Finansieringens framtid är digital

Ägande och finansiering av företag har under det senaste årtiondet tagit nya former, också inom trä- och möbelindustrin. Lösningar som private equity – på svenska kallat riskkapital – har skjutit fart. Liksom private debt. Och peer-to-peer, digitala lösningar som knyter ihop investerare direkt med företag.

Text Roland Wirstedt Illustration Malin koort / Nu Agency

Ägande genom private equity-bolag har vuxit väldigt kraftigt i Sverige. En finansieringsform som har blivit en framgångssaga och gjort många förmögna.
– I en del branscher är det politiskt känsligt, som inom vårdsektorn, men jag anser att private equity-företagen gör stor nytta, säger Pehr Wissén, vd för SIFR, Institute for Financial Research, och adjungerad professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm.
Han har även ett långt förflutet som vice vd på Handelsbanken.

Private equity-bolag, som på svenska även brukar kallas för riskkapitalbolag, investerar i privata och onoterade bolag.
Ibland köper private equity-företagen även ut noterade bolag från börsen och driver dem själva under ett antal år för att sedan sälja dem vidare eller åter börsnotera dem.
Ofta skuldsätter riskkapitalbolagen sina företag hårt och effektiviserar verksamheten ganska hänsynslöst.
– De går in och fattar en rad obekväma beslut. De tar bort olönsamma produkter, strukturerar om och byter ut ledningen. Allt detta är smärtsamt, men oftast innebär det att private equity-företagen gör så att företagen kan överleva och därmed räddar man jobb, säger Pehr Wissén.

I affärsmodellen ingår en så kallad ”exit”, som innebär att private equity-bolagen som går in i mer mogna företag säljer vidare sina portföljföretag efter ett antal år. Ofta brukar tidshorisonten ligga runt fem år.
De företag som investerar i private equity-bolagen är institutioner som förvaltar långsiktigt kapital som exempelvis försäkringsbolag, pensionsfonder, AP-fonderna, universitet, banker och statliga investeringsfonder.
– De har ett begränsat inflytande i portföljföretagen. Deras engagemang blir mer som att köpa företagsobligationer med god avkastning. Det finns ett stort intresse från den här typen av investerare att gå in i private equity-sammanhang.

En anledning till att riskkapitalbolagen bland anställda och allmänhet omgärdas av ett tvivelaktigt rykte är den hårda framfarten med krav på ökad lönsamhet, som ofta leder till rationaliseringar och omfattande strukturgrepp. När sedan portföljföretagen säljs vidare, ofta till ett nytt private equity-företag, som går in med liknande ambitioner, ökar ju knappast förtroendet.
Ett exempel på private equity inom möbelbranschen är Hilding Anders, som i dag är Europas största sängtillverkare. Huvudägare är det London-baserade private equity-bolaget Arle Capital Partners.
I Trä & Möbelforum nr 4 2012 sa Hilding Anders dåvarande koncernchef Anders Pettersson att ”Vi är hela tiden till salu, det ligger liksom i affärsidéns natur”.
Och mycket riktigt. Hilding Anders har likt en stafettpinne gått från det ena riskkapitalbolaget till det andra.

Först ut var Atle och Nordic Capital, som kom in 1999, och köpte ut familjen Andersson i skånska Bjärnum, som hade ägt företaget i tre generationer. Fyra år senare tog det Bahrain-baserade Investcorp över ägandet i Hilding Anders, för att efter tre år skicka det vidare till brittiska Candover, som 2011 ombildades till nuvarande Arle Capital Partners.
Efter det att riskkapitalbolagen kom in i bilden har Hilding Anders varit på en intensiv shoppingtur på flera håll i världen. När resan började omsatte företaget en miljard kronor, i dag är motsvarande siffra drygt 7,5 miljarder.
Badrumsinredningsföretaget Aspen är ett annat exempel på private equity inom möbelbranschen. 2007 sålde entreprenören och ägaren Jan Asplund 70 procent av aktierna till riskkapitalbolaget Valedo och stannade kvar som vd. Tre år senare såldes företaget vidare till ett annat private equity-företaget, finska CapMan, och Jan Asplund lämnade företaget.

