Trä & Möbelföretagens medlemstidning

/ Under lupp / Ingenjör sökes ingenjör finnes

Ingenjör sökes ingenjör finnes

Många företag söker med ljus och lykta efter ingenjörs- kunskap. Det är svårt att hitta rätt kompetens och få arbetar aktivt med matchning. Samspelet mellan företag, studenter och utbildning måste bli bättre.

TEXT MARTIN GENBERG ILLUSTRATION ISTOCKPHOTO

Av de runt 15 000 ingenjörer som utexamineras varje år är ungefär hälften civilingenjörer med fem års utbildning. Dessa är högvilt för de företag som vill framtidssäkra produktion och digitalisering. Den andra hälften? Det är högskoleingenjörer från treåriga utbildningar och kortare studier på yrkeshögskola. Den andra gruppen missas ofta av industriföretagen.

– Civilingenjörerna går vidare till ledande befattningar redan inom fyra, fem år, säger Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på TMF, som förklaring till hur dessa kan passa mindre bra för företag med behov av långvarig och handfast kompetens.

– Högskoleingenjörer har mer specifik utbildning och stannar kvar längre i ett strikt tekniskt jobb.

Sammanhanget mellan behov, tillgång och utbildning måste ses i ljuset av de senaste decenniernas samhällsutveckling.

– Vi får ett allt större behov av ingenjörskunskap. När Stockholms vatten- och avloppssystem byggdes hade man två eller tre ingenjörer som ledde arbetet, den stora delen beräkningar gjordes av gymnasieingenjörer. Och lades ut på erfarna yrkesarbetare. I dag är den som leder arbetet nästan disputerad och har en stab av civilingenjörer under sig, och de som utför arbetet är högskoleingenjörer, säger Henrik Smedmark.

Högskolan i Skövde kan tas som exempel för specialisering. De utbildar bygg-, maskin-, produktions- och design- ingenjörer på högskolenivå. De två sista är varianter av maskinteknik där studenterna fokuserar på automatiserings- teknik och produktutveckling – två områden som i dag vilar tungt på digital teknik.

mattias-strand_01

Mattias Strand, prefekt vid Institutionen för ingenjörsvetenskap vid Högskolan i Skövde.

Med stora pensionsavgångar av gymnasieingenjörer har det skapats ett hålrum, och här finns ung arbetskraft att fylla det med. Högskoleingenjörerna är specialister vid examen. Mattias Strand är prefekt vid Institutionen för ingenjörsvetenskap vid Högskolan i Skövde.

– Vi har väldigt bra samarbeten med våra externa partners, företag som sitter i utbildningens ledningsgrupp och är engagerade i innehållet – och i studen- terna. De jobbar utifrån premissen att tillgång till kompetens är ett viktigt ämne och tar ett stort ansvar, säger han.

Precis så här jobbar de flesta högre läroanstalter i dag, i de flesta branscher – även det en följd av behovet av direktanpassning till arbetsmarknaden. Det finns en viktig lärdom: högskolor och universitet välkomnar frågor och önskemål från lokala och globala företag.

Mattias Strand lägger stor vikt vid att fånga upp teknikintresserade tidigt. Både högskolan och företagspartners möter elever redan på gymnasiet för att informera om ingenjörsyrket.

Nackademin i Stockholm är en yrkeshögskola som utbildar bygg-, anläggnings- och markingenjörer. Martina Lindgren är marknadschef och engagerad i utbildningens utformning.

– Vi har över 200 företag knutna till byggutbildningarna. De säger ”vi har exakt de här behoven av nya personer”. Jag tror att många företag inte har koll på hur mycket det faktiskt går att skräddarsy programmen, säger hon.

Behoven kan handla om projektledning, kalkylering, ekonomisk planering, logistik, ledarskap och så vidare. Nackademin hjälper ibland till och med företagen att hitta exakt rätt person.

– Ingenjörsutbildning handlar om kvalificerad matchning, säger Martina Lindgren och sätter fingret på en stor anledning till bristen på arbetskraft.

Martina Lindgren

Martina Lindgren, marknadschef.

Om man ändå inte hittar rätt person finns det andra vägar. Både Nackademin och Högskolan i Skövde har satsat på kortare kompletteringskurser – till exempel 3D-skrivarutbildning – för att fylla specifika behov.

Nackademin arbetar mycket med att informera om alla möjligheter som finns efter deras tvååriga utbildningar.

– I byggsektorn till exempel kan man vara med om hela samhällsbygget, det är jättehäftigt. Det går otroligt snabbt också. Efter bara ett år kan en tidigare flygvärdinna göra praktik som biträdande arbetsledare, säger Martina Lindgren.

Deras studenter har lätt att få jobb – för byggingenjörer ligger siffran på eller nära 100 procent. Vilket förstås också visar på bristen på arbetskraft. Enligt Martina Lindgren är det ett politiskt problem som rör utbildningsplatser och krav på förhandskunskaper. Det viktiga är att företagen i byggbranschen måste förstå att de i många fall kan vara med och slåss om ingenjörer med kortare utbildning lika gärna som att jaga civilingenjörer. Då ökar underlaget i rekryteringsprocessen. Det gör man genom att vara synlig för studenterna och aktiv med att delta i utbildningarnas ledningsgrupper, samt att ställa sig till förfogande för praktik.

Mattias Strand på Högskolan i Skövde ser att många teknikintresserade väljer bort ingenjörsyrket till förmån för dataspelsutveckling och annat inom IT.

– Floran att välja på för teknikintresserade studenter har blivit bredare. Men jag är optimistisk. Vi ser att teknikutveckling som sker inom många områden tenderar att göra att olika kompetenser växer ihop med andra, säger han, och förklarar:

– Regeringen lanserade sin nyindustrialiseringsstrategi förra året, där betonar man giftermålet mellan maskinell industri och informationsteknologi. Tek- nikutvecklingen gör det lättare för kompetenser att migrera mellan områden. Vår roll där är att ge påbyggnadskurser. Det livslånga lärandet blir alltmer en verklighet. Generellt sett upplever jag att behovet av och intresset för fortsatt utbildning är större nu än tidigare.

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att bli publicerad ( * ).

Om Trä & Möbelforum

Trä- & Möbelforum är en medlemstidning som ges ut av TMF, Trä- och Möbelföretagen.
Trä och Möbelföretagen