Så bygger vi för ett bättre klimat

Under många år har byggföretagen haft fokus på att pressa ned värmekostnaderna. I jakten mot nollpunkten har byggherrar, myndigheter och politiker glömt bort klimatpåverkan från byggprocessen och produktionen av byggmaterial. Fram tills nu.

Under kort tid har det kommit två rapporter som uppmärksammar klimatpåverkan från byggprocessen. Först ut var IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, och BI, Sveriges Byggindustrier, med undersökningen ”Klimatpåverkan från byggprocessen”, som presenterades under Almedalsveckan i somras och som väckte stor uppmärksamhet. Och nu i januari släppte SBUF, Svenska byggbranschens utvecklingsfond, en fördjupad studie som en fortsättning på den första rapporten.

Livscykelanalysen är gjord på kvarteret Blå Jungfrun i södra Stockholm. De fyra lamellhusen, som ägs av Svenska Bostäder, byggdes under perioden 2008–2010 av Skanska. Totalt handlar det om 97 lägenheter med en sammanlagd boarea på strax över 8 000 kvadratmeter. Husen är byggda med stomme och ytterväggar i betong med modern teknik och är mycket energieffektiva. Den verkliga energianvändningen har legat mellan 51–54 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Resultatet av undersökningen är anmärkningsvärt. Livscykelanalysen visar nämligen att uppförandet av husen har lika stor klimatpåverkan som energianvändningen för driften under 50 år.

I byggprocessen är det materialproduktionen som står för nästan hela klimatpåverkan, 84 procent. Resten fördelar sig på byggandet, 13 procent, och transporterna med endast tre procent.

Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg för Veidekke under projektet och numera fristående konsult, har medverkat i båda rapporterna. Det han tycker är mest slående är transporternas blygsamma klimatpåverkan i byggprocessen.

– Det är förmodligen vi själva som är mest förvånade, men vi har vridit och vänt på sifforna och kommit fram till att det blir så här, säger Johnny Kellner.

Med en försumbar påverkan från transporter och med en liten andel från byggandet kokar det ned till att nästan all klimatpåverkan kommer att handla om valet av material.

Klimatpåverkan

I de aktuella husen med stomme och alla ytterväggar i betong är det framför allt den energikrävande tillverkningen av cement som ger den stora klimatpåverkan.

Det är när man bryter och förbränner kalk för att tillverka cement som det går åt väldigt mycket energi. Byggbetong tillsammans med den så kallade VST-skivan, som också innehåller cement, står för 71 procent av det samlade materialets klimatpåverkan.

Även i ett globalt perspektiv utmärker sig cement för sitt stora miljöavtryck. Det påstås att det, näst efter vatten, är det mest använda ämnet i världen och innebär mer utsläpp av koldioxid än det samlade flyget.

Av den första IVA-rapporten framgår det att om man summerar alla byggprocesser i Sverige, alltså även vägar, broar, lokaler och annat, uppgår utsläppen till tio miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Fördelat på husprojekt fyra miljoner ton och anläggningsprojekt sex miljoner ton. Sammantaget är det ungefär lika mycket som alla personbilar i landet släpper ut under ett år.

Men Johnny Kellner är noga med att betona att analysen är neutral när det gäller materialval.

– Vi tar inte ställning för det ena eller andra materialet, utan tittar enbart på vad de olika materialen har för klimatpåverkan. Vi har exempelvis inte vägt in faktorer som ekonomi, brand, effektreduktion eller buller. Viktiga aspekter som kan vara avgörande för vad man väljer, allt handlar ju inte om
miljö och energi.

Som vid alla livscykelanalyser så handlar det om att göra rimliga avgränsningar. Det går inte att ta med varenda skruv i analysen.

En av begränsningarna är att rapporterna inte har vägt in att betongen under sin livstid tar upp, karbonatiserar, en del av den koldioxid som uppstod vid tillverkningen.

– Här krävs det mer forskning, eftersom de nuvarande resultaten pekar åt olika håll, säger Johnny Kellner.

Av samma skäl har analysgruppen valt att inte väga in vad som händer när trä ruttnar eller förbränns och koldioxid frigörs. Överhuvudtaget efterlyser han en mer enhetlig metodik när det gäller att beräkna klimat- och miljöpåverkan.

