säger Marie Åsberg.
Eftersom stressen ofta varit långvarig har många av de som drabbats länge minskat sitt livsrum. Allt som personen tycker är roligt, och som kunde fungerat som avkoppling, hinns inte med. I stället blir det bara de besvärliga uppgifterna och jobbet kvar, utan friden emellan.

– När du leker mindre och jobbar mer, så blir det stegen nedåt på utmattningstrappan, du går nedåt och det blir bara trängre och trängre.Man tappar glädjen och börjar jobba som en automat. Samtidigt blir det svårare och svårare att själv vända på det – där får man hoppas på en klok arbetsledare som i tid säger ifrån att medarbetaren ska ta det lugnt eller jobba på ett annat sätt, säger Marie Åsberg. Att arbetsmiljön är viktig är kristallklart. Den stora ökningen av utmattningssyndrom i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hängde tydligt ihop med personalneddragningar i och med den ekonomiska krisen på 1990-talet.
– Arbetsgivare brukar inte tycka om att se hur detta hänger ihop. Men det är tydligt och observerades inte minst inom offentlig sektor. Personalen som blir kvar ska göra samma jobb, fast arbetsplatsen har blivit stökigare på grund av förändringarna. Sådant ökar sjuktalen, säger Marie Åsberg.

Själva ordet stress härstammar från den indoeuropeiska språkstammen och betyder att strypa, strama åt, något trångt och precist. Men utmattningssyndrom skiljer sig från det som kallas utbrändhet och depression.

– Utbrändhet är mer av en arbetspsykologisk reaktion på att jobbet känns trist, det är inget du blir sjuk av. Depression är en annan sjukdom, som i större grad präglas av ledsenhet och självanklagelser och en dyster framtidssyn. En deprimerad person tror inte att hen ska bli frisk, det tror däremot en som drabbats av utmattningssyndrom, säger Marie Åsberg. Det finns en hel del missuppfattningar om vilka som drabbas av utmattningssyndrom. Till exempel att de skulle vara mindre stresståliga än andra.

– Tvärtom är det så att de är mer stresståliga än andra – det tror de åtminstone. Vi har sett i forskningen att patienter med utmattningssyndrom har mindre känsliga stresshormoner, de får inte varningssignaler som andra och lägger inte av i tid, säger Marie Åsberg. En annan missuppfattning är att de som drabbas är personer som vantrivs med sitt jobb och vill ha det lugnt och skönt.
– Det är högst orättvist och helt fel. Tvärtom är det här de typiskt duktiga personerna, som inte kan låta jobb ligga ogjort, de lever på sin stress, gläds åt sin kompetens. Faktum är att de som drabbas av syndromet älskar sina jobb. Inte sällan är det personer som känner samvetsstress som går in i väggen. Alltså de som har hög moralkänsla och stor empati.

Vad är det i livet som gör att människor drabbas – är det bara jobbet, eller kan förhållandena hemma också påverka?
– Frågar du drabbade män säger de jobbet, frågar du kvinnor svarar de nästan alltid både och – stress både på jobbet och i hemmet. Men som sagt var beror det på långvarig stress, och allra vanligast är att den finns på arbetsplatsen, säger Marie Åsberg. Hon menar att vår tid präglas av en slags gränslöshet. Från att vi är små barn får vi höra att bara vi anstränger oss så är alla möjligheter öppna.
– Vad vi inte lär oss är att det finns gränser och de ligger i den egna kroppen och själen, att vi behöver balansera våra ambitioner på rätt sätt.

Det är viktigt att arbetsgivare förstår allvaret – sjukskrivningssiffrorna är en realitet, påpekar Marie Åsberg, och den som gått in i väggen kan få nedsatt arbetsförmåga under lång tid. Vad gäller bestående skador har hjärnforskare konstaterat att minnet fortsatt blir sämre. Dessutom ökar risken för andra stressjukdomar.
Vad är det då som hjälper? Forskare har haft svårt att hitta behandlingar som verkligen hjälper. Varken mindfulness, KBT-terapi eller trädgårdsterapi har gjort skillnad.
– Det som fungerar är arbetsrelaterad rehabilitering enligt en metod som ser ut ungefär som en facklig förhandling, säger Marie Åsberg.
Hon beskriver metoden så här: En behandlare, till exempel en psykolog eller kurator,använder en manual och ställer frågor till patienten, vilket blir till en kravspecifikation över vad hen behöver för att kunna gå tillbaka till arbetet. Så går förhandlaren till arbetsgivaren och får en kravspecifikation från henom. Därefter träffas alla tre och försöker få till en kompromiss enligt de två listorna. Ett problem med åtgärden kan vara att situationen ofta hunnit bli så hopplös att varken arbetsgivare eller arbetstagare vill ses.

Därför är det förebyggande arbetet att föredra. Vad kan då en arbetsgivare göra för att förebygga? Marie Åsberg brukar tipsa om sex faktorer att ta hänsyn till:

1.  Återhämtning
   Det ska finnas tid för återhämtning efter en period med stor arbetsbelastning.
2. Balans
   Det ska finnas en balans mellan de krav som ställs på medarbetaren och den kontroll medarbetaren har över situationen.
3.  Belöning
   Belöningen – uppskattning eller kamratskap – måste stå i proportion till ansträngningen som läggs ner.
4. Relationer
   Goda relationer mellan arbetstagarna och mellan chef och anställda, det bör inte förekomma mobbning.
5.  Rättvisa
   Rättvisa – samma regler måste gälla för alla, inga favoriter får finnas.
6. Samvetsfrihet
   Ha så få värderingskonflikter som möjligt, det vill säga undvik att medarbetare med empati och hög moral drabbas av samvetsstress.

För den enskilde som är i farozonen är det viktigt med vila och att ta ut semester.

– Sedan har ju vi människor en fantastisk uppfinning som ingen annan djurart kommit på – nämligen sabbaten. En dag i veckan ska vi inte jobba alls. Så glöm inte att helga sabbaten!

Text: Ana Udovic
Foto: Linus Hallgren

Psykisk ohälsa – nu och då

• På 1800-talet kom diagnosen neurasteni, ”inre vantrivsel och olust”. Sjukdomen återupptäcktes på 1980-talet och kallades ”yuppie-sjukan”, då framför allt unga män drabbades av överansträngning och trötthet.
• Sedan tidigt 1990-tal har psykisk ohälsa ökat kraftigt som orsak till sjukskrivning och förtidspensionering.
• Den psykiska ohälsan nådde en topp 2003 och därefter påbörjades en nedåtgående trend. Men 2010 började talen öka igen.
• I dag utgör andelen sjukfall med psykisk ohälsa 40 procent. Åren 2012 och 2014 har antalet ökat från 48 000 fall till 71 000, och den vanligaste diagnosen är akut stressreaktion, som närapå fördubblats mellan 2012 och 2014 (15 000 fall år 2012 och 26 000 fall 2014).
• Vanligast är den psykiska ohälsan i Västra Götaland, därefter följer Dalarna och Jönköpings län.
• Kvinnor drabbas mer än män, och den ålder då man löper störst risk att drabbas är mellan 30 och 39 år.

Källa: Dagens Nyheter och Försäkringskassan