Trä & Möbelföretagens medlemstidning

/ Okategoriserade / Perspektiv / Krafttag för elen

Krafttag för elen

Genom projektet Kraftsamling Elförsörjning ska svensk industri sätta fokus på den framtida elmarknaden. Projektet efterlyser en part som ska ta ett övergripande ansvar och till sommaren ska de även ge rekommendationer för politiska åtgärder.

Svenskt Näringsliv har dragit i gång initiativet Kraftsamling Elförsörjning, det lanserades den 25 oktober. Projektet pågar i första hand fram till sommaren 2020. Under den perioden vill man sätta fokus på de utmaningar som svensk elförsörjning ger näringslivet, den ekonomiska utvecklingen och klimatomställningen. I styrgruppen för projektet sitter Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, Catharina Elmsäter- Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier, och Scanias vd Henrik Henriksson.

Svenskt Näringslivs expert på energi och klimat, Linda Flink, arbetar aktivt med projektet som under perioden ska komma med analyser, beslutsunderlag och konkreta förslag till politiken.

Svenskt Näringslivs expert på energi och klimat, Linda Flink

Svenskt Näringslivs expert på energi och klimat, Linda Flink

– Vi kommer att gå ut med underlagsrapporter under hösten och våren. Framåt sommaren kommer vi också att komma med rekommendationer till politikerna kopplade till våra analyser, säger Linda Flink.

De analyser som ska göras handlar bland annat om elektrifieringen inom transportsektorn, tekniska lösningar för lagring och flexibilitet inom elsystemet och behovet av utbyggnad av eldistributionen. Dessutom kommer man att göra en bred scenarioanalys av de samhällsekonomiska effekterna av olika vägval inom energipolitiken.

Sett till ett helt år produceras det mer energi i Sverige än vad industrier och hushåll gör av med. Ett problem är att det under perioder finns större efterfrågan än den effekt som kan produceras och levereras, speciellt under kalla och vindfria vinterdagar då konsumtionen är hög.

I energiöverenskommelsen som regeringen slöt med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna 2016 drogs riktlinjerna för Sveriges framtida energipolitik upp. Målet i överenskommelsen är att Sverige ska ha hundra procent förnybar elproduktion år 2040. Den utestänger inte kärnkraft utan öppnar tvärtom upp för nyinvesteringar i det kraftslaget, men tidigare beslut har medfört att två kärnkraftsreaktorer i Oskarshamn stängdes 2015 och 2017 och att Ringhals 1 och 2 ska kopplas ur under 2019 och 2020.

Flera aktörer påpekar samtidigt att subventionerna av vindkraft via elcertifikatsystemet har skapat ett energiöverskott i Sverige vilket har pressat ned elpriset och i sin tur gjort det olönsamt att investera i annan energiproduktion, som kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme.

Med projektet Kraftsamling Elförsörjning efterlyser man en bättre överblick och att någon part tar ett övergripande ansvar. Innan fler analyser av elmarknaden och förslag till lösningar dyker upp beskriver Kraftsamling Elförsörjning de grundläggande utmaningarna i tre delsteg:

1 Elutmaningen

– tillräckligt med el för att möta samhällets växande behov. Elektrifiering till följd av klimatomställningen och nya elintensiva verksamheter leder till ett kraftigt ökat elbehov. Nya siffror från IVA (Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien) pekar på att elbehovet kan öka med över 50 procent. Sverige står samtidigt inför en stor förnyelse av den befintliga elproduktionskapaciteten, upp till 70 procent av den befintliga kapaciteten behöver förnyas till 2045.

2 Effektutmaningen

– tillräckligt med elproduktion alla timmar året runt. Effektutmaningen växer i takt med en minskande andel planerbar elproduktion. Redan i vinter kan Sverige vara starkt beroende av elimport från andra länder. Problemen väntas därefter öka ytterligare i och med att planerbar produktionskapacitet faller bort.

3 Elnätsutmaningen

– elnäten måste klara den ökade efterfrågan. Dagens elnät räcker inte till för att hantera nya och förändrade elbehov. I flera delar av landet hotar bristande kapacitet redan att stoppa nya bostadsområden och företagsetableringar. Särskilt ansträngt är läget i större städer.

Sveriges totala elproduktion 2017 Vattenkraft 64 TWh Kärnkraft 63 TWh Vindkraft 17 TWh Kraftvärme 9 TWh Kraftvärme i industrin 6 TWh Källa: Ekonomifakta

Sveriges totala elproduktion 2017
Vattenkraft 64 TWh
Kärnkraft 63 TWh
Vindkraft 17 TWh
Kraftvärme 9 TWh
Kraftvärme i industrin 6 TWh
Källa: Ekonomifakta

ELFRÅGAN INOM TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN

Hur viktigt är då elfrågan för trä- och möbelindustrin? Anders Rosenkilde, chef för teknisk utveckling på TMF, lyfter fram aspekten med överföring.

– För medlemsföretagen inom TMF är elnätets kapacitet att överföra el viktig och begränsningar riskerar att bromsa utvecklingen av nya bostadsområden samt utbyggnad av produktionskapacitet i befintliga anläggningar. Det kan även påverka etableringen av nya produktionsenheter.

Inom TMF:s branscher bedrivs också ett energieffektiviseringsarbete för produkter med lägre energiförbrukning och lägre effektbehov. Tydligast sker det inom innovationsklustret BeSmå, som med stöd från Energimyndigheten genomför förstudier, projekt och utbildningar kring energieffektiva småhus. Med anledning av Boverkets krav på energihushållning har RISE (Research Institutes of Sweden) – på uppdrag av TMF och dess trähustillverkande medlemmar – även utvecklat beräkningshjälpmedlet TMF Energi, som projekterar, beräknar och verifierar energianvändningen enligt Boverkets byggregler BBR och BEN. LÄS MERA!

TEXT PEDER EDVINSSON

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att bli publicerad ( * ).

Om Trä & Möbelforum

Trä- & Möbelforum gavs ut av TMF, Trä- och Möbelföretagen, 2005-2023 men har nu gått vidare i en annan digital form – Inblick.

Ansvarig utgivare

David Johnsson, vd, TMF
Trä och Möbelföretagen