– Det märks inte minst i byggbolagens årsredovisningar där man räknar som det passar bäst. Man berättar gärna om hur duktig man är men de olika resultaten går inte att jämföra. Hade de ekonomiska årsredovisningarna sett ut på samma sätt hade det varit oacceptabelt.

Johnny Kellner menar att den gjorda analysen är den första där man borrar lite djupare och mer går in i detaljer och att vi egentligen bara är i början av en förändring mot en byggprocess med mindre klimatpåverkan.

– Eftersom materialproduktionen står för över 80 procent av klimatpåverkan är det inget man förändrar över en natt. Men redan nu kan entreprenörerna ställa krav på leverantörerna att de tar fram material med mindre klimatpåverkan. Sedan finns det en del som byggbolagen själva redan nu kan göra för att minska utsläppen under byggprocessen.

Höghus byggda i trä

Johnny Kellner nämner som exempel att byggföretagen tar fram slankare betongkonstruktioner, kopplar in både byggbodar och bygget till fjärrvärmenätet med en mobil undercentral och ser till att använda effektiva LED-lampor när byggarbetsplatsen ska belysas.

Men eftersom den cementbaserade betongen står för så stor del av klimatpåverkan skulle det naturligtvis vara en stor klimatvinst att bygga höghus där stomme och väggar är av trä.

Hur stor skillnaden skulle bli vet inte Johnny Kellner eftersom den studien inte är gjord ännu.

– Vi har sökt pengar hos SBUF för en andra etapp där vi vill titta på Folkhems höghus helt byggda i trä som står i Sundbyberg. Vi hoppas kunna starta en undersökning nu i april, säger han.

Men något som redan nu kan ge en fingervisning är att i den redan gjorda rapporten har man räknat fram klimateffekten av att byta ut betongytterväggarna mot ytterväggar i trä på husen i Blå Jungfrun. Det teoretiska värdet säger att koldioxidutsläppen skulle sjunka med 15 procent under byggprocessen.

– Men i det här teoretiska fallet är grunden och stommen fortfarande av betong. Det man med säkerhet kan säga är att klimatpåverkan av ett höghus helt byggt i trä blir lägre, säger Johnny Kellner.

Miljövinster

Analysgruppen har även tittat på vad ett underjordiskt garage betyder ur klimathänseende. Garage är ofta ett krav som kommuner ställer i samband med uppförandet av flerfamiljshus i storstadsregionerna. I fallet Blå Jungfrun finns det inget garage, vilket är ovanligt, men gruppen räknade fram vad ett garage skulle ha fått för klimateffekt på bygget. Det visar sig att koldioxidavtrycket hade blivit väsentligt högre. Om ett garage hade byggts hade det stått för hela 16 procent av produktionsfasens klimatpåverkan för hela bygget.

En färsk undersökning från Sveriges Träbyggnadskansli visar att miljövinsterna med att bygga i trä är väldigt stora. Det är konsultföretaget Tyréns som genomfört undersökningen. Precis som i de två tidigare nämnda rapporterna visar Tyréns undersökning att det är under materialproduktionen som de stora utsläppen sker.

I undersökningen jämförs två flerfamiljshus på 13 våningar med varandra. Det ena har en stomme av trä, det andra en stomme av betong. Trästommens klimatpåverkan under materialproduktionen är väldigt mycket mindre. Dess bidrag är 60 procent lägre än betongstommens utsläpp.

Susanne Rudenstam, chef för Sveriges Träbyggnadskansli, tycker det är väldigt bra att fokus har hamnat på byggprocessens klimatpåverkan.

– Klimatfrågan är här på riktigt och det gynnar träindustrin. Från att det har varit förbjudet att bygga höghus i trä har vi på tio år lyckats bygga upp en stark träindustri, men det som har hänt hittills är förmodligen bara början.

Text: Roland Wirstedt
Foto: Jezzica Sunmo

Namn: Johnny Kellner
Gör: Oberoende konsult inom byggteknik och energifrågor.
Bakgrund: Har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv inom byggsektorn.
Aktuell: Har medverkat i rapporten ”Klimatpåverkan från byggprocessen” från IVA och Sveriges Byggindustrier och i en fortsättning på den, en fördjupad studie utgiven av SBUF, Svenska byggbranschens utvecklingsfond.