Inom trähusbranschen hittar vi exempelvis Fiskarhedenvillan, som grundades av Pär Larsson 1993 i Borlänge. År 2007 köpte det danska riskkapitalbolaget Polaris företaget för att fem år senare sälja det vidare till ett annat private equity-bolag som heter Litorina och som är baserat i Stockholm.
Ytterligare ett exempel är LB-hus i Bromölla som i dag ägs av riskkapitalbolaget Provator AB med säte i Göteborg. Sedan grundaren Lennart Bengtsson sålde LB-hus i mitten av sjuttiotalet har företaget haft en lite skakig historia med en konkurs och olika ägare.

Private equity-bolagen kan delas in i olika underkategorier beroende på vilket skede de går in i ett företags utveckling. Man talar om ”affärsänglar”, ”venture capital” och ”buyout”:

1. Affärsänglar är personer som, direkt eller indirekt via ett bolag, investerar i start-up-bolag mot att de blir delägare. Affärsänglar är ofta framgångsrika entreprenörer som har sålt sin egen verksamhet. Förutom kapital tillför de sin erfarenhet och sitt kontaktnät. Till affärsänglarna räknas även statliga Almi.

2. Venture capital-bolag kommer in i ett senare skede då företagen behöver riskkapital för att nå nästa nivå i sin utveckling, exempelvis en exportsatsning. Dessa investeringar sker ofta genom fonder, som drivs av gamla entreprenörer.

3. Buyout-fonder innebär investeringar i mogna, medelstora bolag med stabila kassaflöden som behöver aktiva ägare för att utveckla företaget och stärka konkurrenskraften.

En annan finansieringsform som mer direkt ersätter bankutlåningen är ”private debt”. När bankerna ryggar inför att låna ut pengar och tycker att det innebär en alltför stor risk träder private debt-bolagen in.
Det är private equity-liknande verksamheter som dock enbart sysslar med utlåning av pengar. De kan jobba nära företagsledningen men går aldrig in som aktiva ägare.
Proventus Capital Partners är det mest kända private debt-företaget i Sverige.
– Det är ännu en icke-banklösning, för att hitta former för att finansiera små och medelstora företag. Riktigt stora företag kan lösa sina finansieringsbehov genom att ge ut egna värdepapper. Men det är inte ett alternativ för mindre företag, säger Pehr Wissén.

Men det finns även ett tryck från dem som vill investera. Med negativ ränta är det inget alternativ att ha sina pengar på banken, det är helt enkelt svårt att hitta avkastning på sina medel. Den svenska riskkapitalmarknaden som kollapsade efter finanskrisen har återhämtat sig de senaste åren. Enligt SVCA, Svenska riskkapitalföreningen, fortsätter uppgången även under 2015.
Lättast att hitta finansiering har bolag som sysslar med internet och kommunikation, men även teknik- och industriföretag har det ganska väl förspänt.
– Något som är väldigt spännande är digitaliseringens effekter på den finansiella marknaden. Än så länge är allt i sin linda men jag är övertygad om att dessa så kallade peer-to-peer-tjänster kommer att sprida sig och bli ett alternativ till bankernas utlåning.
Pehr Wissén pekar bland annat på webbtjänsten ”Lending Club” i USA, som vänder sig både till privatpersoner och företag. Lending Club startade som en Facebook-app år 2007 och har sedan dess vuxit kraftigt och är i dag världens största marknadsplats för låntagare och kreditgivare. Fram till och med första kvartalet i år hade Lending Club förmedlat lån för sammanlagt 9,3 miljarder dollar. Och tillväxten fortsätter i obruten takt.

Här hemma kan nystartade ”Toborrow” vara ett alternativ för mindre företag. Toborrow ägs av Bonnier och har i skrivande stund förmedlat lån för drygt 11 miljoner kronor.
Affärsidén är att ge lån till mindre företag. Storleken på de lån som hittills har beviljats ligger mellan 100 000 upp till en miljon kronor.

Kraven för att få låna pengar är att företaget har en omsättning på minst en miljon kronor, minst ett bokslut och ett godkänt kreditbetyg. Därutöver tar Toborrow kreditupplysningar på de privatpersoner som står bakom företaget.
Därefter startas en auktion där långivarna bjuder på olika lån. De anger en ränta de vill ha och hur mycket de är beredda att låna ut. Sedan fylls lånet på av olika långivare tills det totala lånebeloppet är uppfyllt. Titta på ”toborrow.se” under fliken ”aktuella lån”.
Ett annat intressant alternativ är det svenskbaserade företaget fundedbyme.se. En webbtjänst där användare kan presentera sina projekt och besökare välja vilka projekt de vill hjälpa till att finansiera.