Trä & Möbelföretagens medlemstidning

/ Perspektiv / Småhusens outnyttjade potential

Småhusens outnyttjade potential

Småhusindustrin besitter en outnyttjad potential för att på ett hållbart sätt lösa både bostadsbrist och folks önskan om att själva äga sin bostad – och samtidigt stå för ett viktigt uppsving som motsvarar efterfrågan.

Förtätningen av städerna är en global accelererande rörelse som gisslar politiker, arkitekter, byggherrar och inte minst vanligt folk. I dag bor 3,6 miljarder människor i städer, redan nu fler än vad som bor på landsbygden. Om 15 år är 5 miljarder stadsbor, spår FN. När konkurrensen om livsrummet i städerna ökar måste politikerna balansera olika intressen: var ska vi bygga, vem ska bygga, hur ska vi bygga och vilka ska ha råd att bo där?

När Sveriges befolkning växte snabbt i början av förra seklet växte egnahemstanken fram som ett svar på trångboddheten i städerna. Politiskt var det närmast ett socioekonomiskt experiment med syfte att öka både människors frihet och deras levnadsstandard. Det hängde även nära samman med arbetarrörelsens framväxt, inte minst som reaktion mot boendeformer kopplade till anställningsförhållanden som gränsade till livegenskap, som statarsystemet.

I dag är många av dessa egnahems-områden väldigt populära. I storstäderna säljs husen till priser som skulle få dem som byggde husen att tappa hakan.

Gustaf Edgren följer i egenskap av TMF:s projektledare för trähus med stort intresse branschutvecklingen med trädgårdsstäder och villastäder. Han anser att branschen får argument som tydligt visar att det finns genomförbara alternativ som svarar upp mot människors tydliga önskan om att bo i småhus och villastäder – mer varierat, nära naturen men ändå i tätort.

– Det sätter press på kommunerna att redan vid planläggningen fördela bostäder efter den typ av boende som efterfrågas. Och i jakten på fler bostäder är trähus-och småhusindustrin en outnyttjad potential, säger Gustaf Edgren

Forskning visar att en majoritet av oss föredrar medeltidsstaden, stenstaden eller trädgårdsstaden framför ”postmoderna urbana miljöer” där funktion sätts före trivsel.

Vallastaden utanför Linköpings stadskärna är ett av den senaste tidens mest uppmärksammade exempel på ett alternativt bostadsområde. Det har beskrivits som ett högteknologiskt medeltidssamhälle, uppbyggt enligt jordbrukssamhällets traditionella indelning i tegar. Bostadsrätter, hyresrätter, äganderätter, servicebostäder och villor samsas inom staden, där nyckelorden är social hållbarhet, grannskap och gemenskap.

Man måste kunna planera för lägre bebyggelser och enfamiljshus nära staden. Det är trots allt så människor vill bo.

Man måste kunna planera för lägre bebyggelser och enfamiljshus nära staden. Det är trots allt så människor vill bo.

Men satsningen på Vallastaden har också fått kritik för att låginkomsttagaren inte har råd att bo där, på samma sätt som många har svårt att klara insteget till höga hyror i nya hyresrätter. Kritikerna menar att trädgårdsstaden bara blir ytterligare ett exempel på att nuvarande marknadsläget för nybyggnation leder fram till en ökad segregation.

– Priset för ett hus har stigit flera hundra tusen kronor senaste decenniet, enbart på grund av regelförändringar i och tolkningar av Boverkets byggregler. Samtidigt råder stenhård konkurrens bland småhusproducenterna. Många tillverkare anser att det är tröstlöst att vrida och vända på varje detalj och bräda i produktionen för att tjäna minuter när regelförändringar med ett tangenttryck kan orsaka kostnadsökningar på hundratusentals kronor, säger Gustaf Edgren och fortsätter:

– Trots det kan man i dag köpa riktigt många hus för under 20 000 kronor kvadratmetern. Med rätt regelverk, hustomter till rätt pris och kanske genom en ny tomträttslösning‚ som TMF har tagit fram ett förslag på, kan många köpa ett hus med en kontantinsats som ligger kring 200 000 kronor och med en relativt låg månadskostnad.

Uppsala är en av Sveriges snabbast växande städer. Med en byggtakt på 3 000 nya lägenheter per år ska man klara en befolkningstillväxt som väntas stiga från dagens drygt 200 000 till 350 000 år 2050. Staden växer inte minst söderut, genom de gamla industriområdena längs Fyrisån. Som en av Sveriges ledande universitetsstäder vill man också bygga kreativa mötesplatser som stimulerar innovation och kunskapsintensivt företagande.

Under hösten har det pågått en politisk debatt om de stadsnära så kallade Stabbyfälten som breder ut sig på stadssidan av Riksväg 55 när man närmar sig staden från Enköpingshållet. Den rödgröna kommunledningen har deklarerat att man vill bygga 8 000 bostäder på fältet. Förslaget har mötts av protester från den lokala intresseföreningen Sköna gröna Stabby som i stället lanserat idén om ett friluftsområde, Uppsala Wide Park, med en fri utsiktslinje över fälten från den så kallade Stabbyhöjden.

Frågan om fältens framtid har även blivit en profilfråga för kommunalrådet Jonas Segersam (KD) som gått ut i en öppen polemik mot plan-och byggnadsnämndens ordförande, Erik Pelling (S). KD och Segersam lämnade i början av september in en motion som i korthet går ut på att man i stället vill bygga Stabby trädgårdsstad på en mindre del av fältet, ett alternativ man liknar vid ”ett billigt egnahemsboende”.

Jonas Segersam

Jonas Segersam

Antalet bostäder bör enligt förslaget begränsas till runt 1 000. Grundidén är att ”återuppväcka” det gamla tomträttsinstrumentet, som bygger på en besittningsrätt för att undvika spekulation kring ett framtida markvärde. Jonas Segersam understryker att förebilden är Uppsalas och Stockholms klassiska egnahemsområden, som till exempel Kungsgärdet och gamla Enskede, inte nya bostadsområden som Vallastaden i Linköping.

– Vallastaden är ett intressant exempel som tydligt visar att människor föredrar andra former av boenden än vad som byggs i många städer. Det visar också att man genom att samarbeta med olika byggherrar kan hitta olika lösningar som ger en mer blandad bebyggelse. I Uppsala har vi liknande erfarenheter från byggandet av de nya stadsdelarna i Rosendal och Ulleråker. Det har även gett en betydligt större mångfald av aktörer på byggsidan.

Jonas Segersam bedömer också att de kritiserade bostadskostnaderna i Vallastaden går att pressa om man tar egnahemstanken fullt ut. Han har själv tagit kontakt med småhusindustrin, som han anser vara en underutnyttjad potential i sammanhanget.

Jonas Segersam betonar att det i grunden finns en bred politisk enighet för en utbyggnad av Uppsala.

– Skiljelinjerna ligger i synen på flerfamiljshus och enfamiljshus, och vad man anser vara social hållbarhet. Vi anser att vårt förslag att bygga Stabby trädgårdsstad i stadens närhet är ett viktigt exempel på social hållbarhet, som alla ska ha råd med.

Text Peter Willebrandt

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att bli publicerad ( * ).

Om Trä & Möbelforum

Trä- & Möbelforum är en medlemstidning som ges ut av TMF, Trä- och Möbelföretagen.
Trä och Möbelföretagen